Birgitte Thott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgitte Thott

Birgitte Thott, född 1610, död 1662, var en dansk översättare, författare, feminist och adelsdam.

Hon var dotter till Christen Thott (1568–1617) och Sophie Below (1590–1650) och blev 1632 gift med Otte Gøye (1604–1642).

Thott tycks under sin uppväxt ha tillhört i diskussionsklubben kring Holger Rosenkrantz vid hans pedagogiska seminarier på Rosenholm. Hon fick inga barn, men tog två syskondöttrar, Sophie och Elisabeth till fosterbarn: då Elisabeth blev dödssjuk fick hon översatte hon Gode Tancker udi onde oc verre Tider av T. Fuller från engelskan, som redigerades och fick sitt förord av Birgitte och utgavs av Thomas Bartholin 1664. Hon fortsatte också på skrivandet av sin mors familjegenealogi, ett författande som sedan övertogs av hennes syster Anne.

Som änka fick hon ansvaret för godset Turebygård (nu Turebyholm) på Själland, där hon anställde flera lärare för sina studier. Hon lärde sig bland annat latin, hebreiska och grekiska, tyska, holländska, engelska, franska, italienska och spanska. Hon översatte Fadervår av J. L. Vives från latin (1658), skrifter av kalvinisterna P. Duplessis-Mornay och P. du Moulin från franska och verk av Englands kristna moralfilosofer J. Hall från engelskan. Huvudverket var översättningen av Seneca (1658), där hon i förordet hyllades av Jørgen Rosenkrantz, Marcus Gjøe Falcksen, ◊Henrik Ernst, Bartholin, ◊Hans Lauremberg, Johannes Faber, Rasmus Hansen Brochmand, ◊Erik Pontoppidan, Jesper Lauridsen Smith, Hans Clausen Rosing, Peder Schumacher Griffenfeld och Vitus Bering; hon dedicerade översättningen till kvinnorna med orden att hon ville ge dem tillgång till Seneca även om de inte kunde latin, och påpekar att Seneca inte var emot studier för båda könen. Översättningen var den första stora översättningen av de antika klassikerna på danska.

Hon författade på 1650-talet sitt eget verk, den moralfilosofiska avhandlingen En Tractat Om Weyen till et Lycksalligt Liff Som alle ønske sig, Faa skønne paa, Fære, ved det Rette midel Strebe effter. Det överlämnades till Sorø Akademi och gick förlorat vid branden 1813, men kopior finns bevarade i Karen Brahes Bibliotek i Landsarkivet i Odense. Verket är unikt som det enda moralfilosofiska verk i den samtida danska litteraturen. Hon framhåller att även kvinnor borde få studera för att utveckla moral och bidra till realiseringen av ett lyckligt liv.

Turebygård plundrades av svenska soldater 1658, och hon fick 1660 legatboende på Sorø Akademi.

Bland de 150 lärda danska kvinnor, som 1650–1800 upptogs i uppslagsverk som s.k. gynæcéer, brukar Thott anses som den mest framträdande. Hon var berömd i sin samtid, omnämns av historiker på 1700-talet och lovprisades av bl.a. Ludvig Holberg, Otto Sperling d.y. och Ole Worm inom konsten.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Fürstenspiegel av Holger Rosenkrantz från tyskan
  • Epicteti liden Haandbog; Ett moralfilosofisk verk av grekiska stoiker, Epiktet (1661)
  • Seneca (1658)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Elisabeth Møller Jensen (red.): Nordisk kvindelitteraturhistorie, 1993-98.
  • Ole Hovman (red.): Levende biblioteker, 1982.
  • Fr. Chr. Schønau: Samling af danske lærde Fruentimer, 1753.
  • Renæssancestudier 5/1991. Danske Studier, 1983.
  • Dansk Biografisk Leksikon.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]