Benin-bronserna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om den historiska nationen Benin. För den nutida staten med samma namn, se Benin

Benin-bronserna är ett antal konstföremål som stals som krigsbyte i Benin 1897.

Bronsplakett från 1500-talets Benin, British Museum i London.

Konstskatten[redigera | redigera wikitext]

Benin-bronserna utgör en omfattande samling artefakter av brons, järn och elfenben, som togs av en brittisk militärstyrka från palatset i huvudstaden i kungadömet Benin år 1897. Flertalet fristående skulpturer (huvuden, byster, figurer) porträtterar medlemmar av kungahuset. De ca 900 bronsplattorna med skulpturer i storlek ca 37 x 51 cm, tros ha varit applicerade på pelare i kungapalatset.[1]. Dessa plattor skildrar hovlivet i Benin på 1500-talet, under den tid då Västafrika först kom i kontakt med västeuropeer.

Det mest omtalade av de enskilda konstverken är Drottning Idias mask, som användes som logo för FESTAC 77, the Second Festival of Arts, som hölls i Nigeria 1977.

Benin-bronserna är av stort konsthistoriskt värde. De är också föremål för krav på repatriering, såsom av en kolonialmakt orättmätigt beslagtagna kulturskatter.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kungariket Benin

Benin-kungariket utvecklades till en mäktig och rik nation från slutet av 1100-talet och stod på sin höjdpunkt under 1300- och 1400-talen. Under 1500-talet utvecklades konsten att gjuta bronsskulpturer till fulländning. Ägande av dessa konstföremål förbehölls kungen och hans familj.

Vid 1800-talets slut var Benin en liten stadsstat i det som nu är södra Nigeria. Den 17 februari 1897 gjorde en brittisk militärstyrka på 1.200 brittiska soldater och lokala hjälptrupper en räd mot kungapalatset i staden Benin. Expeditionskåren inkluderade Maximkulsprutor, som första gången använts i strid under första Matabelekriget i Sydafrika 1893-94. Straffräden hade utlösts av att sju brittiska officerare dödats i ett bakhåll under en expedition på väg till Benin i januari samma år. Syftet med straffexpeditionen var att avsätta den 40-årige Oba (kung) Ovonramwen. Militären, under ledning av Amiral Harry Rawson, brände ned kungapalatset och större delen av huvudstaden. Branden varade i tre dagar. De satte sig också i besittning av den unika samling bronskonstverk och elfenben som fanns i palatset (omkring 2.500 objekt)[2]. Kungen, som flytt, fångades in ett halvår senare, avsattes och placerades i exil i Calabar i östra Nigeria till sin död 1914.

Räden ledde till att stadsstaten inlemmades i det brittiska väldet i Nigeria. Kungatronen i Benin återupprättades 1914, men nationen underordnades den brittiska kolonialförvaltningen. Räden och den efterföljande plundringen av stad och landsbygd anses också ha varit en av Joseph Conrads inspirationskällor till romanen Mörkrets hjärta, som publicerades 1902.[3]

Bronserna idag[redigera | redigera wikitext]

Bronserna har sedan spritts till främst museer i västvärlden. Innan krigsbytet skeppades till Storbritannien, omhändertogs delar av det av officerare för privat bruk. Utrikesministeriet sålde sedan ut den större delen, ca 900 objekt, på auktion med tyska museer som största köpare. Dessa har senare hamnat på många museer i Västeuropa och USA. Ministeriet skänkte också en samling på 203 väggplattor till British Museum i London. Större delen av dessa finns idag kvar där.

De två största samlingarna finns numera på Ethnologisches Museum i Berlin och på British Museum[4], medan National Museum i Lagos och andra nigerianska museer efter systematiska inköp har den tredje största.[5]

Benin-bronser i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Etnografiska Museet i Stockholm har en samling av föremål från Benin, vilka donerades till museet 1907 av Hans Meyer.[6] En del av dessa finns sedan november 2009 utställda i museet som en del av en basutställning.[7]

Frågan om repatriering[redigera | redigera wikitext]

Nigerias regering har efter landets självständighet 1960 vid flera tillfällen utan framgång begärt att den brittiska regeringen återlämnar de konstverk som finns i British Museum till Nigeria.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ British Museums webbplats, läst 2008-11-29
  2. ^ Black History Pages, läst 2008-11-29. Dohlvik, sid 7, refererar till Joseph Nevadomsky: Casting in Contemporary Benin Art, African Arts, Volume XXXVIII, No 1, 2004, sid 66, enligt vilken 3.000 -5.000 objekt rövades bort.
  3. ^ Richard Gott i The Independent 1997-02-22
  4. ^ Martin Bailey skriver i The Art Newspaper 2002, med stöd av avklassificerade dokument från British Museum, att museet mellan 1950 och 1972 sålde mer än 30 Benin-bronsplattor, flertalet till Nigeria
  5. ^ Dohlvik sid 8, som refererar till Jeanette Greenfield: The Return of Cultural Treasuries, Cambridge University Press, Cambridge 1995, sid 122. Hur många objekt som finns i Sverige är enligt Dohlvik oklart. Etnografiska museet svarade inte på Dohlviks enkät 2006 (Dohlvik, sid 28), men museet har åtminstone några få bronser, som var utställda år 2006 i Stockholm och på Världskulturmuseet i Göteborg
  6. ^ Johan Hellekant: Museer tar fram skelett ur garderoben, Dagens Nyheter 2009-11-14, Kultur sid.4
  7. ^ Etnografiska museets webbplats: Vem tillhör föremålen? Konstskatter från Benin