Bensinstation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Mack” leder hit. För andra betydelser, se Mack (olika betydelser).
Bensinstation
Bensinstation i München.

Bensinstation är en anläggning med bensin- och dieselpumpar för tankning av fordon. Bensinstationer har ofta biltvätt, bilverkstad och livsmedelsförsäljning. Miljövänliga bränslen som etanol och gas förekommer i ökad utsträckning. Benämningen bensinmack, som också används, kommer från det svenska företaget Mack som tillverkade bensinpumpar. I vissa delar av landet, främst på Västkusten, används benämningen tapp, tappstation eller bensintapp, parallellt med eller istället för mack.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bensin till bilar såldes från början på apotek och i kemikalieaffärer. När bensinpumpar introducerades uppfördes de under de första decennierna i allmänhet utanför affärer och handelsbodar, innan bensinstationerna tog över marknaden.

Den första bensinstationen i USA byggdes 1907 av företaget Standard Oil of California (numera Chevron). Den första bensinstationen i Sverige byggdes troligen i Norrköping år 1918 och bar företagsnamnet MACK.

Världsnyheten med en bensinautomat för sedlar fick premiär hos Shell på Strandvägen i Stockholm den 22 juni 1965. Det var företaget AB Autotank, som hade tagit fram automaten, som delvis baserades på amerikanska uppfinningar.[2]

I världen[redigera | redigera wikitext]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Amerikanska delstater där självbetjäningsstationer är förbjudna: New Jersey och Oregon.

De flesta tankställen i USA har erbjudit ett val mellan fullservice- och självbetjäningsstationer. Fram till 1970-talet var full service normen, och självbetjäning var sällsynt.

Den första självbetjäningsstationen i Kanada fanns i Winnipeg, Manitoba 1949 och drevs av oberoende Henderson Thriftway Petroleum, som drivs av Bill Henderson[3]. Den första självbetjäningsstationen i USA dök upp i Omaha, Nebraska 1958, och drevs av Sam Rosenbaum.

Idag finns några stationer som har full service. Fullservicestationerna är vanligare i rika och exklusiva områden. Kostnaden för hela tjänsten är normalt ett fast belopp per US gallon bränsle.

Alla stationer i New Jersey och Oregon får bara erbjuda full service och minitjänst, personal krävs för att fylla på bränsle eftersom kunderna har förbjudits göra detta genom lagar i båda staterna. New Jersey förbjöd självbetjäning 1949 efter påtryckningar av bensinstationsägarna. Förespråkare för förbudet anger säkerhet och sysselsättning som skäl för att behålla förbudet[4].

I Oregon anger lagarna mot självbetjäning av bränsle 17 olika motiveringar, däribland olycksrisken, risken för brott från kunder som lämnar bilen, giftiga ångor som avges av bensin, och de arbetstillfällen som skapas genom att kräva minitjänst[5].

Asien[redigera | redigera wikitext]

Som många andra stationer i Japan har denna Shell-station i Hiroshima slangarna hängande från taket.

I Japan är det vanligt att pumparna är placerade på annan plats än själva tankstället, istället hänger slangarna ner från taket.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Preem i Karlskrona.
Uno-X i Påarp.

Bensinstationskedjor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Ej längre existerande bensinstationskedjor i Sverige eller Finland[redigera | redigera wikitext]

Sverige Sverige Finland

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lingvistbloggen”. http://ling-map.ling.su.se/blog/blog_ak.php?q=427. 
  2. ^ Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965 s. 160
  3. ^ Winnipeg Free Press. ”P is for Pump”. http://www.winnipegfreepress.com/local/story/4216367p-4809376c.html. Läst 1 september 2008. 
  4. ^ Genovese, Peter (2004). Lurie, Maxine N.; Mappen, Marc. red. Encyclopedia of New Jersey. Piscataway, New Jersey: Rutgers University Press. Sid. 295. ISBN 0813533252 .
  5. ^ ORS 480.315. ”Chapter 480”. Oregon Revised Statutes, 2007 edition. Legislative Counsel Committee of the Oregon Legislative Assembly. http://www.leg.state.or.us/ors/480.html. Läst 24 juni 2008. 
  6. ^ http://www.oljeshejkerna.se/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]