Birgit Nilsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgit Nilsson
Birgitnhat.jpg
Birgit Nilsson, 1948. Foto: Gunnar Harnesk.
Födelsenamn Märta Birgit Nilsson
Född 17 maj 1918
Västra Karup, Sverige
Död 25 december 2005 (87 år)
Dödsort Bjärlöv, Sverige
Genre(r) opera
Roll sopran
År som aktiv 1946–1982
Webbplats Birgit Nilsson Officiella Hemsida

Märta Birgit Nilsson-Niklasson, ogift Nilsson, född 17 maj 1918 i Västra Karups socken i Skåne, död 25 december 2005 i Bjärlöv i Skåne, var en svensk operasångerska (dramatisk sopran). Hon blev hovsångerska från 1954 och fick motsvarande titel, Kammersängerin, i Österrike 1968 samt i Bayern 1970. Hon blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1960 och fick professors namn 1998.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Birgit Nilsson var enda barn till lantbrukarparet Nils Petter Svensson och Justina Svensson, född Paulsson. De var bosatta på en gård i byn Svenstad i nuvarande Båstads kommun.

Tre år gammal började Birgit ta ut melodier på ett leksakpiano som hon fått i present av drängen Otto hemma på gården[1]. I en intervju sa hon senare att hon kunde sjunga innan hon kunde gå, och att hon sjöng till och med i drömmen. Senare köpte hennes far en orgel till henne.

Hennes vokala talang upptäcktes först av lärarparet Jenny och Erik Pamp i Svenstads folkskola[2]. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner, och hon gick även med i Västra Karups kyrkokör[3]. Där blev hon uppmärksammad av kantorn i Båstad, Albert Runbäck, som såg till att Birgit Nilsson fick ta sånglektioner hos sångläraren Ragnar Blennow i Åstorp [4]. Blennow kan räknas som hennes verklige upptäckare, och det var han som uppmanade henne att söka till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm inför hösten 1941. Där blev hon antagen som elev i solosång. Endast två av 47 sökande antogs. Lärare blev bland andra Joseph Hislop och Arne Sunnegårdh.

Tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Birgit Nilsson som Lady Macbeth 1947. Foto: Sven Järlås.
Birgit Nilsson i logen på Gröna Lund inför ett framträdande, 1960-tal. Foto: Svenskt Pressfoto.

År 1946 gjorde Birgit Nilsson sin debut vid Kungliga Operan. På grund av att ordinarie rollinnehavares sjukdom fick hon uppgiften att med tre dagars varsel studera in Agathes roll i Friskytten av Carl Maria von Weber. Dirigenten Leo Blech var dock ovänlig mot henne, och hon skrev i sina memoarer att hon funderade på självmord efteråt.

Året därpå, 1947, fick hon dock sitt stora genombrott som Lady Macbeth i Verdis opera Macbeth med Fritz Busch som dirigent. En hel rad av nya roller följde, från Richard Strauss och Verdi till Wagner, Puccini och Tjajkovskij, bland dem Donna Anna, Aida, Lisa, Tosca, Venus, Sieglinde, Senta och Fältmarskalkinnan. På den tiden sjöngs alla roller på Stockholmsoperan på svenska.

Internationella engagemang[redigera | redigera wikitext]

Samarbetet med Fritz Busch innebar att Birgit Nilssons internationella karriär kom igång. Han såg till att hon engagerades vid Glyndebourne-festivalen sommaren 1951 i rollen som Elettra i Mozarts opera Idomeneo. Debuten på Wiener Staatsoper år 1953 blev en ny milstolpe i karriären. I Wien skulle hon bli en regelbundet återkommande gästartist under mer än ett kvartssekel. Debuten vid Bayreuthfestspelen ägde rum 1954 i rollen som Elsa i Lohengrin. Samma år gjorde hon sin första Brünnhilde i Nibelungens ring vid Bayerische Staatsoper i samband med Münchenfestivalen. Fram till 1969 återkom hon dit som Sieglinde, Brünnhilde och Isolde.

