Biologism
Biologism, att försöka härleda mänskliga beteenden och egenskaper utifrån biologiska rön.[1]
Det användes ursprungligen om filosofer som såg naturens ordning som en förebild för mänskligt handlande, såsom Friedrich Nietzsche, Ernst Mach, Richard Avenarius, Hans Vaihinger och i viss mån Henri Bergson och i viss mån pragmatisterna, även forskare som Jakob Johann von Uexküll kan föras hit. Heinrich Rickert hörde till rörelsens starka kritiker.[2]
Ibland används uttrycket biologisk determinism eller genetisk determinism vilket syftar på tanken att biologiska faktorer har en avgörande inverkan också på våra psykologiska och sociala egenskaper.
Biologist används ofta som ett skällsord för människor som enligt ordets användare har en övertro på biologins, de biologiska könens och/eller genetikens betydelse.
Det är vanligt förekommande inom likhetsfeminism att använda begreppet "biologism" som nedsättande benämning på vetenskapliga eller populärvetenskapliga uppfattningar om essentiella skillnader mellan könen, grundade på biologiska rön.
Att förkasta seriös biologisk forskning kring till exempel könsskillnader, personlighet eller begåvning är däremot mindre vanligt, även om det förekommer och då ibland har betecknats sociologism, psykologism eller liknande.
Ordets användning som skällsord gör att få människor kallar sig själva biologister, och få människor är biologister i den strikta biologiskt deterministiska meningen.
Se även
Referenser
- ^ ”Biologism”. Nationalencyklopedins ordbok. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O869730. Läst 27 februari 2008.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1126-1127
| ||||||||||||||||||||||||||