Birgitta Andersson

Från Wikipedia
Birgitta Andersson
Birgitta Andersson i Omaka par på Maximteatern 1988.
Birgitta Andersson i Omaka par på Maximteatern 1988.
FöddUlla Birgitta Helena Andersson
20 april 1933 (90 år)
Sverige Mariestads församling, Skaraborgs län, Sverige
Aktiva år1951–2010
MakeAnders Bye
(1965–1973; skilda)
PartnerCarl Zetterström (sambo)
BarnMatti Bye, Hanna Zetterström Gradin
Betydande roller
Teskedsgumman
Hedvig Hök (i Från A till Ö)
Tova alias Daisy (i Trolltider)
Doris (i Jönssonligan)
Emma Nilsson (i Madicken)
Halvgalna Häxmamman Harriet (i Häxan Surtant)
Hedersguldbaggen 2016
Bästa kvinnliga skådespelare
1988 Omaka par
1992 Flott & Lagom
IMDb SFDb
Birgitta Andersson och Carl Gustaf Lindstedt i Teskedsgumman från 1967.

Ulla Birgitta Helena Andersson Bye, född Andersson den 20 april 1933 i Mariestads församling i Skaraborgs län,[1] är en svensk skådespelare som har medverkat i såväl teaterföreställningar som TV-serier och långfilmer. Hon är bland annat känd som Teskedsgumman, Hedvig Hök i Från A till Ö och Doris i filmerna om Jönssonligan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år och debut i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Andersson föddes i Mariestad som dotter till Karl Andersson (1904–1986) och hans hustru Viola (1907–1999). Hennes biologiske fader var dock handlaren i Björsäter, Erik Johan Sjöö (1909–1976). Hon växte upp i Halvfara[2]) mellan Mariestad och Götene.[3][4] Fadern Karl Andersson drev lanthandel och bensinmack.[5]

Andersson började på Pickwickklubbens teaterskola, jämsides med gymnasiestudierna.[6][7]

År 1951 sökte hon till Göteborgs stadsteaters elevskola utan att bli antagen. Tillsammans med några kamrater som inte heller antagits, bland andra Ann-Marie Gyllenspetz och Dan Sjögren, startade hon Atelierteatern samma år.

Teater i Stockholm och genombrott hos Hagge Geigert[redigera | redigera wikitext]

Andersson engagerades 1953 av Sture Lagerwall till Alléteatern i Stockholm, där hon gjorde ett antal biroller.

1956 gjorde hon Monica Twigg i Priestleys komedi Den skandalösa historien om Mr. Kettle och Mrs. Moon, i regi av Per-Axel Branner, och hon uppmärksammades för sin insats bakom huvudrollsinnehavarna Lagerwall och Eva Henning. Föreställningen gästspelade på Lisebergsteatern i Göteborg sommaren 1957.

Efter Sally i musikalen No, No, Nanette på Oscars hösten 1957 och via revydebuten på Casinoteatern, gästspelade hon på hösten 1959 på Borås Kretsteater i rollen som Billie Dawn i komedin Född igår.

Anderssons verkliga genombrott kom i Hagge Geigerts sommarrevy i Visby 1960[8]. Geigert skrev hennes första riktigt slagkraftiga revynummer: Sveriges vackraste röst och Sverigebruden. De släpptes på en singel- respektive ep-skiva samma år.

Knäppupp och Svenska Ord[redigera | redigera wikitext]

År 1961 engagerades hon av Felix Alvo på Knäppupp för Karl Gerhard-revyn Ursäkta, handsken! som hade premiär på Idéonteatern i april.

På hösten 1961 var hon med i Knäppupprevyn I hatt och strumpa.

Sommaren 1964 medverkade hon i Svenska Ord-revyn Gula hund som gick på Chinateatern.

Hon medverkade i Povel Ramels Knäppupprevyer Ta av dej skorna, 1965 och De sista entusiasterna 1968 och hon återvände till Svenska Ord med musikalrevyn Spader, Madame! som 1969 spelades på Oscarsteatern.

