Bibliotek

Redigera länkar
Från Wikipedia
Version från den 16 maj 2016 kl. 16.29 av Morfph (Diskussion | Bidrag) (bildbyten)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Stockholms stadsbibliotek i januari 2015.
Bibliotekskatalog i kartotekform, numera oftast ersatt med datasystem.

Ett bibliotek är en samling böcker som kan vara i allmän eller enskild ägo. Ett offentligt bibliotek tillhandahåller utöver böcker numera de flesta typer av media såsom tidningar, tidskrifter, talböcker, ljudböcker, e-böcker, cd, video, dvd, noter och Internet. Dessa böcker och de andra medierna finns ibland endast till förfogande för att läsas eller lyssnas på plats. Vanligt är dock att biblioteksanvändaren även får låna hem medierna utan kostnad och för en begränsad tid. Det vetenskapliga studiet av bibliotek och dess verksamhet sker i det tvärvetenskapliga ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.

Etymologi

Ordet kommer från latinets bibliotheca, som kommer från grekiskans βιβλιοϑήκη (bibliotheke), som är bildat av βιβλίον (biblion) ’bok’ (jämför med bibel) och ϑήκη (theke) ’förvaringsrum’ (jämför med apotek, hypotek, pinakotek).

Historia

De äldsta kända biblioteken var delvis bibliotek, delvis arkiv. Tempelrum fulla med lertavlor täckta av kilskrift har hittats vid arkeologiska utgrävningar i sumeriska stadsstater. Dessa arkiv utgjordes nästan helt av dokumentation av ekonomiska transaktioner eller inventarielistor, endast en bråkdel av materialet utgörs av teologiska eller mytologiska skrifter. Samma förhållande gäller även papyrussamlingarna från Egypten.

Det äldsta kända privatarkivet förvarades i Ugarit. Förutom korrespondens och inventarieförteckningar fanns där även religiösa texter som kan ha utgjort undervisningsmaterial för blivande skrivare.

Privata och personliga samlingar av facklitteratur och skönlitteratur är först kända från 500-talet f.Kr. i antikens Grekland. Athenaeus från Naukratus' Deipnosophistae (det lärda gästabudet eller de lärdes gästabud) innehåller en lista av de mest vittkända boksamlarna; Polykratos från Samos, Pisistratos (Atens tyrann), Euklides (inte den mer bekante Euklides), Nikorratos från Samos, Pergamos, Euripides, Aristoteles och dennes bibliotekarie Nelius, samt Ptolemaios Filadelfios som förde en stor boksamling till Alexandria. Historien i Deipnosophistae utspelas i Rom, författaren befinner sig i Alexandria, men samtliga boksamlare som nämns är hellenistiska, grekiska lärde. Eventuella romerska boksamlingar förtigs, men vi vet att sådana fanns - ett redan 1765 utgrävt bibliotek Villa dei Papyri i Herculaneum visade sig innehålla omkring 1800 papyrusrullar. "Papyrusvillans" bibliotek är uteslutande grekiskt, forskare har länge spekulerat i att en separat samling latinska texter kan finnas i angränsande, än så länge outgrävda rum i villan.

Texterna skrevs på antingen, som i Pergamon, pergament, eller, som i Alexandria, på papyrus. Framställning av skrivmaterial var en betydande exportindustri. Även om vissa offentliga eller kungliga bibliotek fanns, som biblioteket i Alexandria, dit lärde i allmänhet hade tillträde, var de flesta samlingar privata och stängda för allmänheten. Några tillfällen då läsare beretts tillträde till boksamlingar finns dokumenterade, och de beskriver uteslutande arrangemang där texter förvaras i någon form av magasin varifrån texterna hämtades av ansvariga på begäran av läsaren vilken sedan fick studera texten i angränsande rum.

Kinesiska boksamlingar är kända från och med Qin-dynastin. Den senare Han-dynastin kan ha skapat det äldsta kända katalogiseringssystemet för böcker. Katalogerna skrevs på rullar av silke, vilka förvarades i silkespåsar.

De persiska kungarna och den zoroastriska eliten i Persien skapade åtskilliga bibliotek. I det vetenskapliga centret Gundishapurakademin skapades omkring 666 f.Kr. ett av de mest betydande offentliga biblioteken.

Bokhyllor i ett bibliotek.