Titelrollen i Puccinis opera Turandot gjorde Birgit Nilsson på Teatro alla Scala i Milano år 1958. Hon fick då, som andra icke-italienare (den första var Maria Callas), äran att öppna säsongen där[5]. Rollen som Turandot kom sedan att bli en av hennes paradroller, eftersom den var så väl lämpad för hennes röst. Att få öppna den 181:a säsongen på La Scala var ett av de största ögonblicken i hennes liv, enligt en senare intervju.

I USA gjorde Birgit Nilsson sin debut år 1956, som Brünnhilde i Valkyrian vid San Francisco-operan. I samband med Metropolitan-debuten år 1959 fick hon förstasidesrubriker i dagspressen. Hon gjorde där rollen som Isolde i Tristan och Isolde. Under ledning av Charles Mackerras sjöng hon vid en Wagner-konsert vid invigningen av konsertsalen i Operahuset i Sydney år 1973. För övrigt har hon sjungit vid alla större operahus i världen inkluderande Wiener Staatsoper, Deutsche Oper Berlin, Royal Opera House Covent Garden, Tokyo, Parisoperan, Teatro Colón i Buenos Aires, Chicago och Hamburg.

1960-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Birgit Nilsson ansågs vara sin tids ledande Wagner-sopran, en status som hon ärvde av den norska sopranen Kirsten Flagstad. Hon sjöng dock även många andra stora roller, till exempel Leonore, Aida, Turandot, Tosca, Elektra och Salome. Enligt New York Times hade hon ”en röst med oklanderlig sannhet och ointaglig uthållighet”. Operakarriären fortsatte fram till 1982. Hon sjöng då huvudsakligen Elektra och Färgarhustrun. Färgarhustrun (i Richard Strauss opera Die Frau ohne Schatten) är f.ö. Birgit Nilssons sist instuderade roll (1975). Hon gjorde sitt sista operaframförande någonsin i Frankfurt 1982 i rollen som Elektra[6].

Äktenskap och bortgång[redigera | redigera wikitext]

Birgit Nilssons grav på Västra Karups kyrkogård. Foto: Fredrik Tersmeden.

Hennes bortgång offentliggjordes, på hennes makes uttryckliga begäran, först efter jordfästningen i Västra Karups kyrka den 11 januari 2006.[7] Hon efterlämnade sin make sedan 57 år, veterinären och sedermera affärsmannen Bertil Niklasson, som avled i mars 2007.[8] Makarna hade inga barn.

Birgit Nilsson Prize[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Birgit Nilsson Prize

I december 2008, tre år efter hennes död, avslöjades det att hon instiftat ett pris, The Birgit Nilsson Prize, som ska gå till en sångare, dirigent eller specifik produktion inom den klassiska musiken. Prissumman är på en miljon amerikanska dollar och en internationell femmannajury utser pristagare. Priset är världens största musikpris. Första gången priset delades ut, år 2009, gick det till tenoren Plácido Domingo efter Birgit Nilssons egen önskan. År 2011 erhöll den italienske dirigenten Riccardo Muti priset för sina insatser inom opera- och konsertlivet.

Birgit Nilsson Museum[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Birgit Nilsson Museum

I maj 2010 invigdes Birgit Nilsson Museum, beläget i hennes barndomshem i Svenstad i enlighet med hennes egen önskan. Museet förvaltas och drivs av en stiftelse. Här ges möjlighet till guidade visningar i boningshuset där bland annat möbler, fotografier och andra privata tillhörigheter kan ses medan guiden berättar om Birgit Nilssons uppväxt och väg till musiken. Utöver detta kan besökare se utställningen "Birgit Nilsson - ögonblick och toner", som från säsongen 2012 är färdigställd och med ljudguide (svenska, engelska och tyska). Här kan besökare lyssna på inspelningar, se på filmklipp och ta del av hennes privata föremål och minnen. Stallet är omgjort till kafé, en annorlunda och geniun plats för en fika under museibesöket. I shopen finns musik, dvd:er, böcker och andra souvenirer till försäljning. Många i personalen har personliga minnen av Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson-statyn[redigera | redigera wikitext]

Statyn "Birgit" avtäckt den 17 maj 2013 på Birgit Nilssons plats i Båstad.