Teskedsgumman och andra TV-framträdanden[redigera | redigera wikitext]

Det var på TV som hon gjorde sin kanske allra mest älskade figur: Teskedsgumman, i Gumman som blev liten som en tesked, som var 1967 års julkalender. Figuren i serien, som ju byggde på norrmannen Alf Prøysen bok, blev i hennes rolltolkning omedelbart igenkännbar som en gumma från Västergötland. Gummans make spelades av Carl-Gustaf Lindstedt.

Varje dag i december fram till jul gick Teskedsgumman också som radions julkalender med samma huvudrollsinnehavare.

Ett annat program var TV-underhållningen Partaj 1969 där hon och Lindstedt var värdar och medverkade i sketcher tillsammans med gäster.

Filmroller[redigera | redigera wikitext]

Hon filmdebuterade år 1953 i Ragnar Frisks Bror min och jag och i Alf Kjellins film Flickan i regnet (1955) gjorde hon den elaka eleven Taje.

Andersson gjorde Isabella Korpulin i Hasse Ekmans Äktenskapsbrottaren (1964) som byggde på en fars av Georges Feydeau. Därefter spelade hon Cikoria i Svenska Ords första långfilm Svenska Bilder. 1965 hade Svenska Ords andra film Att angöra en brygga premiär med Andersson i en av huvudrollerna.

Andersson återkom i ytterligare tre av svenska Svenska Ords filmer: Äppelkriget 1971, Ägget är löst! 1975 och Picassos äventyr 1978., och därutöver även i bland andra Ulf Andrées Niklas och Figuren 1971.

Teater i Stockholm och revyer med Calle Z[redigera | redigera wikitext]

1970-talet inledess som Martha Brewster i Hasse Ekmans uppsättning av Joseph Kesselrings fars Arsenik och gamla spetsar på Scalateatern som följdes av komedin Upp i smöret av Terence Frisby på Intiman.

Andersson dåvarande partner Calle Z:s (Carl Zetterström) skrev revyn Vad är det för fel på 1933 års modell? som hösten 1971 spelades på Scalateatern med bland andra Sif Ruud, Stig Grybe, Olof Lundström och Grynet Molvig.

Året därpå kom Sånt folk! som gavs på Maximteatern och våren 1974 kom Paviljongen med vilken paret Andersson och Zetterström var tillbaka på Scalateatern.

Birgitta Andersson var från hösten 1976 engagerad vid Dramaten.

Från A till Ö och den allvarsamma Andersson[redigera | redigera wikitext]

Näst efter Teskedsgumman är Hedvig Hök i TV-serien Från A till Ö – en resa orden runt säkerligen Birgitta Anderssons mest älskade skapelse. Serien sändes för första gången hösten 1974 och in på våren 1975.

En annan roll som lever kvar i mångas minne är också trollet Tova alias Daisy i den populära julkalendern Trolltider år 1979, som har repriserats och mångfaldigats sedan dess.

1980-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

År 1981 återförenas hon med Povel Ramel på andra sidan Berzelii park i Berns salonger där revymusikalen Minspiration hade premiär i september 1981. Det var Ramels första nyskrivna verk för en ensemble sedan De sista entusiasterna 1968.

Säsongen 1983-84 repriserar hon sin roll som Martha Brewster i Arsenik och gamla spetsar, fast nu på Maximteatern med Lars Amble som regissör. Sif Ruud gör nu Abby Brewster med Magnus Härenstam, Fredrik Ohlsson, Gösta Prüzelius och Per Olof Eriksson med flera.

På nyårsafton 1985 hade Ray Cooneys fars Hotelliggaren premiär på Folkan med Frej Lindqvist som vänsterprasslande brittisk minister och Andersson var hans ovetande hustru. Ministersekreteraren spelades av Gösta Ekman.

Hon var tillbaka på Maximteatern hösten 1987 i Neil Simons komedi Omaka par i versionen för kvinnor, med bland andra Lena Nyman, Anna Sundqvist, Anki Lidén och Mona Seilitz och återigen med Amble som regissör.

En av Birgitta Anderssons allra främsta rollprestationer på en teaterschen var som hund i A.R. Gurneys Sylvia som spelades på Folkan hösten 1996.