De romerska kejsarna tävlade i att överglänsa sina företrädare i att öppna fler och mer storslagna bibliotek. Till skillnad från de grekiska biblioteken hade här läsarna tillträde till de utrymmen där texterna förvarades på hyllor. Verken lästes eller skrevs av i samma rum. Omnämnanden av utlåning förekommer sällsynt. Som regel var dessa romerska bibliotek tvåspråkiga, med en grekisk och en latinsk del, och ofta byggda tillsammans med vad vi idag betraktar som bekvämlighetsinrättningar, ofta badhus.

Cassiodorus försökte på 500-talet e.Kr. skapa ett klassiskt bibliotek i Vivarium i södra Italien, med tydlig avsikt att skapa en bibliotekstradition. Vid denna tid var alltjämt biblioteken i Alexandria och Konstantinopel de största i medelhavsområdet; biblioteket i Vivarium skingrades och försvann också innan ett sekel förflutit.

Islamiska bibliotek blev de mest betydande i Europa och Mellanöstern efter Roms fall fram till dess att de stora medeltida klostren började blomstra. De islamiska biblioteken i Mellanöstern, Nordafrika, på Sicilien och i Spanien samlade liksom de senare klosterbiblioteken, texter på papper och gav form åt codexformatet. I de islamiska biblioteken fanns förteckningar över vilka böcker som cirkulerade i den kulturkretsen liksom i den kristna - stora delar av denna litteratur förlorades under mongoliska erövringar och inkvisitionen eller togs till europeiska bibliotek och samlingar under kolonialtiden.

Konsten att framställa papper hade importerats från Kina på 700-talet, först av iranier och sedan av araber. Tillverkning av papper fanns i Bagdad 794. Under 800-talet öppnades offentliga bibliotek i många islamiska städer, så kallade dar al-'ilm (vetenskapssalar). De kontrollerades av religiösa grupper i avsikt att sprida dels deras egna dokument men också sekulär bildning. Biblioteken hade ofta många anställda översättare och skrivare för att översätta klassiska verk från latin, persiska och grekiska till arabiska. Ett fåtal av dessa bibliotek finns kvar; biblioteket i Chinguetti i Västafrika är ett exempel. Astan Quds Razavis centralbibliotek i Mashhad i Iran som har funnits i över 600 år är ett annat exempel.

Munkar i gränsområdena mellan islam och kristendom (framför allt Sicilien och Spanien) översatte och kopierade stora delar av den islamiska litteraturens corpus och därifrån spreds den senare till resten av det kristna Europa. Tillsammans med en mindre mängd direkt bevarade romerska och grekiska original (eller avskrifter därav) samt verk kopierade eller översatta i Konstantinopel utgör de alltjämt grunden för moderna västerländska bibliotek.

Under medeltiden var fortfarande bokkopiering en arbetsintensiv verksamhet och böcker betraktades som värdeföremål, och biblioteket utformades med säkerhetskrav i åtanke. Böcker kedjades vid hyllor och väggar för att förhindra stöld. Inom klostervärlden var dock utlåningen (klostren sinsemellan) intensiv.

Böckerna arrangerades i klosterbiblioteken ofta i hyllor placerade utskjutande från väggen, med fönster mellan hyllorna för att ge läsljus. Under fönstret fanns en låg bokhylla, detta arrangemang fortlevde bland annat i typiska engelska institutionsbibliotek. Hyllor utmed och parallellt med väggarna introducerades i och med det spanska biblioteket El Escorial.

Tätare lagringssystem, med flera nivåer ovanför varandra och halvgenomskinliga mellangolv för att släppa igenom ljus, introducerades när de allt mindre dyrbara men till antalet allt fler böckerna ställde allt större krav på biblioteksytornas utnyttjande. De ljusgenomsläppande mellangolven behövdes inte längre i och med införandet av elektrisk belysning, men golv eller gångar av metallgaller och liknande bibehölls ibland för att tillåta luftcirkulation.

I moderna bibliotek används numera ibland hyllor på räls för att ytterligare effektivisera utnyttjandet av golvytan.

Typer av bibliotek

Privatbibliotek

Privatbibliotek har alltsedan antiken funnits vid sidan om de mer eller mindre offentliga institutionsbiblioteken. Större samlingar av böcker var långt fram i tiden något som bara relativt förmögna människor kunde kosta på sig. De största och viktigaste privatbiblioteken samlades av kungligheter, godsherrar, präster och universitetsfolk. Dagens offentliga bibliotek baserar nästan uteslutande sina äldre samlingar på donationer från sådana privatbibliotek.

