Bhopalkatastrofen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Minnesmärke i Bhopal.

Bhopalkatastrofen var ett gasutsläpp som inträffade natten mellan 2 och 3 december 1984 i Bhopal i Madhya Pradesh i Indien, vid en pesticidfabrik ägd av Union Carbide India Limited. Olyckan är den mest dödliga industriolyckan i världshistorien.

Det var när vatten kom in i en tank innehållande 43 ton metylisocyanat som gasmoln, troligen innehållande bl.a. cyanid och fosgen, spred sig över den sovande staden. Minst 520 000 människor utsattes för gaserna.

Den officiella omedelbara dödssiffran är 2 559. En mer realistisk bedömning är att 8 000 dog under de första veckorna efter katastrofen.[1] [2] [3][4] Greenpeace uppskattar antalet omkomna i låga tal till 20 000 och åtskilliga fler under de följande åren.[2]

Uppskattningsvis 100 000 fick olika grader av permanenta skador, bl.a. lung- och ögonskador. År 2006 fastslog regeringen antalet exponerade till 555 125 inklusive 38 478 med övergående skador och cirka 2 900 allvarliga och permanenta skador.[5]

Orsakerna till utsläppet var främst en undermålig design av fabriken, bristande underhåll, dålig personalpolitik och ekonomisk press. Att den fick så stora konsekvenser berodde i huvudsak på underlåtenhet dels från Union Carbide Corporation, dels från indiska regeringen och delstatsregeringen. En av följderna av fabrikens tillverkning är förorenat grundvatten utanför fabriksområdet, där nya slumområden vuxit upp.

Idag arbetar Sambhavna Trust, en stiftelse som driver en klinik, med att ge vård och upprättelse till de skadade. Sambhavna ingår också i det världsomspännande nätverk av miljöorganisationer och enskilda som bekämpar kemisk miljöförstörelse.

Dow Chemical har år 1999 köpt Union Carbide. Företaget förnekar fortfarande att de hade någon skuld i katastrofen. Man anser att utsläppet berodde på sabotage, något som det över huvud taget inte finns några bevis för.

Efter 23 års arbete dömde en indisk domstol den 7 juni 2010 åtta tidigare indiska chefer till fängelse i upp till två år.[6]

Dagen före invigningen av OS 2012 hotade den indiska truppen, med brottaren Sushil Kumar som fanbärare, att inte närvara vid invigningen. Orsaken var att Dow Chemical var en av de största sponsorerna till de olympiska spelen.[7]

Den svenske fotografen Claes-Göran Bjernér var en av de första som anlände till Bhopal efter katastrofen. Hans lungor skadades.[7]

Den svenska läkaren Ingrid Eckerman var medlem av International Medical Commission on Bhopal 1994[8] och har skrivit boken "The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster"[2]. Hon är sedan 2010 persona non grata i Indien.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eckerman, Ingrid (2001). Chemical industry and public health. Bhopal as an example. Gothenburg, Sweden: Nordic School of Public Health. http://www.lakareformiljon.org/images/stories/dokument/2009/bhopal_gas_disaster.pdf 
  2. ^ [a b c] Eckerman, Ingrid (2005). The Bhopal Saga—Causes and Consequences of the World's Largest Industrial Disaster. India: Universities Press. doi:10.13140/2.1.3457.5364. ISBN 81-7371-515-7. http://eckerman.nu/the-bhopal-saga 
  3. ^ Eckerman, Ingrid (2013). Bhopal Catastrophe 1984: Causes and Consequences. Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780124095489019035 
  4. ^ "25 år sedan katastrofen i Bhopal" Sverigesradio.se. 3 december 2009. Läst 6 augusti 2012.
  5. ^ Bhopal Gas Tragedy: 92% injuries termed "minor"
  6. ^ "Ansvariga döms för Bhopal-katastrofen" Sverigesradio.se. 7 juni 2010. 6 augusti 2012.
  7. ^ [a b] "SVT:s fotograf blev invalidiserad efter utsläppen i Bhopal" SVT.se. 26 juli 2012. Läst 6 augusti 2012.
  8. ^ "Svensk läkare deltar i granskningen av Bhopal-olyckans seneffekter". Läkartidningen 1994 nr 47 s 4339-41
  9. ^ "Svensk läkare portförbjuden i Indien och Bhopal" 24.11.2012. Läst 15.11.2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]