Hösten 2002 var hon med i kriminalfarsen Nu e're klippt av Paul Portner som spelades på Badhuset i Örebro, med Peter Flack.

I TV och på film på 1980-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Efter Maja Janssons förhållande med Gustaf Raskenstam i Gunnar Hellströms film Raskenstam 1983 dök hon året därpå upp som Dynamit-Harrys (Björn Gustafson) förälskelse Doris i Jönssonligan får guldfeber, den första filmen av sex om Jönssonligan för Anderssons del. Den sista var Jönssonligan spelar högt år 2000.

Andersson gjorde som Majken Bergström sin sista filmroll 2006 i Claes Erikssons Den enskilde medborgaren. Året innan gjorde hon Signhilds röst i den animerade filmen om Gubben Pettson och katten Findus.

Birgitta Andersson var en av de ledande i Åke Catos, Lill Thoréns och Sven Melanders sketchserie Häpnadsväktarna, som sändes i TV 1981 och 1983.

Hon gästspelade i Povel Ramels TV-serie Affären Ramel 1986 och i Hans Alfredsons och Tomas Alfredsons TV-serie om Familjen Schedblad 1989. Året därpå spelade hon med Magnus Härenstam i den norska TV-serien Fredrikssons fabrik i regi av Bo Hermansson.

Åren 1996-1997 medverkade hon som Margaretha Björk, gift med Lennart Björk, i komediserien En fyra för tre på TV4 där hon åter spelade med Björn Gustafson.

Andersson medverkade i hela 52 avsnitt som rösten till Duvan Barbro i Höjdarna med Morgan Alling, som var en del av julkalendern Allrams höjdarpaket 2004. Hon blev därmed en av de skådespelare som varit mest förekommande i julkalendern, särskilt som Teskedsgumman och Trolltider blev så omtyckta att båda sändes i repris.

I TV-serien Häxan Surtant och den fruktansvärda fritiden hade Andersson rollen som Häxan Surtants mor, den halvgalna häxmamman Harriet.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Andersson var från 1965 gift med den norske dramatikern Anders Bye i några år,[9] och har med honom sonen Matti Bye, pianist och kompositör. I sitt långa samboförhållande med författaren Carl Zetterström fick hon dottern Hanna Zetterström.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

 Det här avsnittet omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras.
Motivering: Komplett? (2023-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
År Titel Roll
1953 Bror min och jag
1954 I rök och dans Hustru i Martins film
Skrattbomben Vera
1955 Flickan i regnet Taje
1956 Moln över Hellesta Sonja Elbegaard
Åsa-Nisse flyger i luften Britta
1957 Gäst i eget hus Gäst
Mamma tar semester Ung kvinna i vit päls
Räkna med bråk Christina Grepeclou
1958 Kvinna i leopard Anna Högman
Den store amatören
1959 Med mord i bagaget Helle
Brott i paradiset Cigarettflickan
Sängkammartjuven Journalist
1962 En nolla för mycket Lillan
1964 Svenska bilder Cikoria
Äktenskapsbrottaren Isabella Korpulin
1965 Att angöra en brygga Mona
1967 Cottonpickin' Chickenpickers Brigit
Tofflan – en lycklig komedi Lilly
1968 Mannen som ikke kunne le Svenska flickvännen
1969 Hur Marie träffade Fredrik, åsnan Rebus, kängurun Ploj och... Läraren
1971 Niklas och Figuren Mickes mamma
Äppelkriget Luft-Hanna Lindberg
1973 Robin Hood Lady Kluck
1974 Dunderklumpen! Blomhåret
1975 Ägget är löst! Modern
1977 Den allvarsamma leken Hilma Randel
1978 Picassos äventyr Ingrid Svensson-Guggenheim
1979 Kristoffers hus Helena Sandholm
Du är inte klok Madicken Emma Nilsson
1980 Madicken på Junibacken Emma Nilsson
1983 Raskenstam Maja Jansson
Med Lill-Klas i kappsäcken Faster Tinne
1984 Jönssonligan får guldfeber Doris
1986 Resan till Amerika Gussie Musenheimer
Jönssonligan dyker upp igen Doris
1989 Kajsa Kavat Fru Boman
Jönssonligan på Mallorca Doris
1992 Jönssonligan & den svarta diamanten Doris
1994 Ronny och Ragge Pökpåsefabriken
Jönssonligans största kupp Doris
2000 Jönssonligan spelar högt Doris
2005 Pettson och Findus - Tomtemaskinen Signhild
2006 Quinze talkshow-värdinnan
Den enskilde medborgaren Majken Bergström

