Berlins vapen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Berlins vapen står både för staden och för landet (delstaten) Berlin.

Berlins vapen är staden och stadsdelstaten Berlins vapen och visar den berlinska björnen. Under flera århundraden fanns i berlinska sigill och vapenbilder inte bara denna björn utan också Brandenburgs och Preussens örnar. Nuvarande utformning fastställdes 1954.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Björnen var inte ursprungligen stadens symbol utan har genom tiderna konkurrerat med andra märken. Vapnen och sigillen påverkades delvis av såväl politiska som historiska skäl; under flera århundraden fanns i berlinska sigill och vapenbilder inte bara denna björn utan också Brandenburgs och Preussens örnar. Det äldsta kända sigillet med Berlinbjörnar är emellertid från 1280.[1][2] Varför björnen kom att användas som symbol för Berlin har inget helt entydigt svar, eftersom källmaterialet inte är fullständigt. Troligtvis handlar det dock om ett talande vapen, en under medeltiden populär metod där man valde vapen efter ljudlikheten med stadens namn; det tyska ordet för björn är Bär.[1][2]

Nuvarande vapen[redigera | redigera wikitext]

Det nuvarande utseendet på vapnet fastställdes 1954 och gällde då för Västberlin. Till grund för det nya vapnet låg den författning i Västberlin som trädde i kraft 1950 som i artikel 5 fastslår att Berlin i sin flagga, vapen och sigill har en björn och flaggan i färgerna vitt och rött. Det avgjorde genom en tävling med tolv konstnärer där tre bidrag valdes ut för att kora en vinnare. Kommittén som skulle välja vapen bestod av den regerande borgmästaren Ernst Reuter, tre senatorer, flera parlamentsledamöter och konstnärer.[3]

Richard Blanks vapen valdes men ett slutgiltigt godkännade drog ut på tiden då vapnet kritiserades. Då man inte kunde enas om vapnet valde man istället 13 maj 1954 Ottfried Neubeckers variant. Istället för en murkrona valde man att ha en lövkrona.[3] Vapnet har fortsatt att gälla efter Berlins återförening. Berlins magistrat i Östberlin fortsatte att använda det vapen som börjat användas 1920 med en röd murkrona ovanför skölden.

Berlins stadsdelsområden (Bezirke) använder egna vapen vid sidan om stadsvapnet vilka fastställdes i mitten av 1950-talet. De har alla en murkrona ovanför sina sköldar där Berlins vapen återfinns i mitten för att visa att man är delar av Berlin. I samband med områdesreformen 2001 skapades nya vapen i de fall områden slogs samman.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Blasonering[redigera | redigera wikitext]

Das Landeswappen zeigt in silbernem (weißem) Schild einen rot bewehrten und rot gezungten, aufrecht schreitenden schwarzen Bären. Auf dem Schild ruht eine goldene, fünfblätterige Laubkrone, deren Stirnreif als Mauerwerk mit einem geschlossenen Tor in der Mitte ausgestattet ist.

Översättning av blasoneringen till svenska: "Landsvapnet visar i silverne (vit) sköld en upprätt gående svart björn med röd beväring och röd tunga. På skölden vilar en gyllene, fembladig lövkrona, vars ring utgörs av murverk utrustat med en stängd port i mitten."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Schimanski, F., Berlin. En stads historia, Historiska Media, 2010. ISBN 978-91-87031-04-5
  2. ^ [a b] 775 Jahre Berlin – im Wappen der Stadt ist ein Bär, Berliner Bärenfreunde e.V. 27 oktober 2012. Läst 22 maj 2013.
  3. ^ [a b] Werner Vogel, Berlin und seine Wappen, Verlag Ullstein, Berlin/Frankfurt am Main, 1987
  4. ^ http://www.berlin.de/sen/inneres/hoheitszeichen/bezirkswappen.html