Billy Idol
Billy Idol, eg. William Michael Albert Broad, född 30 november 1955 i Stanmore, nordvästra London, är en brittisk punk- och rocksångare. Han var mest verksam, och populär, under 1980-talet.
Han fick sitt genombrott som sångare i gruppen Generation X men det är som soloartist han skördat sina stora framgångar. Bland en räcka hits under 1980-talet märks "Dancing With Myself", "White Wedding", "Rebel Yell", "Eyes Without A Face" och "Sweet Sixteen"' mm.
Han har sålt tre platina och en dubbelplatina. Hans musik kännetecknas av rak och ganska rå rock'n'roll med tydliga influenser från rockabillyartister som Eddie Cochran. År 2005 var Billy Idol åter i ropet med en ny skiva, Devil's Playground, och en världsturné. Billy Idol har fortsatt sen dess att turnera världen över med en ny banduppsättning med bl.a. gitarristen Steve Stevens, 2010 lades även Billy Morrison till som andregitarrist
Han är vegetarian.[1]
Diskografi[redigera]
- 1981 – Don't Stop (EP)
- 1982 – Billy Idol
- 1983 – Rebel Yell
- 1985 – Vital Idol (Storbritannien)
- 1986 – Whiplash Smile
- 1986 – Vital Idol
- 1988 – Idol Songs: 11 Of The Best
- 1990 – Charmed Life
- 1993 – Cyberpunk
- 2001 – Greatest Hits
- 2002 – VH1's Storytellers
- 2005 – Devil's Playground
- 2006 – Happy Holidays
- 2008 – The Very Best of Billy Idol: Idolize Yourself
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Billy Idol
- Officiell webbplats
