Bern (kanton)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Kanton Bern

franska: Canton de Berne
italienska: Canton Berna
rätoromanska: Chantun Berna

Kanton
Staden Bern, huvudstad i kantonen Bern
Staden Bern, huvudstad i kantonen Bern
Berne-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: BE
Land  Schweiz
Huvudstad Bern
Högsta punkt
 - läge Finsteraarhorn
 - höjdläge 4 274 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Aare vid Wynau
 - höjdläge 401,5 m ö.h.
Areal 5 959 km² (näst största)
Folkmängd 958 897 inv (2006) (näst största)
Befolkningstäthet 159 inv invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1353
Officiellt språk Tyska, franska
Swiss Canton Map BE.png
Karte Kanton Bern Verwaltungskreise 2010.png
Webbplats: http://www.be.ch

Bern är en kanton i västra Schweiz. I Bern ligger Schweiz huvudstad, som har samma namn som kantonen.

Bern gränsar i söder till Valais, i väster till Neuchâtel, Fribourg och Vaud, i norr till Jura samt Solothurn, Aargau, Luzern, Obwalden och Uri i öst. Fram till 1979 var även den nuvarande kantonen Jura en del av Bern.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1 januari 2010 var Bern indelat i 26 amtsbezirk:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hertig Berthold V av Zähringen grundade staden Bern kring floden Aare år 1191. Den gjordes till fri riksstad av tysk-romerske kejsaren Fredrik II 1218. Genom segern i slaget vid Oberwangen 1298 mot det habsburgska Fribourg grundlade staden sin makt. 1323 slöt Bern ett förbund med de övriga schweiziska städerna, som det 1353 förnyade med ett fullständigt inträde i Schweiziska edförbundet. Redan under 1300-talet utvidgade staden sitt område och 1415 erövrade den i kriget mot Österrike större delen av Aargau. Under Burgundiska kriget blev Bern ledande inom Schweiziska edsförbundet och erövrade 1475 besittningar i Vaud, och som 1536 helt erövrades från Savoyen. 1528 övergick Bern genom Huldrych Zwingli till reformationen. Under loppet av 1600-talet utvecklade kantonen en aristokratisk författning. Bland de "regeringsmässiga" familjerna, de som före 1643 vunnit burskap i staden, och från 1651 kallades patricier, utsöndrades en allt mindre krets av verkligt regerande och folket förlorade alltmer inflytande över valen. Ståthållarämbetena, som 6 år i taget gavs bort åt medlemmar av Stora rådet, gav patricierna rika inkomster. Under franska revolutionen utbröt oroligheter, och innevånarna i Vaud störtade med franskt stöd 1798 aristokratin. Sedan Helvetiska republiken upprättats utskildes Vaud, Aargau och Oberland som självständiga kantoner från Bern.[1]

1799-1803 var Bern säte för de schweiziska myndigheterna. 1803 förenades åter Oberland och Bern till en gemensam kanton, samtidigt som Vauds och Aargaus självständighet befästes. I stället erhöll Bern vid Wienkongressen 1815 större delen av furstebiskopsdömet Basel. Julirevolutionen gav även Bern impulsen till en demokratisk förändring, så den 1813 återställda patriciska författningen 1831 slutgiltigt försvann. Den nya 31 juli 1831 antagna författningen upphävde staden Berns företrädesrättigheter.[2]

Efter förvaltningsreformen 2010[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2010 upphörde indelningen i amtsbezirk. Numera finns det 10 förvaltningskretsar (ty. Verwaltungskreis, fr. Arrondissement administratif.) [3]

Varje förvaltningskrets har ett ståthållarämbete (ty. Regierungsstatthalteramt, fr. Préfecture) vilket representerar kantonsregeringen. Ståthållarämbetena handhar förvaltnings- och civiljuridiska frågor som tillståndsgivning, arvsrätt och brandskydd.

Berns förvaltningsregioner.

Det finns även en indelning i förvaltningsregioner (ty. Verwaltungsregion, fr. Region administrative) som exempelvis används av myndigheterna för indrivning och konkurser.[4]

De fem förvaltningsregionerna är:

  • Bern-Mittelland, som också är förvaltningskrets
  • Emmental-Oberaargau, med förvaltningskretsarna
  • Jura Bernois, som också är förvaltningskrets
  • Oberland, med förvaltningskretsarna
    • Frutigen-Niedersimmental
    • Interlaken-Oberhasli
    • Obersimmental-Saanen
    • Thun
  • Seeland, med förvaltningskretsarna
    • Biel
    • Seeland

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Bern är även indelat i ungefär 400 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Bern.

Näringar, kultur och språk[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv och landskapsbild varierar starkt. I det alpina Oberland är turismen viktig. Bern-Mitteland, Emmental och det flacka Seeland präglas av jordbruk och livsmedelsproduktion. I Juradalarna och staden Biel finns tillverkningsindustri. Runt städerna Bern och Thun arbetar många inom förvaltning och företag med statlig anknytning som Swisscom och Ruag.

De flesta invånare tillhör den reformerta kyrkan.

Största delen av befolkningen talar Schweizertyska och standardtyska. En minoritet talar (7.9% år 1990) franska. I Jura Bernois är språket franska och runt Bielsjön finns en del tvåspråkiga kommuner som Biel/Bienne och Evilard.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

James Bond[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 778 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 778 
  3. ^ Amtliches Gemeindeverzeichnis der Schweiz, Mutationsmeldungen 2009 / Répertoire officiel des communes de Suisse, Mutations 2009 / Elenco ufficiale dei Comuni della Svizzera, Mutazione 2009, Federala statistikbyrån, 2009, http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/infothek/nomenklaturen/blank/blank/gem_liste/03.Document.128095.pdf, läst 4 september 2011 
  4. ^ ”Justiz-, Gemeinde- und Kirchendirektion”. Kanton Bern. http://www.jgk.be.ch. Läst 17 maj 2013.