Birgitta Trotzig

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgitta Trotzig
Birgitta Trotzig omkring 1960.
Birgitta Trotzig omkring 1960.
Född Astri Birgitta Kjellén
11 september 1929
Göteborg, Sverige
Död 14 maj 2011 (81 år)[1]
Lund, Skåne län, Sverige
Yrke författare, ledamot av Svenska Akademien
Nationalitet Sverige svensk
Språk svenska
Framstående priser De Nios stora pris, Litteris et Artibus, Sveriges Radios lyrikpris m.fl. (se nedan)
Make/maka Ulf Trotzig (1949–2011)

Astri Birgitta Trotzig, född Kjellén 11 september 1929 i Göteborg, död 14 maj 2011[2][3] i Lund, var en svensk författare, kritiker som satt på stol nummer 6 i Svenska Akademien mellan 1993 och 2011. Hon var uppvuxen i Kristianstad.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Trotzig var dotter till lektor Oscar Kjellén och adjunkt Astri Kjellén, född Rodhe. Fadern var son till folkskollärare Alfred Kjellén från Skepperstad och modern dotter till medicine doktor Einar Rodhe.[4] Föräldrarna hade gift sig 1928 och fadern arbetade på sin doktorsavhandling medan han undervisade vid latinläroverket i Göteborg. Familjen flyttade till Kristianstad 1937 där båda föräldrarna undervisade i franska och engelska.

Trotzig studerade litteratur- och konsthistoria vid Göteborgs universitet, där hennes föräldrar läst före henne. Efter studentexamen 1948 gifte hon sig med Ulf Trotzig året därpå, 1949. När hon 1951 debuterade gjorde hon det med namnet Birgitta Trotzig, vilket skedde med novellsamlingen Ur de älskandes liv. Fyra år senare konverterade hon till katolicismen. Hon har varit medarbetare i BLM och Aftonbladet.

Trotzig var bosatt i Frankrike mellan åren 1955 och 1972 och var ledamot i Samfundet De Nio 1967–1993. Hon invaldes i Svenska akademien 1993 som Per Olof Sundmans efterträdare.

Trotzig erhöll Aftonbladets litteraturpris 1961. 1966 tilldelades hon Frödingstipendiet.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Trotzigs språk är starkt drivet och säreget, ofta dunkelt och svårtillgängligt men med en skärpa som tränger djupt ner i den läsare som är mottaglig för hennes prosa. Centrala teman i hennes böcker är skuld och frigörelse, ofta med en kristen klangbotten, samt balansgången mellan etik och estetik.

Bland Trotzigs böcker märks romanen Dykungens dotter, 1985 där hon har tagit titel och motiv från H.C. Andersen. Boken handlar om det oönskade barnet som är både en ljusgestalt och dyvarelse och om hennes och moderns livslånga lidandehistoria. Hon har även skrivit prosadiktsamlingar.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ur de älskandes liv 1951 (novellsamling)
  • Bilder 1954
  • De utsatta 1957
  • Ett landskap 1959
  • En berättelse från kusten 1961
  • Utkast och förslag 1962
  • Levande och döda 1964
  • Sveket 1966
  • Ordgränser 1968
  • Teresa 1969
  • Sjukdomen 1972 (filmatiserades 1979 som Kejsaren)
  • I kejsarens tid 1975
  • Jaget och världen 1977
  • Berättelser 1977
  • Anima 1982
  • Dykungens dotter 1985
  • Porträtt 1993
  • Per Olof Sundman 1993
  • Sammanhang 1996
  • Tal på Övralid 6 juli 1997, 1998
  • Dubbelheten 1998
  • Gösta Oswald 2000

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Författaren Birgitta Trotzig död”. Dagens Nyheter. 15 maj 2011. http://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-birgitta-trotzig-dod. 
  2. ^ ”Författaren Birgitta Trotzig död”. Expressen. 15 maj 2011. http://www.expressen.se/nyheter/1.2436654/forfattaren-birgitta-trotzig-dod. 
  3. ^ Svenska Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund (15 maj 2011). ”Förlust”. Att vara ständig. http://akademiblogg.wordpress.com/2011/05/15/forlust/. 
  4. ^ Båda föräldrarna finns med i Vem är Vem? i Skåne, Halland, Blekinge, Stockholm 1966, s. 431
  • Vem är det 1961.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Pär-Yngve (2004). Överskridandets strategier: lyrisk romankonst och dess uttryck hos Rosendahl, Trotzig och Lillpers. Örebro studies in literary history and criticism, 1650-5840 ; 4. Örebro: Univ.-bibl. Libris 9496770. ISBN 91-7668-392-3 
  • Bak, Krzysztof (2005). Den intersubjektiva synden i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter. Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego. Libris 10051231. ISBN 83-233-2090-X 
  • Bergil, Christina (1995). Mörkrets motbilder: tematik och narration i fem verk av Birgitta Trotzig. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607579. ISBN 91-7139-284-X 
  • Eriksson, Eva (1983). Döden genom högmod: en analys av Birgitta Trotzigs berättelse "Drottningen". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654907 
  • Franzén, Carin (2007). För en litteraturens etik: en studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion. Libris 10366088. ISBN 9789171397683 
  • Hellström, Susanne (1984). Motbild och medkänsla - en studie av form och tematik i Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654961 
  • Littberger Caisou-Rousseau, Inger (1989). Dykungens dotter: några gemensamma motiv i H. C. Andersens saga och Birgitta Trotzigs prosaberättelse. Scripta minora / Högskolan i Växjö, 1100-5513 ; 2. Växjö: Högsk. i Växjö, Institutionen för humaniora. Libris 858577 
  • Olovson-Ohlson, Eva (1986). Själens födelse ur dyn: ett förslag till tolkning av dyvärlden i Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655155 
  • Olsson, Ulf (1988). I det lysande mörkret: en läsning av Birgitta Trotzigs De utsatta. Stockholm: Bonnier. Libris 7147557. ISBN 91-0-047450-9 
  • Pirholt, Mattias (2005). Ett språk, ett spår: en studie i Birgitta Trotzigs författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 9822677. ISBN 91-7139-707-8 
  • Tyrberg, Anders (2002). Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren. Stockholm: Carlsson. Libris 8461786. ISBN 91-7203-476-9 
  • Wellander, Dag (1987). Fången - förslag till tolkning av Dykungens dotter. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655766 
  • Westling, Gunnar (1988). "Med stabilt rykte för extrem svartsyn": en studie i mottagandet av Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen hos den svenska kritiken. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1988:130. Borås. Libris 769860 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Per Olof Sundman
Svenska Akademien,
Stol nr 6

1993–2011
Efterträdare:
Tomas Riad