TV[redigera | redigera wikitext]

År Titel Notering Roll
1967 Gumman som blev liten som en tesked TV-serie Teskedsgumman
1973 Teskedsgumman TV-serie Teskedsgumman
1974–1975 Från A till Ö TV-serie Hedvig Hök
1977 Den beslöjade damen TV-serie
1978 Julius Julskötare TV-serie Fru Hugosson
1979 Madicken TV-serie Emma Nilsson
Trolltider TV-serie Tova/Daisy
1980 Huset i världens mitt
Räkan från Maxim Madame Vidauban
Ett drömspel portvakterskan
Gud bevare omgivningen
1981 Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro Karin Olsson
Häpnadsväktarna TV-serie
1990 Fredrikssons fabrik TV-serie Ulla Fredriksson
1992 Luciafesten
1996 Cluedo – en mordgåta TV-serie Lisa Spiis
1996–1997 En fyra för tre Margareta Björk
1998 Jobbet och jag TV-serie Jeanette
2003 Freddies och Leos äventyr Skryt-Marcus farmor
2004 Höjdarna TV-serie Barbro
Allrams höjdarpaket TV-serie Barbro
2008–2009 Häxan Surtant och den fruktansvärda fritiden Halvgalna Häxmamman Harriet
2010 Välkommen åter TV-serie Kleptoman

