Biramar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Biramar används av biodlare som insatselement i bikupor för att underlätta för bina att bygga ut vaxkakor och lägga yngel och för att samla honung. Biramarna kan lätt tas ut för att inspektera yngelutveckling samt för att skörda honung. Oftast förbereds biramarna med en vaxmellanvägg från vilken bina snabbare kan bygga ut cellerna för yngel och för honungslagring.

Biramar utvecklades under 1800-talet och första uppgifterna om utnyttjande av förberedda birammar härstammar från 1814 då Petro Prokopovych i Ukraina började använda egentillverkade ramar i bikuporna.

Användning av biramar[redigera | redigera wikitext]

Inom biodlingen i Sverige används i huvudsak kvadratiska eller rektangulärt formade ytterhöljden till binas bostäder, de så kallade kuporna. Det mest naturliga för bina vore att få bygga sina bon i ihåliga trädstammar precis som de gjort i tusentals år och det främjar också binas naturliga honungsproduktion. För hobby- och kommersiell biodling är det dock opraktiskt med något annat än de förstnämnda fyrkantiga kuporna eftersom de tillåter odlaren att göra ingrepp i kupan utan att behöva störa sina bin för mycket.

Typisk träram med tillhörande vaxceller samt del av bisamhället.

Ramar och lådor[redigera | redigera wikitext]

Inuti den odlade bikupan finns i regel ett antal lådor som saknar botten och lock. Inuti lådorna hänger ramar (inte helt olika vanliga tavelramar) som i motsats till vanliga tavelramar innehåller vax istället för tavelduk. Vaxet hörs ibland kallas för "vaxtavla" av just den anledning, även om termer som "vaxkaka" eller "vaxark" är vanligare.

Biodlarföreningar[redigera | redigera wikitext]

I hobbyodlarens närhet finns med största sannolikhet en anslutning av andra biodlare. Ofta är biodlarföreningen lokal inom den kommun som odlarna är aktiva inom. Länsstyrelsen i respektive län kan begränsa handeln och byte mellan biodlarna när det gäller redskap och bin i syfte att begränsa spridningen av birelaterade sjukdomar. Inom biodlarföreningen är det vanligt att medlemmarna hjälps åt med gemensamma sysslor, till exempel kan kurser, föreläsningar, drottningodling eller honungsslungning bedrivas i föreningens regi, ofta ideellt. Föreningens medlemmar kan också byta kupmateriel med varandra, även om detta inte rekommenderas av hänsyn till smittrisk mellan bisamhällena. För att enklast kunna få hjälp av sina föreningskamrater rekommenderas ofta att ens bikupeutrustning håller samma mått som de andra i föreningen.

Ramar av langstrothformat utan vaxmellanväggar

Rammått[redigera | redigera wikitext]

Ett rammått är ett standardiserat längdmått på hur bred och lång en vaxram i en bikupa skall ha. Olika nationella standard har olika namn och en biodlare kan fritt välja vilken rammått denne vill använda sig av.

Rammått (utvändiga mått angivna i millimeter, arean i kvadratcentimeter,
honungsmängd (ca) per fylld ram i gram

Ramtyp Bredd Höjd Överlist Ramlist över Ramlist under Ramlist sida Invändig area Honung/ram (ca)
Lågnormal 366 222 396 25x10 25x10 25x10 699 2.330
Svea 300 300 330 25x10 25x10 25x10 784 2.610
1/2 Svea 300 146 330 25x10 25x10 25x10 353 1.180
LS (lågnormal svea) 366 300 396 25x10 25x10 25x10 969 3.230
1/2 LS 366 146 396 25x10 25x10 25x10 436 1.450
Norsk 365 260 398 25x10 25x10 25x10 828 2.760
1/2 Norsk 365 160 398 25x10 25x10 25x10 483 1.610
Wieslander 366 278 396 25x10 25x10 25x10 893 2.980
Langstroth 448 232 480 25x10 25x10 25x10 907 3.030
Farrar (3/4 Langstroth) 448 159 480 25x13 25x10 25x10 582 1.700
Shallow (låglangstroth) 448 137 480 25x13 25x10 25x10 488 1.630
Dadant 448 286 480 25x15 25x15 25x10 1096 3.650

Bland svenska biodlare förs ofta debatter kring vilket rammått som skall vara det lokalt "bästa", dvs vilket som ger flest fördelaktiga egenskaper i förhållande till de negativa. Enligt obekräftad statistik är den för svenska hobbyodlare vanligaste ramformatet Lågnormal emedan den vanligaste ramtypen på bisamhällen i Sverige torde vara genomgående 3/4 Langstroth eftersom dessa är populära hos kommersiella biodlare.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Boken om Biodling, Första Upplagan, juni 2008. Tryckt av Effect Reklambyrå AB, Vimmerby

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]