Bergkvara (gods)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bergkvara slott)
Hoppa till: navigering, sök
Bergkvara
Herrgård
Den nuvarande huvudbyggnaden från 1794. Här 2006.
Den nuvarande huvudbyggnaden från 1794. Här 2006.




Land  Sverige
Region Götaland
Kommun Växjö
Färdigställande 1794 (huvudbyggnaden)
Arkitektonisk stil Nyklassicistism (huvudbyggnaden)
Slottsruinen 2006
Slottsruinen 2006

Koordinater: 56°52′5″N 14°43′27″Ö / 56.86806°N 14.72417°Ö / 56.86806; 14.72417 Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun i Småland. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I den svenska medeltids strider är det väl bekant som en från urminnes tider befäst borg. Dess läge medförde att Bergkvara under krigen mellan Sverige och Danmark ofta utsattes för belägringar av danska trupper. Under Dackefejden belägrade Nils Dacke slottet år 1542 med 2 500 man. Dåvarande ägaren, riksrådet Ture Arvidsson Trolle, lyckades försvara sig, och till honom tog Gustav Stenbock, som av kungen utsänts att mota Dacke, sin tillflykt. Dacke, som "nog visste vad han ville göra, om han blev av med Stenbock och hans folk", ingick vapenvila med Stenbock, och båda drog sig från Bergkvara. Stenbock hade knappt lämnat Bergkvara, förrän Dacke bröt den ingångna överenskommelsen, återvände, skövlade och brände slottet, vars ruiner ännu står kvar och visar en längd av 22 meter, en bredd av 15 meter och en höjd av omkring 24 meter.

Från Ture Trolle övergick Bergkvara till hans svärson, Lars Siggesson Sparre. Dennes son, Johan Larsson Sparre, av kung Sigismund förordnad till ståthållareKalmar slott, blev efter dettas intagande halshuggen av hertig Karl år 1599, och hans egendom indrogs till kronan, varefter hertigen gav Bergkvara till sin utomäktenskaplige son, Carl Carlsson Gyllenhielm, till vars friherreskap det gjordes år 1615 av Gustav II Adolf.

Sin egenskap av friherreskap bibehöll det likväl ej länge, eftersom Sparres änka återfick en del av den efter hennes man indragna egendomen, däribland själva Bergkvara med närmast underlydande, som efter hennes död tillföll hennes mans brorson, riksrådet Lars Eriksson Sparre, vilken år 1649 fick bekräftelse på den borgrätt, som sedan århundraden funnits på Bergkvara, men upphävdes år 1692. Godset gick därefter i arv till Svante Larsson Sparre och till dennes dotter Beata Märta Sparre.

Vid Beata Märta Sparres gifte med sedermera riksrådet greve Claes Bonde af Säfstaholm övergick Bergkvara till denne, vars änka år 1732 sålde egendomen till översten, friherre Carl von Otter. Genom gifte med dennes sondotter Katarina övergick Bergkvara år 1784 till släkten Posse , inom vilken egendomen sedan förblivit. Bergkvara, under vilket före indragningen till kronan, efter Johan Sparres död, hörde en mängd hemman inte bara i Småland, utan även i Västergötland och Östergötland.

Vid egendomen har även funnits sågar, kvarn, manufakturverk, glasbruk, mejeri, stärkelsefabrik m.m. Statens mejeriskola var förlagd dit 1858-80.

Bergkvara besöktes 1749 av Carl von Linné, som har beskrivit besöket i sin "Skånska resa".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]