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1951 Muriel Sex i elden
Francis Swann 		Josef Kornfeld Atelierteatern[10]
1952 Pernette Laprade Lyckliga dagar
Claude-André Puget		 Josef Kornfeld Atelierteatern[11]
Karin Jag älskar
Hans Peterson		 Lars Barringer Atelierteatern[12]
Sippan När syrsorna spela
Bertil Sävkranz		 Lars Barringer
Bertil Sävkranz		 Atelierteatern[13]
1953 Första tärnan En skugga
Hjalmar Bergman		 Nils Lindström Atelierteatern[14]
Annie Ole-dole-doff
André Roussin		 Josef Kornfeld Atelierteatern[15]
Lantlollan
William Wycherley		 Sam Besekow Alléteatern[16]
1954 Geneviève de Malegard Lille kommissarien
Les compagnons de la Marjolaine
Marcel Achard		 Åke Falck Alléteatern[17]
Flickan ovanpå
George Axelrod		 Sam Besekow Alléteatern[18]
1955 I afton kl. 8
George Dandin, Jag talar till dig, Ödets man, Familjealbumet
Molière, William Saroyan, George Bernard Shaw och Noël Coward		 Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist		 Alléteatern[19]
1956 Min man har komplex
Jean Bernard-Luc		 Sture Lagerwall Intiman[20]
Slampan Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon
J. B. Priestley		 Per-Axel Branner Alléteatern[21]
1957 Sally No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar		 Egon Larsson Oscarsteatern[22]
1958 Levande ljus
Siegfried Geyer		 Olof Thunberg Intiman[23]
Medverkande Revy-Tut, revy
Evert Lindberg, Rune Ek, Stig Grybe och Bengt Janzon		 Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[24]
1959 Billie Dawn Född igår
Garson Kanin		 Palle Granditsky Borås Kretsteater[25][26]
Eva före paradiset
Jean Marsan		 Den Nationale Scene, Bergen[27]
1960 Medverkande 11 44 99, revy
Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[28]
Kokerskan Joan Ture Sventon i London
Åke Holmberg		 Nils Olsén Stockholms skolbarnsteater[29]
Medverkande Hagge Geigerts Visby-revy: Ett spel om den väg som till ruinen bär, revy
Hagge Geigert		 Hagge Geigert Borgen, Visby[8]
Medverkande Skräck och skratt, revy
Bengt Linder		 Sven Paddock Casinoteatern[30]
1961 Medverkande Klappa din hand, revy
Beppe Wolgers och Pär Rådström		 Mille Schmidt Hamburger Börs[31]
Medverkande Ursäkta handsken, revy
Karl Gerhard		 Tage Danielsson Idéonteatern[32]
Medverkande I hatt och strumpa, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel		 Mille Schmidt Idéonteatern[33]
1962 Medverkande Tält Side Story, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel		 Mille Schmidt Turné[34]
Rosalie Pappa, pappa, stackars pappa, mamma har hängt dig i garderoben och jag känner mig så nere
Arthur L. Kopit		 Hans Lagerkvist Idéonteatern[35]
Medverkande Dax igen, revy
Povel Ramel		 Herman Ahlsell Idéonteatern[36]
Turné
1963 Doreen
Belinda		 Se men inte höra
Peter Shaffer		 Hasse Ekman
Gösta Ekman		 Intiman[37]
1964 Medverkande Gula hund, revy
Hans Alfredson och Tage Danielsson		 Tage Danielsson Chinateatern[38]
1965 Medverkande Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers		 Egon Larsson Turné[39]/
Idéonteatern[40]
1966 Doris Tre trappor utan hiss med en delvis skymd utsikt över Golden Gatebron
Bill Manhoff		 Mimi Pollak Scalateatern[41]
1967 Gullan Milda makter
You're a Good Man, Charlie Brown		 Jackie Söderman Idéonteatern[42]
1968 Medverkande De sista entusiasterna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers		 Hasse Ekman Idéonteatern[43]/
Turné[44]
1969 Malla Tollman Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert
Hans Alfredson och Tage Danielsson		 Tage Danielsson Oscarsteatern[45][46]
1970 Martha Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring		 Hasse Ekman Scalateatern[47]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby		 Isa Quensel Intiman[48]
Medverkande Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy
Carl Zetterström		 Lars Amble Scalateatern[49]
1972 Medverkande Sånt folk!, revy
Carl Zetterström		 Lars Amble Maximteatern[50]
1974 Medverkande Paviljongen, revy
Carl Zetterström		 Hans Bergström Scalateatern[51]
1975 Medverkande Humor –75, krogshow
Birgitta Andersson, Bias Bernhoft, Carl Anton, Bo Carlgren, Bo Hermansson, Alfred Næss, Alf Prøysen, Einar Schanke, Rolv Wesenlund		 Bo Hermansson Berns salonger[52]
1976 Biträdet Gud bevare omgivningen när en människa får en idé
Stig Ossian Ericson		 Per Sjöstrand Dramaten
1977 Lärarinnan Ranstadvalsen
Jan Guillou och Gunnar Ohrlander		 Margaretha Byström Dramaten
1978 Fru Biledew Vargen
Howard Barker		 Barbro Larsson Dramaten
1980 Föreståndarinnan Attest
Pavel Kohout		 Hans Klinga Dramaten
Lina Rose Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt		 Per Sjöstrand Dramaten
1981 Fulvia Drattler, född Torstensson-Prååm Minspiration, revy
Povel Ramel		 Hasse Ekman Berns[53]
1983 Fröken Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring		 Lars Amble Maximteatern[54]
