Bergskrabba

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergskrabba
Globularia vulgaris01.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Grobladsväxter
Plantaginaceae
Släkte Bergskrabbor
Globularia
Art Bergskrabba
G. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Globularia vulgaris
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Bergskrabba (Globularia vulgaris) är den enda i sitt släkte i den svenska floran. Tidigare ingick Globularia i familjen Globulariaceae, men räknas numera till Grobladsväxterna, Plantaginaceae. Redan dess lokaler och utbredning väcker uppmärksamhet. Den är i Skandinavien begränsad till södra Öland samt norra och mellersta Gotland (där den även kallas "blåskallar") och kan tillsammans med ett litet antal andra arter från södra (och sydöstra) Europa sägas bilda en koloni av sydliga arter, som på våra två stora kalkstensöar finner vissa naturförhållanden särskilt gynnsamma.

Vår art är någorlunda vanlig endast på de kala, starkt solvärmda kalkstensterasserna och hällmarkerna. Växten är därför en kraftigt byggd xerofyt. I kalkstenens sprickor kilar den in sin trähårda pålrot, vars översta del övergår i en kort, förvedad kandelaberstam med grenarna beklädda av flera års bladrester och slutande med en rosett nästan läderartade blad. Den ensamma blomkorgen bärs upp av en styv, seg stjälk med mindre och tunnare blad, som till formen är helt smala, medan rosettbladen är spadlika och trespetsade.

Från korgväxterna skiljer sig Globularia genom undersittande (d.v.s. under fruktämnet sittande) hylle, och nöten är omsluten av fodret. Kronan är 5-flikig och 2-läppig med överläppens två flikar kortare än underläppens. Ståndarna är endast fyra till antalet liksom hos de i strängare mening 2-läppiga växterna.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]