Konstnärerna Ulla och Gustav Kraitz staty "Birgit" avtäcktes i Båstad på Birgit Nilssons plats den 17 maj 2013 av konsertpianisten Lars Roos. [9] [10] Den är två meter hög och har utförts i högbränt stengods. Verket är beställt av Båstads kommun. [11] Planerna på en skulptur har funnits sedan 2006, berättade kommunalrådet Kerstin Gustafsson.[12][13] Vid avtäckningen närvarade flera hundra personer, Bjäre kyrkokörer framträdde och tenoren Michael Weinius sjöng några av de stycken Birgit Nilsson blev berömd för.[14]

Roller[redigera | redigera wikitext]

Birgit Nilssons operaroller (på scen) under åren 1946-1982
Rollfigur Opera Kompositör Datum och år Plats
Agathe Friskytten Carl Maria von Weber 9 oktober 1946 Kungliga Operan
Lady Macbeth Macbeth Giuseppe Verdi 10 oktober 1947 Kungliga Operan
Venus Tannhäuser Richard Wagner hösten 1947 Kungliga Operan
Fältmarskalkinnan Rosenkavaljeren Richard Strauss 27 februari 1948 Kungliga Operan
Senta Den flygande holländaren Richard Wagner 4 november 1948 Kungliga Operan
Donna Anna Don Giovanni Wolfgang Amadeus Mozart våren 1949 Kungliga Operan
Lisa Spader Dam Pjotr Tjajkovskij oktober 1949 Kungliga Operan
Sieglinde Valkyrian Richard Wagner hösten 1949 Kungliga Operan
Brünnhilde Siegfried Richard Wagner hösten 1949 Kungliga Operan
Woglinde Ragnarök Richard Wagner hösten 1949 Kungliga Operan
Ursula Mathis der Maler Paul Hindemith 9 mars 1950 Kungliga Operan
Tosca Tosca Giacomo Puccini 1950 Kungliga Operan
Aida Aida Giuseppe Verdi våren 1951 Kungliga Operan
Elektra Idomeneo Wolfgang Amadeus Mozart sommaren 1951 Glyndebourne
Judith Riddar Blåskäggs borg Béla Bartók våren 1953 Kungliga Operan
Elisabeth Tannhäuser Richard Wagner våren 1953 Kungliga Operan
Leonora Fidelio Ludwig van Beethoven sommar 1953 Bad Hersfeld
Isolde Tristan och Isolde Richard Wagner september 1953 Kungliga Operan
Salome Salome Richard Strauss våren 1954 Kungliga Operan
Elsa Lohengrin Richard Wagner 1954? Kungliga Operan
Ortlinde Valkyrian Richard Wagner 1954? Bayreuthfestspelen
Brünnhilde Ragnarök Richard Wagner 13 december 1954 Kungliga Operan
Penelope Penelope Rolf Liebermann våren 1955 Kungliga Operan
Brünnhilde Valkyrian Richard Wagner våren 1955 Kungliga Operan
Turandot Turandot Giacomo Puccini 1955 Kungliga Operan
3:e nornan Ragnarök Richard Wagner 1957? Bayreuthfestspelen
Amelia Maskeradbalen Giuseppe Verdi hösten 1958 Wiener Staatsoper
Elektra Elektra Richard Strauss 14 maj 1965 Kungliga Operan
Färgarfrun Die Frau ohne Schatten Richard Strauss 13 december 1975 Kungliga Operan

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

I tidsordning. Den omfattar de viktigaste utgivningarna som gavs ut under Birgit Nilssons levnad. Samlingvolymer eller konserter ingår inte, inte heller alla liveinspelningar.

Studioinspelningar[redigera | redigera wikitext]