Allmänt finansierade bibliotek

Se även: Folkbibliotek

Ett allmänt bibliotek är ett bibliotek, finansierat av statliga eller kommunala skattemedel, dit allmänheten äger tillträde och där boklån oftast kan genomföras utan kostnad för låntagaren.

Finland

I Finland är ett allmänt bibliotek ett bibliotek som är tillgängligt för allmänheten,[1] som ofta tillåter boklån utan avgift. Allmänna bibliotek kan kombineras med referensbibliotek. Allmänna bibliotek är i allmänhet skattefinansierade.

Sverige

Se även: Bibliotek i Sverige

Det allmänna biblioteksväsendet i Sverige regleras av Bibliotekslagen, som bland annat stadgar att ”varje kommun ska ha folkbibliotek”.

Universitetsbibliotek

Eötvös Loránd Universitetsbiblitek i Budapest, byggd i eklektisk stil.

Universitetsbibliotek är bibliotek som tillhör ett universitet. De har som främsta uppgift att ge service till universitetets studenter, forskare, lärare och övriga anställda. Denna service kan bestå av:

  • att tillhandahålla böcker och tidskrifter för utlåning, studier på plats eller kopiering
  • att undervisa studenter och andra användare i hur man söker information, framför allt i digitala källor
  • att välja ut och köpa in/licensiera digital information, som databaser, e-tidskrifter och e-böcker
  • att tillhandahålla grupprum, datorer, kopieringsmaskiner för studenter

Utöver de lokala uppgifterna har universitetsbiblioteken också nationella och internationella uppgifter. De tillhandahåller sina litteratursamlingar till andra bibliotek, inom landet och utomlands, antingen i form av fjärrlån av böcker eller i form av kopieleveranser av vetenskapliga artiklar.

Vid universiteten finns oftast ett större centralbibliotek samt ett antal mindre enheter. De sistnämnda kan kallas för områdesbibliotek, fakultetsbibliotek, institutionsbibliotek eller liknande. De är ofta, men inte alltid, en del av universitetsbibliotekets organisation.

I vissa länder, till exempel Finland, är det vanligt att det vid universitetsbiblioteket finns ett kursboksbibliotek som tillhandahåller det mesta av den litteratur studenterna behöver vid sina studier, i synnerhet själva kurslitteraturen. Därmed minskar i hög grad studenternas behov av, och därmed utgifter för, att själva köpa litteratur.

Forskningsbibliotek

Ett forskningsbibliotek är en form ett bibliotek som i första hand är avsett för forskningens behov. Universitetsbiblioteken är forskningsbibliotek, men har också andra uppgifter. Rena forskningsbibliotek kan drivas av till exempel forskningsinstitut, museer och myndigheter.

Panoramabild över läsesalen i British Museum.

Andra biblioteksformer

Skolbibliotek finns världen över vid olika typer av skolor, såsom grundskolor och gymnasieskolor eller motsvarande. De är ofta knutpunkten för skolans informationsbärande verksamhet och tillhandahåller ofta datorer till i första hand elever.

Företagsbibliotek är ett bibliotek som är direkt kopplat till ett enskilt företag alternativt en grupp av företag, där stöd ges till företagsorganisationen för att finna nytt material såväl som att bevara väsentlig referenslitteratur. Biblioteket kan även innehålla ett företagsarkiv.

Guerillabibliotek är ett obemannat bibliotek som drivs enligt delningsekonomins principer.[2] Istället för att något företag eller statlig verksamhet tillhandahåller böcker är det användarna själva som bidrar till bibliotekets innehåll. Bibliotekets innehåll kan därför variera från gång til gång. Denna typ av bibliotek uppstår där användare ser ett behov och det finns oanvända offentliga rum, så som telefonkiosker.[3]

Kända bibliotek

Se även

Källor

  1. ^ http://www.stat.fi/meta/kas/ylkirjasto_sv.html
  2. ^ ”How New York Pay Phones Became Guerrilla Libraries” (på amerikansk engelska). CityLab. https://plus.google.com/+citylab/. http://www.citylab.com/design/2012/02/how-new-york-pay-phones-became-guerrilla-libraries/1288/. Läst 5 december 2015. 
  3. ^ ”The red phone box that has become Britain's smallest library”. Mail Online. https://plus.google.com/101913233771349778690/. http://www.dailymail.co.uk/news/article-1232331/The-red-phone-box-Britains-smallest-library.html. Läst 5 december 2015. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bibliotek&oldid=34893618”