Biogas

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
 Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. (2007-12)
Biogasverket i Skellefteå.

Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Gasen består i huvudsak av kolvätet metan och koldioxid.

Innehåll

[redigera] Kemisk process

Huvudartikel: Rötning

När mikroorganismer bryter ned hushållssopor och annat biologiskt nedbrytbart avfall i en syrefri (anaerob) miljö, bildas metan (CH4) och även koldioxid (CO2). Biogas kan utvinnas i reningsverk, på soptippar (deponigas) och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Rötgas och sumpgas är andra namn på biogas. Slutprodukterna blir dels metangas vilket är ett fullvärdigt biobränsle för fordon, dels rötslam som används inom jordbruket som ett jordförbättrande gödselmedel. Många reningsverk har idag egen biogastillverkning för att täcka sitt energibehov.

[redigera] Storskalig verksamhet

El från biogas (GWh)[1]
Land 2006 2005
Tyskland 7 338 4 708
Storbritannien 4 997 4 690
Italien 1 234 1 198
Spanien 675 620
Grekland 579 179
Frankrike 501 483
Österrike 410 70
Nederländerna 286 286
Danmark 285 275
Polen 241 175
Belgien 237 240
Tjeckien 175 161
Irland 108 106
Sverige 54 54
Portugal 33 35
Luxemburg 33 27
Slovenien 32 32
Ungern 22 25
Finland 22 22
Estland 7 7
Slovakien 4 4
Malta 0 0
EU (GWh) 17 272 13 397
Biogas energi 2006 (GWh)[1]
Land Total Soptipp Slam Annat
Tyskland 22 370 6 670 4 300 11 400
Storbritannien 19 720 17 620 2 100 0
Italien 4 110 3 610 10 490
Spanien 3 890 2 930 660 300
Frankrike 2 640 1 720 870 50
Nederländerna 1 380 450 590 340
Österrike 1 370 130 40 1 200
Danmark 1 100 170 270 660
Polen 1 090 320 770 10
Belgien 970 590 290 90
Grekland 810 630 180 0
Finland 740 590 150 0
Tjeckien 700 300 360 40
Irland 400 290 60 50
Sverige 390 130 250 10
Ungern 120 0 90 40
Portugal 110 0 0 110
Luxemburg 100 0 0 100
Slovenien 100 80 10 10
Slovakien 60 0 50 10
Estland 10 10 0 0
Malta 0 0 0 0
EU (GWh) 62 200 36 250 11 050 14 900

I Linköping finns en stor anläggning för produktion av biogas. Stadens innerstadsbussar och en stor del av kommunens fordon drivs med biogas sedan starten 1997. Västerås har också satsat på biogas. Här utvinns biogas vid stadens reningsverk och i en stor produktionsanläggning, där odlade grödor behandlas tillsammans med källsorterat avfall. En del av stadens bussar och sopbilar körs idag på biogas och 2007 ska 40 bussar drivas med biogas. I Norrköping och Skellefteå körs innerstadsbussarna och sopbilarna på biogas sedan några år. Det finns även privata företag i Östergötland och Västerås, till exempel Taxi, som kör på biogas. Totalt finns det i Sverige idag (31 december 2008) 92 publika tankställen för fordonsgas och 30 tankställen för långsamtankning av bussar och andra tunga fordon. Mängden biogas som säljs som fordonsbränsle har passerat mängden naturgas, enligt statistik från Svenska Gasföreningen.

Gasbilar har i princip vanliga bensinmotorer som kompletterats med ett separat bränslesystem för gasen. Speciella tryckbehållare används där gasen komprimeras till maximalt 200 atmosfärers tryck. År 2002 fanns det 3 000 gasfordon i Sverige, och vid slutet av 2004 var siffran 5 300 fordon. Av dessa var 4 520 personbilar, 550 bussar och 230 renhållnings- eller distributionsfordon. I utgången av 2008 är antalet gasbilar som drivs med fordonsgas 16 888 av dessa är 15 642 personbilar, 849 bussar och 397 renhållnings- eller distributionsfordon (Källa: Svenska Gasföreningen). 1914 kom den första gasdrivna bilen, den kördes på naturgas.

Som fordonsbränsle är både biogas och naturgas mer miljövänligt än bensin och diesel, tack vare de låga emissionerna. Frågan om biogas är mer miljövänligt än E85[ifrågasatt uppgift] är svår att svara på eftersom en mängd faktorer måste räknas in, bland annat läckage. Eftersom metan är en starkare växthusgas än koldioxid är det viktigt att ingenting sipprar ut i atmosfären. Detta kan ske både på produktionsanläggningar, vid transport och även i bilmotorerna (motorerna klarar inte av att fullständigt förbränna allting). Visserligen kommer metan att omvandlas till koldioxid och vatten naturligt men processen är långsam och en temporär uppvärmning av jorden kan vara illa nog. Skall man vidare jämföra biogas med E85 måste man fråga sig vilken sorts E85 det är frågan om. Olika produktionssätt har olika god klimatnytta. I det långa loppet bör man dock kunna säga att biogas är koldioxidneutralt och således bättre än E85 eftersom det innehåller bensin, men frågan är alltså om det är långa loppet som är viktigt att titta på.

Biogasen är i princip koldioxidneutral och ger dessutom ofta en dubbel klimatnytta. För biogasproduktion används organiskt avfall, och vissa av dessa substrat släpper ut den jämfört med koldioxid 21 gånger mer potenta växthusgasen metan i atmosfären. Då dessa substrat istället används för biogasproduktion hindras detta metanläckage och det blir en reduktion av växthusgaser. När gödsel används som substrat blir reduktionen hela 80%.

Biogas är det biobränsle som kräver minst odlingsareal i förhållande till resulterande energimängd enligt en artikel i Der Spiegel 16/2006. Enligt regeringen (2005-10-07) skulle Sverige kunna producera biogas för cirka 80 000 fordon år 2010. Gasföreningen hävdar att redan idag skulle 900 000 personbilar kunna drivas av biogas om allt avfall togs om hand (skulle ge 10,6 TWh). Om även termisk förgasning av cellulosa används för produktion av biometan så blir den totala potentialen för biogas som fordonsgas hela 74 TWh, dvs biogas skulle kunna driva nästan hela den svenska fordonsparken som idag är på drygt 80 TWh.

Biogas kan blandas med naturgas, och det går även att blanda biogas med en mindre andel (10-15%) vätgas (hytan). Biogas kan också utgöra råvaran till s.k. GTL -drivmedel för dieselfordon. Risken för utsläpp av oförbränd metangas i atmosfären får inte underskattas. Metangasen bryts dock ned inom 12 år i atmosfären.

[redigera] Småskalig verksamhet

Bönder i utvecklingsländer uppmuntras att fermentera biologiskt avfall i en lufttät tank som gör det möjligt att samla upp den biogas som bildas. Gasen kan sedan förbrännas för att fylla husbehovet av värme eller för matlagning (typ gasspis/gasugn). På så sätt får hushållet tillgång till en billig och miljövänlig energikälla.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

[redigera] Litteratur

  1. ^ [a b] Biogas barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires - le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 51-61, 5/2007


v • d • r
Förnybara energikällor
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Geotermisk energi
Bioenergi
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Biogas"
Personliga verktyg
Skapa en bok