  • Franz Berwald, Estrellas aria ur akt 1, Estrella de Soria. Tillsammans med Radioorkestern. Radiotjänsts 78-varvare RD 557. Inspelad den 13 april 1947. Birgit Nilssons första inspelning. Återutgiven på CD:n Birgit Nilsson - Swedish Radio Concerts, Bluebell Records 1994.
  • Richard Wagner: Elisabeths hälsningssång ur Tannhäuser. Sixten Ehrling, dirigent. 78-varvare.
  • Tyska och italienska arior. Inspelad i London på HMV 1957. Richard Wagner: Mild und leise (ur Tristan und Isolde). Giuseppe Verdi: Occo l'orrido campo... Ma dall'arido stelo divulsa (ur Maskeradbalen). Pace, pace mio dio (ur Ödets makt). Ritorna vincitor och Qui Radames verra (ur Aida). Tillsammans med Philharmonia Orchestra. Dirigent: Leopold Ludwig.
  • Tyska arior. Inspelad våren 1958. Ludwig van Beethoven: Ah perfido! (konsertaria), Abscheulicher, wo eilst du him? Komm Hoffnung (ur Fidelio), Wolfgang Amadeus Mozart: Or sai chi l'onore (ur Don Giovanni). Carl Maria von Weber: Wie nachte mir der Schlummer...Leise, leise (ur Friskytten), Ozean, du Ungeheuer (ur Oberon). Dirigent: Heinz Wallberg.

De två föregående skivorna finns utgivna på en CD av märke Testament med nummer SBT 1200.

  • 'Wagner: Birgit Nilsson & Hans Hotter. Inspelad på HMV 1958. Dich, teure Halle (ur Tannhäuser). Johohoe! Johohoe! och Wie aus der Ferne (ur Den flygande holländaren). Einsam in trüben (ur Lohengrin). War es so schmählich, Deinen leichten Sinn lass dich denn leiten, Du zeugtest ein edles Geschlecht, Leb wohl, du kühnes, herrliches Kind! och Loge, hör! Lausche heiher! (ur Valkyrian). Tillsammans med Hans Hotter, baryton, och Philharmonia Orchestra. Dirigent: Leopold Ludwig. Senaste utgåvor: EMI "Great Recordings of the Century" 5 09702 2, samt Testament nr SBT 1201.
  • Giacomo Puccini, Minnie i Flickan från vilda västern. Inspelad juli 1958. Med Joao Gibin, Andrea Mongelli och Renato Ercolani. La Scala-orkestern under ledning av Lovro von Matacic. EMI.
  • Wolfgang Amadeus Mozart, Donna Anna i Don Giovanni. Inspelad juni 1959. Med Leontyne Price, Eugenia Ratti, Cesare Valletti, Cesare Siepi, Fernando Corena. Wiener Philharmoniker under ledning av Erich Leinsdorf.
  • Giacomo Puccini, Titelrollen i Turandot. Inspelad 1959. Med Jussi Björling, Renata Tebaldi och Giorgio Tozzi. Roms operaorkester under ledning av Erich Leinsdorf. RCA.
  • Richard Wagner, Isolde i Tristan och Isolde. Inspelad september 1960. Med Fritz Uhl, Regina Resnik, Tom Krause och Arnold van Mill. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Giuseppe Verdi, Amelia i Maskeradbalen. Inspelad 1960-61. Med Carlo Bergonzi, Cornell MacNeill, Giuletta Simionati och Sylvia Stahlman. St. Cecila-akademins orkester, Rom, under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Richard Wagner, Brünnhilde i Valkyrian. Inspelad september 1961. Med Jon Vickers, David Ward, George London och Rita Gorr. London Symphony Orchestra under ledning av Erich Leinsdorf. Decca.
  • Richard Strauss, Salome. Inspelad oktober 1961. Med Grace Hoffman, Gerhard Stolze och Eberhard Wächter. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Nilsson sings Verdi. Inspelad 1962. Innehåller 1. Ambizioso spirto... Vieni t'affretta!... Or tutti sorgete (Macbeth), 2. La luce langue (Macbeth), 3. Una macchia è qui tutt'ora (Macbeth), 4. Ben io t'invenni... Anch'io dischiuso... Salgo già (Nabucco), 5. Son giunta... Madre, pietosa Vergine (La Forza del Destino), 6. Pace, pace mio Dio! (La Forza del Destino), 7. O don fatale! (Don Carlos). Covent Garden-operans orkester under ledning av Argeo Quadri. Decca LXT 6033.
  • Richard Wagner, Brünnhilde i Siegfried. Inspelad 1963. Med Wolfgang Windgassen, Hans Hotter, Gerhard Stolze, Gustav Neidlinger, Georg Böhme, Marga Höffgen och Joan Sutherland. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Ludwig van Beethoven, Leonora i Fidelio. Inspelad i Wien mars 1964. Med Graziella Sciutti, Donald Grobe, Gunther Adam, Hermann Prey, James McCracken, Kurt Equiluz och Tom Krause. Wiener Philharmoniker under ledning av Lorin Maazel. Decca.
  • Richard Wagner, Brünnhilde i Ragnarök. Inspelad 1965. Med Wolfagng Windgassen, Gustav Neidlinger, Gottlob Frick, Claire Watson, Dietrich Fischer-Dieskau, Christa Ludwig, Lucia Popp, Gwyneth Jones, Helen Watts och Grace Hoffman. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Richard Wagner, Brünnhilde i Valkyrian. Inspelad 1965. Med James King, Regine Crespin, Gottlob Frick, Hans Hotter, Christa Ludwig, Berit Lindholm, Brigitte Fassbaender, Helen Watts och Helga Dernesch. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca.
  • Giuseppe Verdi, Titelrollen i Aida. Inspelad juni-juli 1965. Med Franco Corelli, Grace Bumbry och Mario Sereni. Roms operaorkester under ledning av Zubin Metha. EMI.
  • Giuseppe Verdi, Lady Macbeth i Macbeth. Inspelad 1965. Med Giuseppe Taddei och Bruno Prevedi. St. Cecila-akademins orkester, Rom, under ledning av Thomas Schippers. Decca.
  • Giacomo Puccini, Titelrollen i Turandot. Inspelad 1965-66. Med Franco Corelli, Bonaldo Giaiotti, Renata Scotto och Angelo Mercuriali. Roms operaorkester under ledning av Francesco Molinari-Pradelli. EMI.
  • Richard Strauss, Titelrollen i Elektra. Inspelad 1966-67. Med Regina Resnik, Marie Collier, Tom Krause och Gerhard Stolze. Wiener Philharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca SET 354-355.
  • Giacomo Puccini, Titelrollen i Tosca. Inspelad 1967. Med Franco Corelli och Dietrich Fischer-Dieskau. St. Cecila-akademins orkester, Rom, under ledning av Lorin Maazel. Decca.
  • Wolfgang Amadeus Mozart, Donna Anna i Don Giovanni. Inspelad 1967. Med Dietrich Fischer-Dieskau,Peter Schreier, Martina Arroyo, Ezio Flagello, Reri Grist. DG.
  • Carl Maria von Weber, Agathe i Friskytten. Inspelad 1969. Med Erika Köth, Walter Berry, Nicolai Gedda och Franz Crass. Bayerska radions orkester under ledning av Robert Heger. EMI.
  • Carl Maria von Weber, Rezia i Oberon. Inspelad 1970. Med Placido Domingo, Arleen Augér, Donald Grobe, Hermann Prey, Julia Hamari och Marga Schiml. Bayerska radions orkester under ledning av Rafael Kubelik. DG.
  • Richard Wagner: Elisabeth och Venus i Tannhäuser. Inspelad 1970. Med Wolfgang Windgassen, Dietrich Fischer-Dieskau och Theo Adam. Tyska operans orkester under ledning av Otto Gerdes. DG.

Liveinspelningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Béla Bartók, Judith i Riddar Blåskäggs borg. Inspelad 1953 vid Stockholmsoperan. Med Bernhard Sönnerstedt. Kungliga hovkapellet under ledning av Ferenc Fricsay. Skivmärke: Opera D'oro.
  • Richard Wagner Elsa i Lohengrin. Inspelad 1954 vid Festspelen i Bayreuth. Med Astrid Varnay, Dietrich Fischer-Dieskau, Franz Crass, Gene Tobin, Gerhard Stolze, Wolfgang Windgassen, Hermann Uhde och Theo Adam. Bayreuthfestspelens orkester under ledning av Eugen Jochum.
  • Richard Wagner, Isolde i Tristan och Isolde. Inspelad 1966 vid Festspelen i Bayreuth. Med Wolfgang Windgassen, Christa Ludwig, Martti Talvela och Eberhard Wächter. Bayreuthfestspelens orkester under ledning av Karl Böhm.
  • Richard Wagner, Brünnhilde i Valkyrian, Siegfried och Ragnarök. Inspelade 1966-67. Med Anja Silja, Annelies Burmeister, Danica Mastilovic, Dorothea Siebert o fl. Bayreuthfestspelens orkester under ledning av Karl Böhm. Philips.
  • Richard Strauss, Die Färberin i Die Frau ohne Schatten. Inspelad oktober 1977. Med Leonie Rysanek, Ruth Hesse, James King och Walter Berry. Wiener Philharmoniker under ledning av Karl Böhm. DG 415472-2.
  • Richard Strauss, Titelrollen i Elektra. Inspelad 16 juni 1982 vid Frankfurtoperan. Premiere Opera 1479-2 (2 CD). premiereopera.com (Adressen läst 30 juni 2012). Birgit Nilssons sista framträdande i en operaföreställning.


