Bergtunga

Från Wikipedia
Bergtunga
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningPlattfiskar
Pleuronectiformes
FamiljPleuronectidae
SläkteMicrostomus
ArtBergtunga
M. kitt
Vetenskapligt namn
§ Microstomus kitt
AuktorWalbaum, 1792
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Bergtunga (Microstomus kitt) är en fisk i ordningen plattfiskar. Den kallas även bergskädda[1].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bergtungan har en tämligen långsträckt kropp med litet huvud. Sidorna är helt släta. Ögonsidan är rödbrun till mörkbrun samt svagt flammig i ljusare och mörkare nyanser. Blindsidan är vit. Den kan ofta vara en aning slemmig.[1] Bergtungan kan väga upp mot 2 kilogram och bli 60 centimeter lång, men blir sällan över 40 centimeter lång och 10 år gammal.[2] Sidolinjen gör en liten böjning uppåt över bröstfenan men är för övrigt rak.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den lever på sand-, grus- eller klippbotten på ned till 200 meters djup.[1] Dess föda består av ledsnäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och ormstjärnor.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Bergtungan leker under vår och sommar. Honan lägger upp till 200 000 ägg. Dessa kläcks efter omkring en vecka. Larverna är till en början pelagiska och simmar som vanliga fiskar med buken neråt, men vid en längd av omkring 1,5–2 centimeter börjar vänstra ögat vandra åt höger, och de börjar simma med vänsta sidan neråt. Strax därefter söker de sig till botten på tämligen djupt vatten. Bergtungan blir könsmogen vid 3–6 års ålder.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bergtungan lever från Portugal längs Atlantkusten över Brittiska öarna till Färöarna, runt Island och längs Norges kust upp till Barents hav. Går in i Öresund.[1]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

En god matfisk som framför allt tas med trål.[2] Fisket uppgår till 20 000 ton årligen i Europa[1].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  2. ^ [a b c d] B. Muus, J. Nielsen, U. Svedberg 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa ISBN 91-518-3505-3
  3. ^ Svenskt fiskelexikon 1956

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]