1986 Hotelliggaren
Ray Cooney		 Tony Verner Folkan[55]
1987 Beatrice Omaka par
Neil Simon		 Lars Amble Maximteatern[56]
1991 Medverkande Flott & lagom, revy
Sven Hugo Persson, Kar de Mumma, Calle Norlén, Carl Zetterström, Tomas Tivemark, Katrin Sundberg		 Thomas Ryberger Stora teatern, Stockholm[57]
1992 Medverkande Mulliga vitaminer, revy
Calle Norlén, Sven Hugo Persson, Tomas Tivemark 		Mikael Hylin Stora teatern, Stockholm[58]
1996 Sylvia Sylvia
A. R. Gurney		 Rickard Günther Folkan
2000 Medverkande Strålande tider!, härliga tider!, revy
Lars Amble Maximteatern[59]
2002 Diplomathustrun Nu e're klippt
Paul Pörtner		 Thomas Oredsson Varmbadhuset, Örebro[60]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Marit Kroghs Andersson-byst (2018), utanför Mariestads teater.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Andersson Bye, Ulla Birgitta Helena (1933-04-20) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ ”Birgitta Andersson - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=64533. Läst 20 maj 2021. 
  3. ^ http://www.dn.se/arkiv/kultur/dn-gratulerar-nu-improviserar-teskedsgumman
  4. ^ ”Min Karta”. minkarta.lantmateriet.se. https://minkarta.lantmateriet.se/?e=420417.8619409799&n=6495785.430358431&z=9&background=1&boundaries=false. Läst 20 maj 2021. 
  5. ^ Vi biografi, nr 2/2010
  6. ^ Guillou, Jan (1979). Artister. sid. 25-26 
  7. ^ ”Skratt eller allvar”. Aftonbladet. 29 september 1980. 
  8. ^ [a b] ”Sommarrevy i Visby”. Dagens Nyheter: s. 10. 6 juli 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-07-06/180/10. Läst 21 januari 2016. 
  9. ^ Dagens Nyheter, 19 september 1965, sid. 35
  10. ^ ”Sex i elden, 1951 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022297. Läst 18 juli 2019. 
  11. ^ ”Lyckliga dagar, 1952 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022298. Läst 18 juli 2019. 
  12. ^ ”Jag älskar, 1952 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022300. Läst 18 juli 2019. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: 'Revyballad' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 7. 14 juni 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-06-14/159/7. Läst 18 januari 2016. 
  14. ^ ”En skugga, 1953 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022307. Läst 18 juli 2019. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: Ateljépremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 7. 15 mars 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-03-15/72/17. Läst 18 januari 2016. 
  16. ^ Ebbe Linde (24 oktober 1953). ”Samtal efter Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-24/288/5. Läst 18 januari 2016. 
  17. ^ ”Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 12 april 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-12/100/14. Läst 18 januari 2016. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 27. 22 augusti 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-08-22/226/27. Läst 18 januari 2016. 
  19. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 21 december 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-12-21/346/30. Läst 20 januari 2016. 
  20. ^ ”Teaternotis”. Dagens Nyheter: s. 13. 23 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-23/137/13. Läst 20 januari 2016. 
  21. ^ ”Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 20 januari 2016. 
  22. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  23. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 37. 15 september 1958. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-09-15/250/37. Läst 21 januari 2016. 
  24. ^ ”Uppsaliensiskt på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 oktober 1958. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-10-18/283/14. Läst 21 januari 2016. 
  25. ^ ”Borås Kretsteater”. Dagens Nyheter: s. 15. 3 september 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-09-03/238/15. Läst 19 januari 2016. 
  26. ^ S B-l (9 september 1959). ”'Född i går' i Borås”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-09-09/244/14. Läst 21 januari 2016. 
  27. ^ ”Birgitta Andersson blir Eva i Bergen”. Dagens Nyheter: s. 16. 5 oktober 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-10-05/270/16. Läst 21 januari 2016. 
  28. ^ S B-l (5 januari 1960). ”Stig Grybe & Co”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-01-05/4/10. Läst 21 januari 2016. 
  29. ^ S B-l (25 maj 1960). ”Ture Sventon i London”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-05-25/141/16. Läst 21 januari 2016. 
  30. ^ S B-l (1 oktober 1960). ”'Skräck och skratt' på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-10-01/267/14. Läst 21 januari 2016. 
  31. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 3 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-03/32/38. Läst 21 januari 2016. 
