Beregond

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Beregond är en fiktiv rollfigur i J.R.R. Tolkiens roman Konungens återkomst. Han är son till Baranor och är citadellvakt i staden Minas Tirith, som är landet Gondors huvudstad. Han är mest känd i boken för att ha hjälpt att rädda Faramir från Denethors galenskap när Minas Tirith belägrades. Han hade två söner vid namn Bergil och Borlas, hans hustru i boken är dock okänd.

Inom filmtrilogin om Härskarringen finns dock inte Beregond med i någon av filmerna, inte ens hans söner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Beregonds far kom från Vita bergens dalar, och innan dess levde de tillsammans i Ithilien. Beregond hade två söner; Bergil som var tio år gammal under tiden när Ringens krig bröt ut och en yngre son vid namn Borlas. Han hade även en bror vid namn Iorlas. Vid någon tidpunkt av hans liv blev Beregond en citadellvakt som tjänstgjorde för citadellets tredje kompani. Han lämnade aldrig Minas Tirith under sin tjänst, men förstod det hot som Sauron satte över staden. Han beundrade hövitsman Faramir, som var rikshovmästaren Denethors son, och såg honom som en modig krigare och en stor ledare för landets folk.

Under Ringens krig, år 3019 inom den tredje åldern, anlände trollkarlen Gandalf och hoben Peregrin (Pippin) Took till staden under mars månad. På morgonen den 9 mars fick Beregond i uppdrag att hjälpa Pippin i sin nya tjänst som citadellvakt, och samtidigt vägleda honom genom staden. Även hans son Bergil hjälpta till att visa Pippin runt staden. Under Pippins tid i staden blev han god vän med både Beregond och hans son Bergil.

Den 15 mars utspelades det stora Slaget vid Pelennors fält mellan Minas Tiriths styrkor och Saurons arméer. Under den tiden fick Beregond i order att vakta citadellporten. Under hans vaktpass rusade Pippin fram mot honom och berättade för honom att Denethor försökte att bränna Faramir och sig själv i en bål (eftersom Faramir var dödligt skadad efter att ha råkat i strid med Saurons styrkor innan slaget började). Beregond visste att hans plikt att beskydda Faramir var mer viktigare än att stanna kvar på sin post, så han rusade till hans hjälp i Rath Dínen (Den tysta gatan, där kungarna och rikshovmästarna av Gondor hade sina gravar. Vakten på gatan ville inte låta honom passera och Beregond var tvungen att döda honom så att han kunde komma in. Han ångrade dock sitt beslut, men han var tvungen att agera snabbt. Ytterligare två personer, vilka var Denethors vakter, dödades när de försökte att tända på bålet. Han stod på trappan med sitt svärd för att avvärja Denethor och hans tjänare tills Gandalf och Pippin anlände till hans hjälp. Han hindrade också Denethor från att sticka sin son med en kniv. Denethor gav sedan upp och satte sig själv i brand och gick hädan. Efter att ha hjälpt till att bära Faramir till Helandets hus, Minas Tiriths sjukhus, och där stod Beregond vakt över Faramir och var närvarande när han vaknade till liv.

Beregond och hans vän Pippin följde sedan med Aragorns armé till den Svarta Porten för att utmana Sauron och hans styrkor. De löd under prins Imrahil och under slaget vid den Svarta Porten blev Beregond överfallen och nästintill dödad av ett troll, men som blev sedan dödad av Pippin och räddade alltså hans liv.

När Ringens krig slutades blev Aragorn krönt till Gondors konung den 1 maj. Efter kröningen blev Beregond förd till Aragorn för att ta emot hans dom för att ha lämna sin post och för att ha dödat Denethors tjänare på helig mark. I normala fall skulle detta brott ha resulterat i dödsstraff. Kungen visade dock barmhärtighet eftersom Beregond hade motiverats av sin kärlek till Faramir. Men han tvingades lämna staden och sin tjänst för gott. För hans tappra mod utsåg Aragorn honom till kapten och befälhavare för Faramirs väktare, även kända som det Vita kompaniet. Han och hans son fick sedan bosätta sig i Emyn Arnen i Ithilien för att tjäna sin nye herre, Faramir.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]