Benin

Wikipedia

**République de Bénin**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Fraternité, Justice, Travail (Franska: Broderskap, Rättvisa, Arbete)
Nationalsång: 'L'Aube Nouvelle'

Huvudstad	Porto-Novo (officiell), Cotonou (regeringens säte)
Största stad	Cotonou
Officiellt språk	Franska
Statsskick President Regeringschef	Republik Yayi Boni Yayi Boni
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	Från Frankrike 1 augusti 1960 1 augusti 1960
Yta • Totalt • Vatten	112 620 km² (100:e) 1,8%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	7 862 944 (93:e) 67,5 inv/km² (101:a)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$3 499 milj (130:e) $445
Valuta	CFA-franc (`XOF`)
Tidszon	UTC +1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Mont Sokbaro 658 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 augusti
Landskod	BJ, BEN
Landsnummer	`+229`

Benin, före 1975 Dahomey, är en stat i västra Afrika vid Guineabukten som gränsar till Burkina Faso, Niger, Nigeria och Togo. Benin har en kort, sandig kustremsa (121 kilometer) mot Guineabukten i Atlanten.

Det historiska kungadömet Benin, med sin blomstringstid under 1400-1600, låg i vad som i dag är östra Nigeria

DY är nationalitetsbeteckningen för motorfordon från Benin.

[redigera] Historia

För det historiska riket Benin i nuvarande Nigeria, se kungadömet Benin.

[redigera] Dahomey

Huvudartikel:Dahomey

Under 1400-talet var dagens Benin ett framstående västafrikanskt kungadöme som hette Dahomey. Riket hade kontakter med bland annat Portugal. Dahomey hade högt utvecklat konsthantverk, särskilt gjutna bronsskulpturer som befann sig på samma nivå som samtida europeiska produkter.

[redigera] Kolonisation

Området togs över av Frankrike 1892 och blev fransk koloni 1899 inom Franska västafrika. Den siste kungen, "hajkungen" Béhanzin, förvisades då till Martinique. 1958 organiserade Charles de Gaulle en folkomröstning för autonomi i franska territorier söder om Sahara inom det nybildade franska gemenskapen (Communauté française).^[1]

[redigera] Självständighet

Landet blev självständigt 1 augusti 1960 som Republiken Dahomey, och bytte namn till Republik Benin 1975. Från självständigheten styrdes landet av militärregeringar. Under de första självständighetsåren hade man en författning som innebar 3 stycken samtidiga presidenter, varav en var "överpresident" under 1 år. Denna värdighet cirkulerade sedan under mandatperioden mellan de tre.

Efter en statskupp 1972 bildades marxist-leninistisk militärt led regering under Mathieu Kérékou, med ett statsbärande parti. Kérékou var en fransktränad fallskärmsjägare. 1980 valdes Kérékou till president och omvändes till islam. Kérékou inledde samarbete med Libyen och styrde i islamisk politisk riktning.^[2]

I januari 1989 utvecklade sig ett studentuppror till allmän resning mot Kérékou. Anledningen var uteblivna löner till lärare och tjänstemän (upp till 12 månader) och havererad ekonomi till följd av systematisk plundring av landet av Kérékou och hans stab. 1988 tre statsägda banker har kollapsat till följd av vidlyftiga osäkra lån till Kérékous inre cirkel, och ett antal nyskapade blufföretag, allt till ett värde av USD $500 miljoner, enligt världsbanken. Kérékous närmaste rådgivare, Amadou Mohammed Cissé, som var inblandad i många stora transaktioner, beräknas ha ägd 1988 USD $370 miljoner i utländska banker. Cissé, från Mali, blev 1992 dömd till 10 års fängelse för förskingring,^[3] sedan dess fortsatte han sin karriär i Mali där han blev han borgmästare i Timbuktu. För att kunna betala ut löner ansökte Kérékou om bistånd från I-länder som dock avslogs. Kérékou tvingades då till eftergifter - han officiellt övergav marxismen-leninismen i december 1989 som landets ideologi och utlovade reformer. En öppen dialog startade som en nationell konferens Conférence Nationale des Forces Vives under ledning av ärkebiskopen Isodore de Souza. Konferensen upplöste landetsm konstitution och nationella församling och utnämnde världsbankens representant Nicéphore Soglo som premiärminister i en provisorisk regering. Den provisoriska regeringen satte upp första demokratiska och fria representant- och presidentval efter oberoendet, som Soglo valdes till president med marginalen två till en.^[4]