Ett mycket stort antal kompletta s. k. piratinspelningar kan återfinnas på:

Lästa 30 juni 2012.

Videoinspelningar[redigera | redigera wikitext]

  • Bell Telephone Hour 1961-1967. 1963: 1. Turandot (Puccini) In questa reggia, 2. Tannhäuser (Wagner) Almächt’ge Jungfrau, 3. Im Prater blüh’n wieder die Bäume! (Stolz), 4. Wien, du Stadt meiner Träume (Sieczynski), 5. Messias (Händel) Come unto Him, 6. Stabat Mater (Rossini) Inflammatus, 1963 8. La Forza del Destino (Verdi) Pace, pace, mio Dio! 9. Tosca (Puccini) Vissi d'arte 10. Ragnarök (Wagner) Final, 1967: 11. Tannhäuser (Wagner) Dich, teure halle 12. Birgit Nilsson i samtal med Donald Voorhees 13. Turandot (Puccini) In questa reggia. Bell Telephone Hour Orchestra under ledning av Donald Voorhees.
  • Richard Wagner: Tristan och Isolde. Inspelad 1967 vid Osaka-festivalen. Med Wolfgang Windgassen, Hans Hotter och Hertha Töpper. Osakafestspelens orkester under ledning av Pierre Boulez.
  • Puccini: Turandot. Inspelad 1969 för italiensk TV. Med bl.a. G. Cecchele och G. Tucci. Dirigent: G. Prêtre.
  • Richard Wagner: Tristan och Isolde. Inspelad 1973 vid Theatre Antique d'Orange. Med Jon Vickers, Ruth Hesse, Walter Berry och Bengt Rundgren. Orchestre National de RTF under ledning av Karl Böhm.
  • Richard Wagner: Tristan och Isolde. Inspelad 1977 vid Kungliga Operan. Med Helge Brilioth. Birgit Nilsson medgav ej att denna inspelning sändes.
  • Richard Strauss: Die Frau ohne Schatten. Inspelad 1978 vid Kungliga Operan. Med Wennberg, Kastu, Ericson och Berry. Dir. Klobucar.
  • Richard Strauss: Elektra. Inspelad 1980. Med Leonie Rysanek, Mignon Dunn, Robert Nagy och Donald McIntyre. Metropolitan Opera Orchestra under ledning av James Levine. DG 0734111.
  • Nilsson, Mödl & Varnay - conversation. Tyskt tv-program från 1977. Engelsk textning. Premiere Opera DVD 5961. www.premiereopera.com

År 2003 gjorde Birgit Nilsson sitt tredje och sista Sommar-program i radion, med underrubriken "Från bethögen till Beethoven".

Den östra lindallén i Kungsträdgården är sedan den 8 maj 2007 uppkallad efter Birgit Nilsson, Birgit Nilssons allé. Hon har även gett namn åt ett av Skånetrafikens Pågatåg [15].

Birgit Nilsson kommer att pryda de nya 500-kronorssedlarna enligt beslut i Riksbanksfullmäktige. De nya sedlarna beräknas ges ut tidigast 2014-15.[16]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Nilsson skildrar i sina memoarer att hon genomförde sin första grammofoninspelning av en aria ur Berwalds Estrella di Soria trots svår sjukdom, halsfluss med hög feber. Hon vågade inte avböja detta första erbjudande att förevigas på grammofon.

Birgit Nilsson var utsedd att sjunga Leonora i den sedan så berömda inspelningen av Fidelio med Christa Ludwig och Otto Klemperer. Att så inte blev, har inte förklarats.

