Beslut (Europeiska unionen)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett beslut inom Europeiska unionen är en typ av unionsakt som kan antas som lagstiftningsakt,[1][2] och utgör en del av den unilaterala sekundärrätten.[3] Det är i likhet med en förordning till alla delar bindande, men behöver inte nödvändigtvis ha allmän giltighet. Ett beslut kan istället vara riktat till en eller flera specifika fysiska eller juridiska personer.[4] I de fall då fördragen inte anger vilken typ av unionsakt som ska antas, vägleds institutionerna av proportionalitetsprincipen i valet av unionsakt.[5]

Beslut som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter.[2] De utfärdas bland annat när en befattning inom unionen tillsätts, till exempel när Europeiska rådets ordförande eller ledamöterna av Europeiska kommissionen utses, eller för att anta beslut om bland annat unionens intressen och strategiska mål samt åtgärder som unionen ska vidta på internationell nivå.[6]

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Beslut följer, i likhet med övriga unionsakter, de bestämmelser om utformning som har antagits av Europeiska unionens publikationsbyrå. Unionsakten består av tre delar: ingressen, artikeldelen och eventuella bilagor.[7] Artikeldelen utgör den normativa delen av unionsakten och är uppdelad i artiklar.[8] Ett beslut kan innehålla en avslutande artikel som fastställer till vem eller vilka det riktar sig. Denna avslutande artikel kan ha någon av följande formuleringar:[8]

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Detta beslut riktar sig till [medlemsstatens officiella namn].
Detta beslut riktar sig till [fullständigt namn och adress].

Den andra formuleringen används när beslutet inte är riktat till alla medlemsstater, till exempel om det är en unionsakt som endast berör euroområdet eller Schengenområdet. Den tredje formuleringen används när beslutet riktas till en eller flera specifika medlemsstater. Den fjärde formuleringen används när beslutet riktas till någon fysisk eller juridisk person.[8]

Rättslig form och grund[redigera | redigera wikitext]

Den rättsliga grunden för beslut återfinns i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:[1]

Ett beslut är till alla delar bindande. Om ett beslut anger till vem eller vilka det riktar sig, är det bindande endast för dessa.
— Fjärde stycket i artikel 288 i EUF-fördraget efter Lissabonfördragets ikraftträdande

Beslut kan således ha allmän giltighet, men behöver inte nödvändigtvis ha det. Beslut som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter.[2] Därutöver kan beslut även antas i form av delegerade beslut och genomförandebeslut. Delegerade beslut antas av Europeiska kommissionen för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt.[9] Genomförandebeslut antas av kommissionen eller, i vissa fall, Europeiska unionens råd för att fastställa enhetliga villkor för genomförandet av lagstiftningsakterna.[10] Beslut kan även i vissa andra fall antas av Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska centralbanken, samt av rådet och kommissionen när det grundar sig direkt på fördragen.[11]

Rättslig effekt och tillämplighet[redigera | redigera wikitext]

Ett beslut träder i kraft tjugo dagar efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat föreskrivs i beslutet.[12] Ett beslut är till alla delar bindande, men endast bindande för den eller dem som det är riktat till. Om beslutet saknar adressat har det allmän giltighet.[6] Ett beslut kräver inga genomförandeåtgärder för att få rättslig effekt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 171-172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  2. ^ [a b c] ”Artikel 289 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  3. ^ ”Europeiska unionens rättskällor”. Europa (webbportal). 2010-08-18. http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/decisionmaking_process/l14534_sv.htm. Läst 2012-08-28. 
  4. ^ Borchardt, Klaus-Dieter (2011). EU-rättens ABC. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. sid. 94-95. ISBN 978-92-78-40724-7 
  5. ^ ”Artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  6. ^ [a b] ”Europeiska beslut”. Europa (webbportal). 2010-09-03. http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/decisionmaking_process/ai0036_sv.htm. Läst 2012-08-28. 
  7. ^ ”Rättsakternas struktur”. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-120000.htm. 
  8. ^ [a b c] ”Artiklar (artikeldel)”. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-120300.htm. 
  9. ^ ”Artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  10. ^ ”Artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 173. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  11. ^ ”Strukturen för Europeiska unionens officiella tidning– Anpassning efter Lissabonfördragets ikraftträdande”. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/oj/NewStructure2010-11.pdf. 
  12. ^ ”Artikel 297 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 176. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.