Bernadotte af Wisborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bernadotte af Wisborgs heraldiska vapen.
Förste greven: Oscar Bernadotte af Wisborg som även (som icke-kunglig) fick behålla hederstiteln prins.

Namnet Bernadotte af Wisborg bärs av de icke-kungliga medlemmarna ur ätten Bernadotte som tillhör de grevliga ätterna med detta namn. Anledningen till att dessa grenar blivit icke-kungliga är att män i ätten Bernadotte gift sig med kvinnor av icke furstlig bakgrund, med eller utan den svenske kungens tillåtelse. Därmed har de, med de konstitutionella regler som förr tillämpades, fråntagits eller avstått från sin prinstitel och har inte längre någon arvsrätt till kronan.

Grevetiteln är ursprungligen en ärftlig titel från Luxemburg, comte de Wisborg. Svenskt tillstånd att motta adelskapet och titeln, i svensk form af Wisborg, meddelades för prins Oscar Bernadotte genom konseljbeslut den 22 oktober 1892. Han förlänades titeln av sin morbror storhertig Adolf av Luxemburg den 2 april 1892. Oscar Bernadotte var sedan födseln hertig av Gotland, vilket torde förklara att namnet på den tidigare borgen vid Visby, Visborg (ruin sedan 1645) användes i grevetiteln, trots att den delades ut av Luxemburg.

Även om titeln vid sitt skapande tycks ha varit en individuell konstruktion för Oscar Bernadotte, har även senare innehavare fått samma grevetitel trots att de ej varit hertigar av Gotland.

Den 2 juli 1951 intogs bröderna Sigvard och Carl Johan och deras kusin Lennart Bernadotte i Luxemburgs adel av storhertiginnan Charlotte av Luxemburg och förlänades grevlig värdighet för sig och sina efterkommande. Ättemedlemmarna skriver sig Bernadotte af Wisborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]