  32. ^ ”Karl Gerhard i högform såg epok passera revy”. Dagens Nyheter: s. 11. 15 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-15/101/11. Läst 21 januari 2016. 
  33. ^ Barbro Hähnel (18 november 1961). ”Ransonerad flugighet på Ideon”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-18/313/12. Läst 21 januari 2016. 
  34. ^ Barbro Hähnel (13 maj 1962). ”'Knäppupp' i tält”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-05-13/128/23. Läst 21 januari 2016. 
  35. ^ Ebbe Linde (11 oktober 1962). ”Jag satsar en dollar på Mr Kopit”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-11/276/12. Läst 21 januari 2016. 
  36. ^ S B-l (13 december 1962). ”Jubelknäppen: Oskuld med stimulerande arsenikdoft”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-12-13/338/14. Läst 21 januari 2016. 
  37. ^ Barbro Hähnel (10 november 1963). ”Drömmare och pratmakare”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-11-10/306/23. Läst 21 januari 2016. 
  38. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016. 
  39. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  40. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 
  41. ^ Bengt Jahnsson (29 september 1966). ”Birgitta Andersson för hela slanten”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-29/264/20. Läst 22 januari 2016. 
  42. ^ Bengt Jahnsson (18 november 1967). ”Snobben på Idéon: En intelligent serie som blir inställsam”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-11-18/313/16. Läst 22 januari 2016. 
  43. ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016. 
  44. ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016. 
  45. ^ Bengt Jahnsson (11 januari 1969). ”Glest mellan skratten i HasseåTages revy”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-01-11/9/12. Läst 31 augusti 2015. 
  46. ^ ”Spader madame”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25691&pos=142. Läst 15 juni 2015. 
  47. ^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016. 
  48. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  49. ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016. 
  50. ^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016. 
  51. ^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016. 
  52. ^ Thorleif Hellbom (3 september 1975). ”Berns behöver författare”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1975-09-03/238/15. Läst 23 januari 2016. 
  53. ^ Bertil Mollberger (3 september 1981). ”-Bra Ramelnummer för damerna – men... Povel blommar inte ut”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-03/238/20. Läst 25 januari 2016. 
  54. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016. 
  55. ^ Bengt Jahnsson (2 januari 1986). ”Förvirrad fars på Folkan: Ekman i högform”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-01-02/1/25. Läst 22 augusti 2015. 
  56. ^ Ingegärd Waarenperä (27 september 1987). ”'Omaka par' på Maxim: Kvinnlig komedikonst”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-27/262/24. Läst 25 januari 2016. 
  57. ^ Lars Linder (13 september 1991). ”Flott och lagom med goda artister”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-13/249/22. Läst 26 januari 2016. 
  58. ^ Marcus Boldemann (19 september 1992). ”Sällsynta pärlor i platt text”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-09-19/255/22. Läst 26 januari 2016. 
  59. ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015. 
  60. ^ ”Peter Flack släpper Hjalmar”. 4 juni 2002. http://www.svd.se/peter-flack-slapper-hjalmar. Läst 20 september 2015. 
  61. ^ ”WebbTV - Regionfullmäktige 19 September 2011”. Radio Falköping 90,8 Mhz. http://vgregion.media.fnf.nu/9/regionfullmaktige_19_september_2011/16. Läst 21 september 2011. 
  62. ^ Johannes Selåker (1 oktober 2018). ”Birgitta Andersson får Gösta Ekmans hederspris”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/birgitta-andersson-far-gosta-ekmans-hederspris-pa-barncancergalan-pa-kanal-5/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Mottagare av Hedersguldbaggen
Annalisa Ericson (2000) · Gunnel Lindblom (2001) · Gunnar Fischer (2002) · Erland Josephson (2003) · Sickan Carlsson (2004) · Anita Björk (2005) · Nils Petter Sundgren (2006) · Gösta Ekman (2007) · Harriet Andersson (2008) · Waldemar Bergendahl (2009) · Mona Malm (2010) · Inga Landgré (2011) · Hans Alfredson (2012) · Kalle Boman (2013) · Liv Ullmann (2014) · Birgitta Andersson (2015) · Katinka Faragó (2016) · Stig Björkman (2017) · Yvonne Lombard (2018) · Lasse Åberg (2019) · Sten Ljunggren (2020) · Suzanne Osten (2021) · Björn Gustafson (2022) · Marie Göranzon (2023)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Birgitta_Andersson&oldid=54580585”