EMI:s inspelning av Puccinis Flickan från vilda västern blev Nilssons första kompletta officiella operainspelning. Den kvinnliga huvudrollen Minnie skulle ha sjungits av Maria Callas, som lämnade återbud.

För att ge Decca rättigheterna att spela in hennes Elektra (Richard Strauss) ställde sångerskan motkravet att bolaget även skulle spela in hennes Tosca, trots att de nyligen gjort en inspelning med Renata Tebaldi. Så skedde, och den har aldrig varit ur handeln.

Sångerskan fick till sin egen stora glädje möjligheten 1969 att på EMI spela in sin debutroll vid Stockholmsoperan, Agathe i Friskytten. Detta är hennes enda inspelning tillsammans med Nicolai Gedda.

I DG:s inspelning av Tannhäuser sjunger Nilsson både Venus och Elisabeth. Detta hade föregåtts av samma prestation på Metropolitanoperan. Sångerskan menade enligt sina memoarer att det var först då hon fick ett bättre grepp om denna opera.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Självbiografier[redigera | redigera wikitext]

  • Mina minnesbilder. Stockholm: Bonniers. 1977. ISBN 91-0-042069-7  Engelsk översättning, My memoirs in pictures (1981).
  • La Nilsson. Stockholm: T. Fischer & Co. 1995. ISBN 91-7054-756-4  Översatt till danska, tyska och engelska med samma titel. Innehåller en utförlig diskografi.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eriksson s. 16
  2. ^ Eriksson s. 30
  3. ^ Eriksson s. 36
  4. ^ Eriksson s. 45
  5. ^ Eriksson s. 87
  6. ^ Birgit Nilsson.com
  7. ^ Eriksson s. 211-212.
  8. ^ Bertil Niklasson avliden Höll sig i bakgrunden av hustrun La Nilsson Helsingborgs Dagblad 14 mars 2007. Åtkomst 14 augusti 2013.
  9. ^ Programblad - Båstads kommun inbjuder till avtäckning av skulpturen "Birgit".
  10. ^ "Birgit Nilsson hedrad med staty", intervjuer med Ulla och Gustav Kraitz på Svtplay den 17 maj 2013.
  11. ^ "Birgit Nilsson-statyn på plats i höst", artikel av Emelie Malmros i Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar den 28 juni 2012.
  12. ^ "Birgit Nilsson-statyn försenad", artikel av Emelie Malmros i Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar den 15 november 2012.
  13. ^ "Birgit Nilsson hedras med skulptur i Båstad" information på hemsidan för Båstads kommun, pressmeddelande den 8 mars 2013.
  14. ^ "På 95-årsdagen kom La Nilsson hem igen"", artikel av Michael Hansson i Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar den 17 maj 2013.
  15. ^ Åklundh, Emy (5 juni 2009). ”Pågatågen har fått sina namn”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/omkretsen/article435104/Pagatagen-har-fatt-sina-namn.html. Läst 5 december 2009. 
  16. ^ http://www.riksbank.se/pagefolders/59191/Rapport%20Format%20material%20och%20f%C3%A4rger%20.pdf

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nilsson, Birgit: Mina minnesbilder. Stockholm: Bonniers. 1977. ISBN 91-0-042069-7  Engelsk översättning, My memories in pictures (1981).
  • Nilsson, Birgit: La Nilsson. Stockholm: T. Fischer & Co. 1995. ISBN 91-7054-756-4  Översatt till danska, tyska och engelska med samma titel.
  • Eriksson, Kalle: Birgit i Bjäre, Birgit Nilsson Minne AB, Båstad 2010, ISBN 978-91-978701-0-8.
  • Blum, David: Quintet, five journeys toward musical fulfillment, s. 152-185. New York: Cornell University Press. 1999. ISBN 0-8014-3731-8  Engelsk text.
  • Chapin, Schuyler: Sopranos, mezzos, tenors, bassos, and other friends, s. 9-45. New York: Crown Publishers Inc. 1997. ISBN 0-517-58864-1  Engelsk text.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Artiklar och intervjuer[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Radio[redigera | redigera wikitext]

Ljud och video[redigera | redigera wikitext]