- För kommunen i Norge, se Bergs kommun, Norge.
- För övriga kommuner med namnet Berg, se Berg (olika betydelser).
Socknar i
Härjedalen samt Bergs kommun. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1970, samt dagens kommuner inuti en skylt. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i ljusrött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått.
Bergs kommun (samiska: Bïerjen tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.
Bergs kommun är Sveriges mest utpräglade landsbygd kommunmässigt med landets lägsta tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. I Bergs kommun bor hela 70 procent av kommunens cirka 7 500 invånare på landsbygden och tätortsgraden är således så låg som 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent. Centralorten Svenstavik ligger vid Storsjöns södra strand och där bor cirka 12 procent av kommunens befolkning, det vill säga litet under 1 000 personer.[5]
Kommunen har, liksom orten Berg, postorten Hoverberg, Bergs socken och så vidare, fått sitt namn efter det kända landmärket Hoverberget som ligger på en halvö norr om centralorten. Kommunen är något större än Bergs tingslag som historiskt utgjort södra Jämtland. I kommunen ingår också socknarna Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen.
Administrativ historik [redigera]
Berg var en av sex socknar inom den nuvarande kommunens område som från 1863 kom att utgöra var sin landskommun. 1888 avskiljdes Åsarne landskommun från Bergs landskommun och 1895 Storsjö landskommun från Hede landskommun för att bilda egna kommuner.
Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.
Nuvarande Bergs kommun bildades 1971 genom sammanläggning av de fem tidigare enheterna. Dock överfördes församlingarna Näs och Sunne till Östersunds kommun.
-
Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[6]
Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1810–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
4 771 |
| 1820 |
|
5 357 |
| 1830 |
|
5 964 |
| 1840 |
|
6 096 |
| 1850 |
|
6 701 |
| 1860 |
|
7 530 |
| 1870 |
|
8 508 |
| 1880 |
|
10 055 |
| 1890 |
|
11 070 |
| 1900 |
|
11 288 |
| 1910 |
|
11 478 |
| 1920 |
|
13 315 |
| 1930 |
|
12 842 |
| 1940 |
|
12 832 |
| 1950 |
|
12 619 |
| 1960 |
|
11 578 |
| 1970 |
|
9 406 |
| 1975 |
|
8 906 |
| 1980 |
|
9 003 |
| 1985 |
|
8 641 |
| 1990 |
|
8 660 |
| 1995 |
|
8 480 |
| 2000 |
|
8 175 |
| 2005 |
|
7 696 |
| 2010 |
|
7 352 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.
1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet (som tappade över hälften av sina röster till Bergspartiet), men Bergspartiet lockade även många väljare från Socialdemokraterna och de övriga partierna i kommunfullmäktige. Det var endast Kristdemokraterna som inte tappade något mandat till Bergspartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.
Vid kommunvalet 2006 gick många väljare tillbaka till sina forna partier från Bergspartiet, som dock fortfarande blev kommunens största parti. Även Folkpartiet backade och förlorade sitt enda mandat i fullmäktige. Bergspartiet bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med den något udda regnbågsalliansen bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Anledningen till att Vänsterpartiet ingår är att partiet valde att fortsätta samarbetet som fanns i oppositionen under föregående mandatperiod och den lokala vänsterledaren Alf Lundin har sagt: "Oavsett om vi deltar i styret så finns en klar majoritet med borgerliga partier. Då är det bättre att delta och få inflytande." Bergspartiet drabbades av ett flertal avhopp i och med förändringen, mest notabelt var tidigare kommunstyrelseordförande Monica Hallquists avhopp. Hon kom sedermera att gå med i Socialdemokraterna. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen är Lena Olsson (Bergspartiet), vice ordförande i kommunstyrelsen är Dan Olov Westberg (Centerpartiet). Andra vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsråd är Karin Paulsson (Socialdemokraterna).
Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008 på grund av åsiktsskillnader rörande bland annat kommunalskattenivån och kommunens skolpolitik.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
UP |
SD |
ÖVR |
BE |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
18 |
|
|
|
5 |
|
13 |
4 |
1 |
3 |
|
45 |
83,5 |
|
| 1973 |
2 |
18 |
|
|
|
4 |
|
17 |
3 |
1 |
|
|
45 |
86,8 |
|
| 1976 |
2 |
18 |
|
|
|
|
|
17 |
3 |
1 |
4 |
|
45 |
87,2 |
|
| 1979 |
2 |
19 |
|
|
|
|
|
16 |
2 |
1 |
5 |
|
45 |
86,4 |
|
| 1982 |
1 |
21 |
|
|
|
|
|
14 |
1 |
1 |
7 |
|
45 |
87,4 |
|
| 1985 |
1 |
20 |
|
|
|
|
|
15 |
3 |
|
6 |
|
45 |
85,6 |
|
| 1988 |
1 |
20 |
1 |
|
|
|
|
16 |
2 |
1 |
4 |
|
45 |
82,6 |
|
| 1991 |
1 |
18 |
1 |
|
|
|
|
19 |
1 |
1 |
4 |
|
45 |
81,7 |
|
| 1994 |
1 |
18 |
|
1 |
|
1 |
|
20 |
1 |
|
3 |
|
45 |
82,2 |
|
| 1998 |
6 |
13 |
2 |
|
|
|
|
18 |
1 |
1 |
4 |
|
45 |
77,55 |
|
| 2002 |
2 |
8 |
1 |
|
|
|
16 |
7 |
1 |
2 |
2 |
|
39 |
76,96 |
|
| 2006 |
3 |
10 |
1 |
|
|
|
11 |
9 |
|
2 |
3 |
|
39 |
75,37 |
|
| 2010 |
1 |
11 |
2 |
|
1 |
|
3 |
7 |
1 |
|
5 |
|
31 |
77,99 |
|
- Övriga 1970–1973 var Kommunal samling
- Övriga 1994 var Åsarna väl
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Det finns många
fäbodar i Bergs kommun.
Fjällandskap i den västra delen av kommunen med
Helags och
Sylarna.
Torkilstöten ovanför LJungdalen.
| Parti |
Röstfördelning |
Mandatfördelning |
| # |
% |
+/− % |
# |
+/− |
| |
Bergspartiet |
1 256 |
28,22 |
−13,15 |
11 |
−5 |
| |
Socialdemokraterna |
1 068 |
24,00 |
+3,64 |
10 |
+2 |
| |
Centerpartiet |
984 |
22,11 |
+4,60 |
9 |
+2 |
| |
Vänsterpartiet |
384 |
8,63 |
+2,13 |
3 |
+1 |
| |
Moderaterna |
378 |
8,49 |
+4,14 |
3 |
+1 |
| |
Kristdemokraterna |
175 |
3,93 |
−0,70 |
2 |
— |
| |
Miljöpartiet |
111 |
2,49 |
-0,49 |
1 |
— |
| |
Folkpartiet |
61 |
1,37 |
−0,66 |
0 |
−1 |
| |
Övriga partier |
33 |
0,74 |
+0,47 |
0 |
— |
| |
| |
Giltiga röster totalt |
4 450 |
97,89 |
— |
— |
— |
| |
Ogiltiga röster |
124 |
2,11 |
— |
— |
— |
| |
Totalt |
4 574 |
75,37 |
— |
39 |
— |
Partierna som styr är i fet stil
|
Det finns 5 tätorter i Bergskommun.[7]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
| # |
Tätort |
Befolkning |
| 1 |
Svenstavik |
&&&&&&&&&&&&0948.&&&&&0948 |
| 2 |
Hackås |
&&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518 |
| 3 |
Klövsjö |
&&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 |
| 4 |
Åsarne |
&&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271 |
| 5 |
Myrviken |
&&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224 |
|
Det finns 11 småorter i Bergs kommun.[8]
I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.
|
|
Det finns sex församlingar i Bergs kommun:[9]
Bergs kommun har en vänort:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ARENA för Tillväxt, Rapport nr 2-03 - Kunskapssamhällets geografi, s. 35
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
Externa länkar [redigera]
Sverige
