Billnäs

	Billnäs
	Pinjainen (finska)
	Tätort
	Svartån i Billnäs år 2014
Land	Finland
Landskap	Nyland
Kommun	Raseborg
Församling	Karis-Pojo svenska församling och; Pohjan suomalainen seurakunta
Koordinater	60°5′7″N 23°38′32″Ö / 60.08528°N 23.64222°Ö
Tidszon	EET (UTC+2)
- sommartid	EEST (UTC+3)
Geonames	660692
	Billnäs läge i Nyland Billnäs läge i Nyland

Billnäs (finska: Pinjainen) är en bruksort, tätort och stadsdel i Pojo, Raseborgs stad, Finland.^[1] Billnäs är belägen vid Kungsvägen och Svartå å väster om Karis. Billnäs hör tillsammans med Pojos övriga bruk till Finlands nationallandskap.^[2] Billnäs grundades 1641 då bergmästaren Carl Billsten fick privilegierna att driva bruket vid Karisån.^[3]

Billnäs heter Pinjainen på finska, men namnformen Billnäs används även av de finskspråkiga när man talar om den forna bruksortens äldsta delar vid Hammarsmeds- och Bruksvägen, som har välvårdade bruksbyggnader att bese.

De äldsta bostads- och ekonomibyggnaderna är från 1700-talet. Billnäs har tilldelats Europa Nostra-priset för vårdandet av dessa. Bruksgården Villa Billnäs är belägen i Billnäs.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Billnäs ersatte namnet Skavistad på 1600-talet. Billnäs bruk fick sitt namn av brukets grundare Carl Billsten.^[4] Till Skavistad bol (skatteenhet) i Pojo socken hörde byarna Pentby, Forsby, Gammelby, Åminne, Estböle på ena sidan om Svartå å, samt Skogäng, Klinkbacka och Lillfors på den andra sidan.^{[källa behövs]}

Billnäs bruk[redigera | redigera wikitext]

På och omkring Skavistad där Billnäs bruk grundades år 1641 hade det sedan medeltiden funnits bebyggelse. Vattenkraften hade i sekler använts för kvarnar som uppfördes på bägge sidor om forsen.^{[källa behövs]}

Carl Billsten, tillhörande en tysksvensk släkt, erhöll 1641 rätt av den svenska kronan att grunda ett järnbruk i Billnäs. Han uppförde två stångjärnshamrar vid det 6-7 meter höga vattenfallet i Billnäs och en masugn vid forsen i Landsbro i Karis. Bergmästaren och brukspatronen Billstens gärning var av central betydelse under begynnelsen av Finlands industrihistoria. Han grundade också Fagervik bruk 1646 och sonen Carl Billsten den yngre grundade Skogby bruk 1682.^[5]^[6]

Billnäs och Fagervik bruken övergick 1723 till släkten Hising, adlad Hisinger. Familjen kom från Köping i Västmanland, och var ursprungligen från ön Hising i nuvarande Göteborg. Det var bröderna Johan Wilhem och Michael Hising, verksamma i Stockholm, som övertog verksamheten. Billnäs bruk drabbades svårt under Stora nordiska kriget, samt av en stor eldsvåda 1775 och en ödeläggande översvämning 1782, men byggdes alltid upp på nytt.^[5]^[6]

På Billnäs tillverkades fram till slutet av 1800-talet endast stångjärn, knippjärn och i mindre skala manufaktursmiden. Åren 1888-90 anlades en spadfabrik och en verktygsfabrik, vilkas alster (spadar, skyfflar, hackor, högafflar, grepar, yxor m.m.) snart överflyglade den äldre produktionen; stångjärnstillverkningen upphörde 1904. Under 1800-talets tre sista decennier var Billnäs landets viktigaste järnbruk.^[5]

År 1898 förändrade ägaren, brukspatronen Fridolf Leopold Hisinger, bruket till ett aktiebolag.^[7] I början av 1900-talet lades hammarverken ner och man koncentrerade sig på manufaktursmide. ^[5]

År 1909 inleddes fabrikationen av möbel och skafttillverkningen i större skala, och sågen flyttades ca 300-400 m uppströms. Till bruket tillhörde i början av 1900-talet även 1 200 hektar mark, samt ett stort byggnadsbestånd i Billnäs för de cirka halvtannat tusental personer som var beroende av Billnäs bruk för sin försörjning.^[5]^[8]

Billnäs Bruks Aktiebolags aktiemajoritet övergick åren 1918–1920 till Oy Fiskars Ab och ändrade 1935 namn till O.Y. Billnäs A.B. År 1970 slutade man tillverka kontorsmöbler i Billnäs. Fiskars verksamhet i den äldre industrimiljön i Billnäs upphörde i huvudsak 1989, då en stor del verksamheten flyttades till nya lokaler cirka en halv kilometer bort, mot Karis. Den sista industrin i gamla Billnäs kom att avvecklas år 2002, då även produktionsverktygsfabriken Tooling flyttades i anslutning till saxfabriken.^[5]^[6]

Den gamla bruksmiljön i Billnäs ingår, tillsammans med andra bruksmiljöer i före detta Pojo kommun i Raseborg under namnet Pojo bruk, i ett av Finlands 27 nationallandskap utsedda 1992.^[2]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

På Billnäs bruks område erbjuds uppköpsmöjligheter, restaurang- och caféverksamhet samt inkvarteringsmöjligheter.^[9]

Åren 1999-2009 ordnades festivalen Faces vid Billnäs bruk.

Friluftsleden Kulturvallen mellan Pumpviken i Karis och Billnäs bruk öppnades sommaren 2021 med skyltar skrivna av historiker Kim Björklund och Aapo Roselius^(fi).^[10]^[11]

Den medeltida vägsträckan Kungsvägen från Åbo till Viborg löper genom Billnäs bruk parallellt med Karisån (även kallad Svartån).^[12]

Personer med anknytning till Billnäs[redigera | redigera wikitext]

Paavo Berglund, dirigent och violinst, jobbade i Billnäs bruk under andra världskriget
Edvin Bergroth, industriman, medlem i Billnäs direktion cirka 1890-1910
Carl Billsten, grundare av Billnäs 1641
Carl Billsten d.y.^(fi), brukspatron på 1600-talet
Johan Wilhem Hising, brukspatron på 1700-talet
Michael Hising, brukspatron på 1700-talet
Fridolf Leopold Hisinger, brukspatron på slutet av 1800-talet
Robert Höjer, bruksförvaltare på 1690-talet
Laura Madigan, cirkusartist född i Billnäs 1849