Billy Budd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Billy Budd
Billy Budd
Genre Äventyr
Drama
Regissör Peter Ustinov
Producent Peter Ustinov
Manus Louis O. Coxe
Robert H. Chapman
Baserad på Billy Budd av Herman Melville
Skådespelare Terence Stamp
Robert Ryan
Peter Ustinov
Originalmusik Antony Hopkins
Fotograf Robert Krasker
Klippning Jack Harris
Premiär 30 oktober 1962
(USA)
Speltid 119 minuter
Land  Storbritannien
Språk Engelska
IMDb

Billy Budd är en brittisk film från 1962 i regi av Peter Ustinov. Filmen är baserad på Herman Melvilles roman från 1924 med samma titel.

Filmen skildrar en ung sjöman som oskyldig anklagas för myteri och slutligen avrättas, trots att han kapten är medveten om att han troligen är oskyldig.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

  Terence Stamp   –  Billy Budd
  Robert Ryan   –  John Claggart - Master of Arms
  Peter Ustinov   –  Edwin Fairfax Vere - Post Captain Royal Navy
  Melvyn Douglas   –  The Dansker - Sailmaker
  Paul Rogers   –  Philip Seymour - First Lieutenant
  John Neville   –  Julian Radcliffe - Second Lieutenant
  David McCallum   –  Steven Wyatt - Gunnery Officer
  Ronald Lewis   –  Enoch Jenkins - Maintopman
  Lee Montague   –  Squeak - Assistant to Mr. Claggart
  Thomas Heathcote   –  Alan Payne - Maintopman
  Ray McAnally   –  William O'Daniel - Maintopman
  Robert Brown   –  Arnold Talbot - Maintopman
  John Meillon   –  Neil Kincaid - Maintopman
  Cyril Luckham   –  Alfred Hallam - Captain of Marines
  Niall MacGinnis   –  Nathaniel Graveling - Ship's Master, Rights of Man
  Victor Brooks   –  Amos Leonard - First Mate, Rights of Man

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmens regissör, Peter Ustinov, hade till en början väldigt svårt få tag i en skådespelare lämplig att spela Billy. Slutligen provspelade den då okände Terence Stamp, som enbart gjort en del teaterroller på mindre scener i London. Ustinov lät Stamp göra scenen där han oskyldig anklagas och uppmanade honom att till varje pris hålla masken. Stamp har själv uppgett att han vid tillfället tänkte på de tillfällen då han fått stryk i skolan och på det viset uppträdde han med en återhållsamhet som imponerade på Ustinov. [källa behövs]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Shawn Levy, Ready, Steady, Go! 4th, 2002.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]