Bergzebra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergzebra
Status i världen: Sårbar[1]
Hartmanns bergzebra
Hartmanns bergzebra
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Uddtåiga hovdjur
Perissodactyla
Familj Hästdjur
Equidae
Släkte Hästar
Equus
Art Bergzebra
E. zebra
Vetenskapligt namn
§ Equus zebra
Auktor Linnaeus, 1758
Utbredning
Bergzebrans utbredningsområde
Bergzebrans utbredningsområde
Underarter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Bergzebra (equus zebra) är en art i familjen hästdjur (equidae) som tillhör ordningen uddatåiga hovdjur (perissodactyla). Traditionellt skiljs mellan två underarter, equus zebra zebra och Hartmanns bergzebra (equus zebra hartmannae).

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den är den minsta av de tre zebrorna och den är mycket svår att tämja.

I motsats till stäppzebran har bergzebran bredare svarta strimmor med smalare vit mellanrum, därför upplevs djuret mörkare. Mörkare fläckar på de vita ställen som ibland förekommer hos stäppzebra saknas alltid. De svarta strimmorna går alltid ner till hovarna. På bålen finns horisontala strimmor bara nära stjärten.

Individerna når en kroppslängd omkring 2,2 meter och vikten ligger vanligen mellan 260 och 370 kg. Den är omkring 1,3 meter i mankhöjd. Hartmanns bergzebra är vanligen lite större än den andra underarten.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bergzebror fanns tidigare utspridd från Angola till Sydafrika men saknas idag i förstnämnda land. Hartmanns bergzebra är uppkallad efter den tyske naturforskaren Georg Hartmann och förekommer i Namibia samt nordvästra Sydafrika. Den andra underarten finns i Sydafrika i Kapregionen. Habitatet utgörs av bergstrakter och högplatå upp till 2 000 meter över havet.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bergzebror lever i mindre grupper men de saknar avgränsade revir. Gruppen består av en hanne samt upp till fem honor med ungdjur. Träffar två grupper på varandra är alfahannarna ofta aggressiva mot varandra. En hanne ledar en flock ungefär 15 år innan den blir bortjagad av en yngre hanne. Honor stannar ibland hela livet i flocken men flockarna delas när de blev för stora. En ung hanne tar sedan ledning i den nya gruppen.

Unga hannar som inte är tillräcklig mogna för att etablera egna flockar lever tidvis i grupper som bara består av hannar. Även äldre hannar som miste sina flockar bildar ibland mindre grupper.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Bägge underarter räknades länge som utrotningshotad.

Underarten E. z. zebra jagades så intensiv att populationen 1937 bara hade 45 individer. Efter inrättningen av Mountain Zebra nationalparken ökade beståndet där till 350 individer. Dessutom finns mindre populationer av underarten i Bontebok nationalparken, i halvöken Karoo, vid Godahoppsudden och fördelad på andra sydafrikanska skyddsregioner. IUCN listar underarten numera som sårbar.

Även populationen för Hartmanns bergzebra minskade betydligt. Med uppskattade 15 000 individer är populationen idag en åttondel av vad den var i början av 1900-talet. Hotet utgörs huvudsakligen av olaglig jakt. Vissa bönder ser zebrorna som konkurrenter för sina boskapsdjur och dödar de vilda djuren. Underarten listas likaså som sårbar.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

För tillfället pågår en diskussion om de två kända underarterna, Equus zebra zebra och Hartmanns bergzebra (Equus zebra hartmannae), ska klassificeras som självständiga arter. Den senare varianten förespråkas i boken "New investigations on the taxonomy of the zebras genus Equus, subgenus Hippotigris. Mammalian Biology" som utkom 2004 av zoologerna C.P. Groves och H.B. Bell.[2] En genetisk undersökning av 295 individer utförd 2005 av Moodley och Harley visade inga tydliga genetiska skillnader och de rekommenderar att populationerna fortfarande ska räknas som underarter.[3] Andra biologer, som till exempel den tredje upplagan av Mammal Species of the World (2005)[4], listar dessa djur fortfarande som underarter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 25 mars 2009.
  1. ^ Equus zebraIUCN:s rödlista, auktor: Novellie, P. 2008, besökt 18 mars 2009.
  2. ^ Groves, C.P. & Bell, H.B. 2004. New investigations on the taxonomy of the zebras genus Equus, subgenus Hippotigris. Mammalian Biology. 69: 182-196. abstract online
  3. ^ Moodley, Y. & Harley, E.H. 2005 Population structuring in mountain zebras (Equus zebra): the molecular consequences of divergent demographic histories. Conservation Genetics 6: 953–968.
  4. ^ Wilson, D. E., and Reeder, D. M. (utgivare), upplaga (2005). Mammal Species of the World (3 upplaga). Johns Hopkins University Press. ISBN 0-801-88221-4. http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?id=14100033.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]