Bergs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kommunen i Norge, se Bergs kommun, Norge.
För övriga kommuner med namnet Berg, se Berg (olika betydelser).
Bergs kommun
Kommun
Berg vapen.svg
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland och Härjedalen
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 62°46′0″N 14°27′0″Ö / 62.76667°N 14.45000°Ö / 62.76667; 14.45000Koordinater: 62°46′0″N 14°27′0″Ö / 62.76667°N 14.45000°Ö / 62.76667; 14.45000
Centralort Svenstavik
Areal 6 145,45 km² (2013-01-01)[2]
16:e största (av 290)
 - land 5 711,34 km²
 - vatten 434,11 km²
Folkmängd 7 160 (2013-12-31)[3]
246:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,25 invånare/km²[3][2]
275:e högsta (av 290)
Kommunkod 2326[4]
Berg Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.berg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Socknar i Härjedalen samt Bergs kommun. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1970, samt dagens kommuner inuti en skylt. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i ljusrött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått.

Bergs kommun (samiska: Bïerjen tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.

Bergs kommun är Sveriges mest utpräglade landsbygd kommunmässigt med landets lägsta tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. I Bergs kommun bor hela 70 procent av kommunens cirka 7 500 invånare på landsbygden och tätortsgraden är således så låg som 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent. Centralorten Svenstavik ligger vid Storsjöns södra strand och där bor cirka 12 procent av kommunens befolkning, det vill säga litet under 1 000 personer.[5]

Kommunen har, liksom orten Berg, postorten Hoverberg, Bergs socken och så vidare, fått sitt namn efter det kända landmärket Hoverberget som ligger på en halvö norr om centralorten. Kommunen är något större än Bergs tingslag som historiskt utgjort södra Jämtland.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergs socken, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Åsarne landskommun först 1888 genom en utbrytning ur Berg och Storsjö landskommun bildades 1895 genom utbrytning ur Hede landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.

Bergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Övre Ljungadalen, Oviken, Berg och Rätan samt av den ursprungliga Hackås landskommun ur Hackås landskommun .[6]

Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Östersunds tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bergs kommunvapen

Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[8]

Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
4 771
1820
  
5 357
1830
  
5 964
1840
  
6 096
1850
  
6 701
1860
  
7 530
1870
  
8 508
1880
  
10 055
1890
  
11 070
1900
  
11 288
1910
  
11 478
1920
  
13 315
1930
  
12 842
1940
  
12 832
1950
  
12 619
1960
  
11 578
1970
  
9 406
1975
  
8 906
1980
  
9 003
1985
  
8 641
1990
  
8 660
1995
  
8 480
2000
  
8 175
2005
  
7 696
2010
  
7 352
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till -12%.[9]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.

1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet (som tappade över hälften av sina röster till Bergspartiet), men Bergspartiet lockade även många väljare från Socialdemokraterna och de övriga partierna i kommunfullmäktige. Det var endast Kristdemokraterna som inte tappade något mandat till Bergspartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.

Vid kommunvalet 2006 gick många väljare tillbaka till sina forna partier från Bergspartiet, som dock fortfarande blev kommunens största parti. Även Folkpartiet backade och förlorade sitt enda mandat i fullmäktige. Bergspartiet bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med den något udda regnbågsalliansen bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Anledningen till att Vänsterpartiet ingår är att partiet valde att fortsätta samarbetet som fanns i oppositionen under föregående mandatperiod och den lokala vänsterledaren Alf Lundin har sagt: "Oavsett om vi deltar i styret så finns en klar majoritet med borgerliga partier. Då är det bättre att delta och få inflytande." Bergspartiet drabbades av ett flertal avhopp i och med förändringen, mest notabelt var tidigare kommunstyrelseordförande Monica Hallquists avhopp. Hon kom sedermera att gå med i Socialdemokraterna. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen är Lena Olsson (Bergspartiet), vice ordförande i kommunstyrelsen är Dan Olov Westberg (Centerpartiet). Andra vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsråd är Karin Paulsson (Socialdemokraterna).

Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008 på grund av åsiktsskillnader rörande bland annat kommunalskattenivån och kommunens skolpolitik.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP UP SD ÖVR BE C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 18 5 13 4 1 3
18 5 13 4 3
45 83,5
44
1973 2 18 4 17 3 1
2 18 4 17 3
45 86,8
44
1976 2 18 17 3 1 4
2 18 17 3 4
45 87,2
38 7
1979 2 19 16 2 1 5
2 19 16 2 5
45 86,4
36 9
1982 1 21 14 1 1 7
21 14 7
45 87,4
33 12
1985 1 20 15 3 6
20 15 3 6
45 85,6
31 14
1988 1 20 1 16 2 1 4
20 16 2 4
45 82,6
32 13
1991 1 18 1 19 1 1 4
18 19 4
45 81,7
27 18
1994 1 18 1 1 20 1 3
18 20 3
45 82,2
27 18
1998 6 13 2 18 1 1 4
6 13 2 18 4
45 77,55
28 17
2002 2 8 1 16 7 1 2 2
2 8 16 7 2 2
39 76,96
24 15
2006 3 10 1 11 9 2 3
3 10 11 9 2 3
39 75,37
21 18
2010 1 11 2 1 3 7 1 5
11 2 3 7 5
31 77,99
16 15
  • Övriga 1970–1973 var Kommunal samling
  • Övriga 1994 var Åsarna väl
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Det finns många fäbodar i Bergs kommun.
Fjällandskap i den västra delen av kommunen med Helags och Sylarna.
Torkilstöten ovanför LJungdalen.
Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Bergspartiet 1 256 28,22 −13,15 11 −5
  Socialdemokraterna 1 068 24,00 +3,64 10 +2
  Centerpartiet 984 22,11 +4,60 9 +2
  Vänsterpartiet 384 8,63 +2,13 3 +1
  Moderaterna 378 8,49 +4,14 3 +1
  Kristdemokraterna 175 3,93 −0,70 2
  Miljöpartiet 111 2,49 -0,49 1
  Folkpartiet 61 1,37 −0,66 0 −1
  Övriga partier 33 0,74 +0,47 0
 
  Giltiga röster totalt 4 450 97,89
  Ogiltiga röster 124 2,11
  Totalt 4 574 75,37 39

Partierna som styr är i fet stil

Orter[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan i Oviken.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 5 tätorter i Bergskommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Svenstavik &&&&&&&&&&&&0948.&&&&&0948
2 Hackås &&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518
3 Klövsjö &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312
4 Åsarne &&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271
5 Myrviken &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 11 småorter i Bergs kommun.[11]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Rätan 197
2 Rätansbyn 168
3 Berg 159
4 Oviken 132
5 Storsjö 115
6 Vigge 114
7 Ljungdalen 109
8 Skålan 98
9 Stor-Hallen 69
10 Kövra 55
10 Myre 55
11 Böle 51

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]


Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex församlingar i Bergs kommun:[12]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bergs kommun har en vänort:

Ort och land

Sedan

  • 1999

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ARENA för Tillväxt, Rapport nr 2-03 - Kunskapssamhällets geografi, s. 35
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]