Bibelkritik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För vetenskaplig analys av Bibeln som historiskt dokument, se Textkritisk bibelforskning.

Bibelkritik är kritik av gamla testamentets såväl som nya testamentets kanoniska böcker som etisk vägledning, religiös urkund eller historisk källa. Bibelkritiken ska inte sammanblandas med kritisk-historisk bibelforskning, vilket är en källkritisk vetenskaplig metod vid akademisk behandling av Bibeln som historiskt dokument.

Västerländsk bibelkritik växte fram ur rationalismen på 1600- och 1700-talen[källa behövs], där Voltaire (1694-1778) var en tidig men bibeltroende skeptiker. Bibelkritiken har influerat liberalteologi såväl som agnosticism, ateism, religionskritik, kritik av judendomen och kritik av kristendomen. Judiska troende ifrågasätter nya testamentet, och såväl kristna som judar förhåller sig skeptiska till Bibelns apokryfer. Teorier om att Bibeln eller Nya testementet i sin helhet skulle vara uppdiktad har florerat, men är inte accepterade bland etablerade forskare.

Bibelkritik är central inom islam, där man ser Bibeln som en helig skrift, men anser att kristna och judar inte har bevarat grundtexten utan har förvanskat dess betydelse.

Inom kristen fundamentalism (bibeltrohet) och ortodox judendom talar man sällan om Bibelns självmotsägelser och accepterar sällan att vissa historiska uppgifter skulle motsägas av forskning, eller att Bibelns böcker skulle vara författade av andra än de författare traditionen anger. Man anser att grundtextens betydelse har bevarats väl, med hänvisning till att ingen större religiös stridsfråga grundar sig i de skillnader som finns mellan olika tidiga handskrifter och översättningar. Kristna fundamentalister menar att även om de böcker som skulle ingå i Bibeln formellt inte beslutades förrän på ett kyrkomöte på 300-talet så hade en tradition tidigt etablerats om vilka böcker som skulle kanoniseras som helig skrift. Man anser att texten med undantag för vissa symboliskt menade passager ger en historiskt korrekt bild av faktiska händelser och är användbar som primär källa till moralisk vägledning. Man säger att det är mycket man inte förstår, i synnerhet av gamla testamentets Gudsbild, och menar att gamla testamentets lagar bara delvis är giltiga eftersom vi lever i nya förbundets tid, men man vill ändå inte ta avstånd från gamla testamentet. Man ser inget behov av dynamisk tolkning utifrån vad som har influerats av de normer som rådde när texten skrevs.

Områden som ifrågasätts[redigera | redigera wikitext]

  • I likhet med många andra antika texter finns de bibliska texterna i flera olika handskrifter, och någon originaltext finns inte bevarade. Många avskrifter innehåller därtill felskrivningar och felöversättningar[källa behövs].
  • Det antas också[källa behövs] att till exempel evangelierna har föregåtts av en muntlig tradering innan de blev nedtecknade, och man försöker då avgöra vilka av de uttalanden som tillskrivs Jesus som kan vara autentiska.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]