Biretta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svart biretta för romersk-katolska präster

Biretta eller birett (latin biretum) är en liturgisk huvudbonad för katolska präster av latinsk rit. Birettan blev vanlig på 1300-talet.[1] Numera är den vanligen rund med en fyrkantig hård bas och rund kulle skuren i tre eller fyra delar, med eller utan tofs i mitten.

Birettan är en del av den latinska kyrkans kordräkt. Ifall den bärs till mässhake eller stola, betecknar den prästens dömande, undervisande och vägledande ämbete, varför prästen bär den på huvudet bland annat under delar av ceremonierna vid dop, bikt eller kyrktagning. Av samma skäl äger biskopar, präster och diakoner rätt att predika iförda birettan.

Färgen anger bärarens rang. Präster bär svart biretta, monsignorer svart biretta med olika lila inslag, biskopar lila och kardinaler röd biretta. Äldre ordensmedlemmar bär birettan i ordensdräktens färg. Kardinalsbirettan, vars utdelning från påvens hand utgör det viktigaste inslaget i kardinalsutnämningens ceremoni, förses aldrig med tofs.

Från och med 1950-talet upplevde birettan en delvis nedgång, men blir åter allt vanligare. Det finns en biretta med fyra "öron". Den är inte liturgisk utan användes av disputerade klerker vid de medeltida universiteten. Birettan förekommer även inom den anglikanska högkyrkan. I sin äldre form (Canterbury cap) utgör den än idag en av flera traditionella huvudbonader för det högre anglikanska kleresiet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Davies, John Gordon; Hellerström A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon. Stockholm: Verbum. Libris 710376