Bergtofsvaktel
| Bergtofsvaktel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Tofsvaktlar Odontophoridae |
| Släkte | Oreortyx |
| Art | Bergtofsvaktel O. pictus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Oreortyx pictus | |
| Auktor | (Douglas, 1829) |
| Utbredning | |
 | |
Bergtofsvaktel[2] (Oreortyx pictus) är en hönsfågel i familjen tofsvaktlar.[3] Den förekommer i bergstrakter i västra USA och alla nordvästligaste Mexiko. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]
Bergtofsvakteln är en brungrå vaktelliknande fågel. Med en kroppslängd på 26–28 cm är den störst av tofsvaktlarna i Nordamerika och relativt kortstjärtad. Den utmärker sig tydligt med den långa och raka huvudtofsen som pekar rakt upp. Andra särdrag är tydliga vita band på de kastanjebruna flankernba, rostfärgade undre stjärttäckare och vitinramad kastanjebrun strupe. Hanens spelläte återges i engelsk litteratur som ett högljudd tvåstavigt "QUEark", likt fjällig tofsvaktel men mörkare och fallande. Från båda könen hörs mjuka kluckande läten.[4][5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Bergtofsvaktel placeras som enda art i släktet Oreortyx. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:[6]
- Oreortyx pictus pictus – sydvästra Washington till nordvästra Kalifornien
- Oreortyx pictus plumifer – Oregon, nordöstra Kalifornien och västra Nevada
- Oreortyx pictus russelli – södra Kalifornien (Little San Bernardino Mountains)
- Oreortyx pictus eremophilus – södra Kalifornien
- Oreortyx pictus confinis – norra Baja California
Underarten eremophilus inkluderas ofta i plumifer. Vissa behandlar arten som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.[3]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Bergtofsvakteln hittas i bergsbelägna buskmarker, där den oftast är den enda tofsvakteln. Födan består mestadels av frön och rötter, men även frukt, blommor och växters gröndelar. Fågeln häckar mellan mars och juli, tidigare i söder och senare i norr.[4][5]
_carrizo_-4_(2058107515).jpg)
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn pictus är latin för "målad", medan släktesnamnet Oreortyx är en sammansättning av grekiska oros för "berg" och ortux, "vaktel".[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Oreortyx pictus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 132. ISBN 0-679-45120-X
- ^ [a b] Carroll, J.P., Boesman, P. & Kirwan, G.M. (2020). Mountain Quail (Oreortyx pictus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53340 2 mars 2020).
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör bergtofsvaktel.
Wikispecies har information om Oreortyx pictus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|