[redigera] Demokrati

Valet 1991 anses som Afrikas första framgångsrika övergång från diktatur till demokrati. Kérékou återvaldes 1996 och 2001, men misstänks för visst valfusk. Sedan 1996 har Kérékou anpassat sig till nya tider genom att bli en "pånyttfödd kristen" och frimarknadsförespråkare, som gärna refererar till Bibeln i sina tal.^[5] 2006 vann Yayi Boni valet, och blev president.

[redigera] Geografi

Benin har en kort, sandig kustremsa (121 kilometer) mot Guineabukten i Atlanten.

[redigera] Naturtillgångar

Små oljefyndigheter i havsbottnen, kalksten, marmor, timmer

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt. I södra Benin är det varmt och fuktigt, i norr halvtorrt. En varm, torr, dammig vind (harmattan) kan påverka landets norra delar från december till mars.

Bland Benins största miljöproblem finns brist på färskvatten, för stor avverkning av skog vilket leder till öken samt att tjuvjakt hotar de vilda djuren.

[redigera] Administrativ indelning

Benins departement

Benin är indelat i 12 departement:

[redigera] Ekonomi

Benins ekonomi är underutvecklad och beroende främst av jordbruk, bomullsodling och regional handel. För att förbättra ekonomin finns bland annat planer på att få mer utländska investeringar i landet och att satsa på turism. Benin har genom avtal fått en del av sin utlandsskuld avskriven, och är mottagare av ekonomiskt stöd från utlandet.

Under Mathieu Kérékous era skapades flera statsägda företag som var mycket byråkratiska, högt ineffektiva och framför allt korrupta.^[6]

Korruption och storskalig plundring av landets ekonomi är ett ständigt problem,^[7] se ovan avsnittet Historia.

1976 inleddes en kollektivisering av jordbruket enligt maoistisk/kinesisk modell, och övergavs först 1991. Mellan 5 och 10% av BNP kommer från bomull.

2001 var 37% av befolkningen mycket fattiga.

85% av landets elektricitet produceras av vattenkraft och resterande 15% av fossila bränslen, såsom olja. Dessutom importeras el.

Exportprodukter: cashewnötter, kakao, bomull, palmolja, palmkärnor, havsprodukter.

[redigera] Demografi

Ett växande hälsoproblem är hiv och aids. 2001 var 120 000 människor smittade och samma år hade över 8 000 dött i aids.

Befolkningens medelålder: 16,4 år (2002)
Spädbarnsdödligheten var nästan 9% 2003
Befolkningens medellivslängd: 51,1 år (2003)
Etniska grupper: afrikaner 99% (42 olika etniska grupper, de största är fon, adja, yoruba, bariba)
Religiös tillhörighet: inhemska religioner (voodoo) 50%, kristna 30%, muslimer 20%
Språk: franska, fon och yoruba i söder, minst sex större stamspråk i norr
Analfabetism: Nästan 60% av befolkningen var analfabeter 2000
Brottslighet: Benin är genomfartsland för narkotikahandel och det förekommer tvätt av svarta pengar. Stor mängd stöldgods från Nigeria hamnar i Benin, vilket har orsakat flera politiska kontroverser mellan länderna.

[redigera] Källor

^ Guy Arnold Africa. A Modern History, 2005, s.38
^ Bra böckers lexikon, band 2
^ Altapedia online, avsnitt MODERN HISTORY - WWII TO 1993
^ Martin Meredith The State of Africa s.387-389
^ FN's IRIN om Benin, se avsnittet "From Marxist revolutionary to born again Christian"
^ Martin Meredith The State of Africa s.278; återger Chris Allen Benin, The Congo, Burkina Faso: Politics, Economy and Society, 1988
^ Martin Meredith The State of Africa s.387-388