Binjureinsufficiens
| Binjureinsufficiens | |
| Latin: insufficientia adrenocorticalis | |
 Binjurarna | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E27.1-E27.4 |
| ICD-9 | 255.4 |
| eMedicine | emerg/16 |
| MeSH | svensk engelsk |
Binjureinsufficiens eller binjuresvikt är ett tillstånd av organsvikt av hormonkörtlarna binjurarna. Binjurarna tillverkar kortisol och aldosteron. Vid binjureinsufficiens tillverkas för litet av ett eller båda av dessa hormoner.[1] En del könshormoner bildas också perifert i binjurarna, av vilka de viktigaste är DHEA.[2]
Om kroppen tillverkar för litet kortisol blir personen mycket trött och utmattad, deprimerad, förlorar aptiten och minskar i vikt. Om binjurarna endast bildar för litet av detta hormon kallas det Addisons sjukdom, även primär binjureinsufficiens. Om kroppen bildar för litet aldosteron sjunker blodtrycket (i synnerhet i form av blodtrycksfall) och personen får ofta saltsug. DHEA-brist ger vanligen håravfall i pubisregionen och underarmarna. Typiskt vid binjureinsufficiens är att huden antar en mörkare färgnyans, vilket särskilt märks i områden som utsätts för friktion.[2] Övriga symtom vid binjureinsufficiens är personlighetsförändring. Muskelvärk, ledvärk och kramp kan förekomma, och hos barn hypoglykemi.[3]
Hormonerna som binjurarna bildar är livsnödvändiga, i synnerhet vid såväl fysisk som psykisk stress, och om kroppen inte kan anpassa sig hormonellt till stressen kan tillståndet övergå i binjurekris, även kallat akut binjureinsufficiens. Detta är ett akut nödläge som kräver omedelbar vård. Binjurekris yttrar sig i lågt blodtryck, illamående och kräkningar, magsmärta, onormala saltnivåer i blodet, och ibland delirium och feber.[2]
Addisons sjukdom kan uppkomma som en autoimmun sjukdom eller efter en svår sjukdom, exempelvis infektionssjukdom. Också störningar i hypofysen, exempelvis en hjärntumör, kan leda till binjureinsufficiens eftersom hormonerna i fråga utsöndras som svar på hormoner som hypofysen tillverkar. I det senare fallet sviktar också funktionen i sköldkörtlarna och könskörtlarna som likaså utsöndrar sina hormoner i respons på hypofysen.[2] Insufficiens kan vidare uppkomma som en medfödd sjukdom (exempelvis adrenogenitalt syndrom), efter trauma eller infarkt, eller som biverkning till läkemedel eller sjukvårdsbehandlingar.[3]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www.ucsfhealth.org/conditions/adrenal_insufficiency/
- ^ [a b c d] ”What do I need to know about Adrenal Insufficiency?” (
PDF). Society for Endocrinology. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219011139/http://www.endocrinology.org/policy/docs/11-03_adrenal%20insufficiency.pdf. Läst 20 april 2015.
- ^ [a b] http://www.patient.co.uk/doctor/adrenal-insufficiency-and-addisons-disease
