Bertil Malmberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bertil Malmberg
Bertil Malmberg (1889–1958) fotograferad på 1940-talet.
Bertil Malmberg (1889–1958) fotograferad på 1940-talet.
Född 13 augusti 1889
Död 11 februari 1958 (68 år)
Yrke Poet
Författare
Manusförfattare
Översättare
Nationalitet Sverige Svenska
Språk Svenska


För fonetikern med samma namn, se Bertil Malmberg (fonetiker).
Bertil Malmberg som student.

Bertil Frans Harald Malmberg, född 13 augusti 1889 i Härnösand, död 11 februari 1958 i Lidingö, var en svensk författare och översättare samt ledamot av Svenska Akademien från 1953. Han var son till lektor Teodor Malmberg och Hanna Roman. Han skrev lyrik, epik och även filmmanus.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Malmberg tog studentexamen i Stockholm 1907 och studerade därefter vid Uppsala universitet, i Berlin och i Lund. Under sin tid i Berlin umgicks han med bland andra poeten Vilhelm Ekelund. Väl tillbaka i Sverige debuterade den då 18-årige Malmberg med diktsamlingen Bränder. Debuten följdes av Uppgörelse och löfte (1911) samt Dåd och dröm (1912).

I den Platon-inspirerade Atlantis (1916) diktar han om traditionernas upplösning och ordningens sammanbrott. Året därefter utkom hans starkt patriotiska En blödande jord.

Under åren 1917–1927 var han bosatt i München, och senare i Södra Ängby[1]. Under tiden i München lockades Malmberg av nationalsocialismen och besökte flera av Adolf Hitlers möten. Han rörde sig även med Stefan George och bland hans krets.

År 1924 gav han ut sin självbiografiska roman Åke och hans värld som handlar om den trygga barndomen och övergången till den meningslösa vuxenvärlden. Romanen är Malmbergs kanske mest lästa verk och 1984 blev filmatiserades den med bland andra Stellan Skarsgård och Allan Edwall i rollerna. 1928 flyttade Malmberg hem till Sverige igen.

1935 utkom diktsamlingen Dikter vid gränsen där han inspirerad av Oswald Spenglers Västerlandets undergång profeterar om en kommande kulturnedgång. Samlingen blev Malmbergs stora litterära genombrott och han fick pris av Svenska Akademien.

1936 sändes Malmberg av Dagens Nyheter att rapportera från Hitlertyskland. Han besökte bland annat koncentrationslägret Dachau. Han hade inte längre samma uppskattning av nationalsocialismen. 1942 sattes hans kritiska pjäs Excellensen upp på Borgarskolan och blev till film 1944, trots invändningar från de svenska myndigheterna.

1953 övertog han stol nummer 18 efter Gustaf Hellström vid Svenska akademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1908Bränder
  • 1911Uppgörelse och löfte
  • 1912Dåd och dröm
  • 1915Schillers estetisk-filosofiska diktning
  • 1916Atlantis
  • 1917En blödande jord
  • 1919Fiskebyn
  • 1923Orfika
  • 1924Åke och hans värld (filmatiserades 1984, se vidare Åke och hans värld)
  • 1927Slöjan
  • 1929Vinden
  • 1932Illusionernas träd
  • 1932Från George till Kästner (tillsammans med Johannes Edfelt och Irma Nordvang)
  • 1935Dikter vid gränsen
  • 1936Tyska intryck 1936
  • 1937Värderingar
  • 1938Sångerna om samvetet och ödet
  • 1939Dikter i urval
  • 1941Flöjter ur ödsligheten
  • 1942Excellensen (skådespel)
  • 1946Samlade dikter
  • 1947Under månens fallande båge
  • 1948Men bortom marterpålarna
  • 1949Utan resolution
  • 1949Staden i regnet (skådespel)
  • 1950Med cyklopöga
  • 1950Ett stycke väg
  • 1951Idealet och livet
  • 1952Ett författarliv
  • 1953Lek med belysningar
  • 1954Dikter. 1908–1941
  • 1954Dikter. 1942–1953
  • 1955Klaviatur
  • 1955Lyrikern Edvard Bäckström
  • 1956Förklädda memoarer
Översättningar (urval)
  • Friedrich von Schiller: Schillers estetisk-filosofiska diktning (i urval och översättning jämte en inledande essay, Bonniers, 1915)
  • Franz Werfel: De fyrtio dagarna på Musa Dagh (Die vierzig Tage des Musa Dagh) (Bonnier, 1935)
  • Thomas Mann: Den unge Josef (Der junge Joseph) (Bonniers, 1935)
  • Ernst Jünger: På marmorklipporna (Auf den Marmorklippen) (Natur och kultur, 1950)
  • Johann Wolfgang Goethe: Ur-Faust (Bonnier, 1957)

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ facebook.com: Södra Ängby

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlberg, Alf (1939). Bertil Malmberg: en studie. Stockholm: Bonnier. Libris 537677 
  • Ahlund, Claes (2007). Diktare i krig: K.G. Ossiannilsson, Bertil Malmberg och Ture Nerman från debuten till 1920. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 55. Hedemora: Gidlund. Libris 10595931. ISBN 978-91-7844-747-3 
  • Algulin, Ingemar (1969). Tradition och modernism: Bertil Malmbergs och Hjalmar Gullbergs lyriska förnyelse efter 1940-talets mitt. Stockholm: Natur o. kultur. Libris 8079483 
  • Aspenström, Werner (1987). Bertil Malmberg. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 Svenska akademiens handlingar från år 1987 [dvs 1986] ; 10. Stockholm: Norstedt. Libris 7154738. ISBN 91-1-873332-8 
  • Bergman, Enar (1967). Diktens värld och politikens: Bertil Malmberg och Tyskland 1908-1928 = Die Welt der Dichtung und der Politik : Bertil Malmberg und Deutschland 1908-1928. Lund: Natur o. Kultur. Libris 11734 
  • Ekelöf, Gunnar (1958). Bertil Malmberg: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 631886 
  • Festskrift till Bertil Malmberg den 13 augusti 1949. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris 1418705 
  • Kjölstad, Torbjörn (2008). Att skriva sin barndom: anteckningar om Bertil Malmbergs släkt och barndomsår. Arkiv i Norrland 0280-6142 ; 23. Härnösand: Landsarkivet. Libris 11228096. ISBN 978-91-970547-1-3 
  • Ternström, Gunilla (1985). Längtan till barndomslandet: en studie av dikterna om barndomen, ungdomen, mandomen och ålderdomen i Bertil Malmbergs diktsamlingar Slöjan och Vinden. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655750 
  • Wijkman, Helén; Larsson, Tommy (1985). Åkes världar - analys, adaptationsdiskussion och komparativ sammanställning av Bertil Malmbergs "Åke och hans värld" och Stig Dagermans novell "Nattens lekar". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655788 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gustaf Hellström
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1953-1958
Efterträdare:
Gunnar Ekelöf