Birmingham
| Birmingham | |
 Birminghams skyline
| |
| Land |  Storbritannien
|
|---|---|
| Riksdel | England |
| Koordinater | 52°29′33″N 1°53′27″V / 52.49250°N 1.89083°V |
| Folkmängd | 970 892 () |
| Grundad | 600-talet |
| Tidszon | GMT (UTC+0) |
| Postnummerområde | B |
| Riktnummer | 0121 |
| Geonames | 2655603 |
  .
| |
Birmingham är en stad i City and Borough of Birmingham i West Midlands i England, den näst största staden i Storbritannien. Orten har 970 892 invånare (2001)[1], City and Borough of Birmingham har 1 073 045 invånare (2011).[2] West Midlands, som är synonymt med Birminghams storstadsområde, hade 2 619 600 invånare år 2008.[3] Birminghams invånare brukar kallas för "brummies".
Ortnamnet
Namnet Birmingham kommer från det fornengelska Beormingahām,[4] som betyder 'hem eller bosättning för Beormunds folk'.[5]
Historia
Birmingham omtals första gången redan på 1000-talet men var då en obetydlig bosättning runt en befästning vid stranden av floden Rea. I början av 1500-talet betecknas Birmingham som en god handelsstad med många smeder. Under Engelska inbördeskriget intogs staden 1643 av prins Ruperts trupper och blev till största delen nedbränd. Birmingham kom dock att behålla sin betydelse som en viktig metallindustristad, särskilt vad gäller knivtillverkning. Under 1700-talet industrialiserades staden, som 1700 hade omkring 15.000 innevånare, 1770 30.876 och 1801 60.822. Omkring 1730 gjordes de första försöken att använda maskiner i stadens bomullsindustrier och under slutet av 1700-talet tog ångmaskiner över allt mer av industrierna. Genom att Birmingham inte hade stadsrättigheter utan fabrikerna kontrollerades av enskilda adelsmän kunde man undvika skråväsendets hämmande inverkan på industrialiseringen. Matthew Boulton grundade 1776 i den nordvästliga förstaden Handsworth de berömda Sohoverken (nedlagda 1850). Från mitten av 1700-talet gjorde sig Birmingham även känd som musikstad.[6]
Birmingham blev även tidigt ett fäste för liberalismen, härifrån utgick den avgörande auktionen för parlamentsreformen 1832. Först 1838 blev Birmingham stad ("municipal borough") var vid Edgbaston och en del av Ashton inkorporerades i staden och 1888 "county borough". 1911 utvidgades staden betydligt. Genom insatser av Joseph Chamberlain från 1870-talet tillkom en rad kommunala företag, hälsovårdsväsen, gasverk (1875), elverk (1899) med mera.[6]
Staden blev svårt skadad av omfattande tyska bombanfall under andra världskriget 1940-1942, över 100.000 byggnader förstördes. Vid mitten av 1900-talet skedde omfattande saneringar av stadens centrum där stora kontorskomplex växte fram. Under 1970- och 1980-talet tappade Birmingham som många andra äldre brittiska industristäder befolkning, i stället skedde senare en omfattande inflyttning av invandrare från forna brittiska kolonier.[7]
Industrier
Birmingham har en lång tradition som betydande industristad. Detta visas bland annat av de många kanaler som milvis korsar staden. Birmingham har fler kilometer kanaler än självaste Venedig och de utgör hjärtat i det brittiska kanalsystemet. I stadsdelen Bournville, strax sydväst om stadskärnan, ligger Cadburys stora chokladfabrik. Den är idag en av Birminghams många turistattraktioner och man kan gå guidade turer i chokladfabriken. Birminghams sista bilfabrik, Longbridge, stängdes 2005 och många jobb försvann. De berömda engelska bilmärkena Rover och MG ägs nu av de kinesiska företag som köpte fabriken.
Österländska restauranger
Birmingham är känt för sina "curries" eller "baltis", det vill säga restauranger som serverar mat typisk för Indien, Pakistan och Bangladesh. Balti är en specialitet från Kashmir som brukar ätas med händerna eller med bröd. Mängden indiska restauranger beror på den höga andelen invandrare från forna kolonier så som Indien, Pakistan och Bangladesh. Även från Karibien har många människor anlänt till Birmingham.
Kommunikationer
Den regionala flygplatsen heter Birmingham International. Härifrån kan man flyga till de flesta destinationer i Europa och även interkontinentalt. Det lättaste sättet att ta sig till flygplatsen, som ligger mellan Birmingham och Coventry, är med tåg från New Street Station. Alla tåg mot Coventry och London stannar vid stationen Birmingham International, som ligger en kort sträcka från flygplatsen.
Den viktiga motorvägen M6 går via Birmingham.
Utbildning
Det finns tre universitet i Birmingham: University of Birmingham, Aston University och Birmingham City University.
Sport
Staden har två rivaliserande fotbollslag: Aston Villa FC och Birmingham City FC ("The Blues", i dagligt tal). I Edgbaston ligger den välkända Edgbaston Cricket Ground, där flera testmatcher i cricket spelas varje år och som är hemmaarena för Warwickshire County Cricket Club, trots att Birmingham sedan 1974 inte är en del av Warwickshire.
Musik
Många musikgrupper, som Black Sabbath, Duran Duran, Electric Light Orchestra, Judas Priest, Magnum, The Moody Blues, The Move, Napalm Death, The Spencer Davis Group, Steel Pulse, The Streets och UB40, påbörjade sina karriärer i Birmingham.
I staden verkar också den välkända symfoniorkestern City of Birmingham Symphony Orchestra
Arrangemang och event
- Crufts, världens största hundevent (hundutställning med mera), hålls årligen i Birmingham
Referenser
Noter
- ^ KS01 Usual resident population: Census 2001, Key Statistics for urban areas
- ^ ONS. ”Birmingham (Local Authority)”. Neighbourhood statistics. http://neighbourhood.statistics.gov.uk/dissemination/LeadKeyFigures.do?a=7&b=6275006&c=Ashfield&d=13&e=62&g=6456037&i=1001x1003x1032x1004&m=0&r=1&s=1475168811031&enc=1. Läst 1 oktober 2016.
- ^ National Statistics, UK; Population estimates for UK, England and Wales, Scotland and Northern Ireland, Mid-2008 (excelfiler, komprimerat dataset) Arkiverad 18 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gelling 1992, s. 14.
- ^ Gelling 1992, s. 140.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1163-1164
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Birmingham (stad, England))
Tryckta källor
Gelling, Margaret, 1992 The West Midlands in the early Middle Ages, Leicester University Press, ISBN 0-7185-1170-0
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Birmingham.
| ||||||||