Birger Steckzén
| Birger Steckzén | |
 Alf Meyerhöffer (till vänster) tillsammans med Birger Steckzén (till höger) år 1930. | |
| Född | 10 oktober 1892[1] |
|---|---|
| Död | 13 december 1966[1] (74 år) |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Arkivarie, historiker |
| Redigera Wikidata | |
Birger Steckzén, född 10 oktober 1892 i Piteå stadsförsamling, död 13 december 1966 i Oscars församling, Stockholm,[3] var en svensk historiker.
Stecksén avlade filosofie licentiatexamen vid Lunds universitet 1918 och promoverades till filosofie doktor där 1920. Han blev andre arkivarie vid Riksarkivet 1921 och krigsarkivarie samma år. Steckzén var det moderna Krigsarkivets skapare. Under hans ledning förändrades Krigsarkivets position från en ringa institution relativt långt ned i den militära hierarkin till en egen myndighet direkt under försvarsdepartementet. Mellan 1921 och 1959 var han krigsarkivarie. Det var då arkivinstitutionens nuvarande ämbetsbyggnad på Gärdet tillkom. På Krigsarkivet återfinns en porträttmedaljong utförd av Karl Hultström (1951), med valspråket: Tu ne cede malis ("vik ej inför prövningen"). Steckzén författade ett flertal historieverk. Han blev ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1925, av Krigsvetenskapsakademien 1934, svensk korrespondent i Vitterhetsakademien 1938 samt korresponderande ledamot av Örlogsmannasällskapet 1946. Steckzén utnämndes 1930 till riddare av första klassen av Vasaorden.[4] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Carl Gustaf Wrangels fälttåg 1646–1647 (gradualavh. 1920)
- Luleå stads historia, I (1921)
- Umeå stads historia (1922)
- Krigskollegii historia, I (1930)
- Johan Banér (1939)
- Bofors : en kanonindustris historia (1946)
- KLART SKEPP. Boken om SVERIGESKEPPEN Sverige, Gustaf V och Drottning Victoria (1949)
- SKF - En svensk exportindustris historia 1907–1957 (1957)
- Birkarlar och Lappar En studie i Birkarleväsendets, Lappbefolkningens och Skinnhandelns historia (1964)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Steckzén, Birger i Vem är det 1957
- Birger Steckzén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Söderberg), hämtad 2023-08-08. Band 33 (2007-2011), sida 177.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birger Steckzén, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010). (Anger efternamnet som Stecksen för Birger, men Steckzen för hans hustru och Steckzén för hans föräldrar.)
- ^ Riddare och Ledamöter av Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
- ^ ”Steckzèn, Birger”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/97936e16-755c-4ccd-ba5b-9f651718360f. Läst 24 juli 2023.
|
- Svenska krigsarkivarier
- Ledamöter av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Ledamöter av Kungliga Örlogsmannasällskapet
- Svenska historiker under 1900-talet
- Riddare av Vasaorden
- Personer från Piteå
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Födda 1892
- Avlidna 1966
- Män