Bjørgvins stift
| Bjørgvins stift Bjørgvin bispedømme | |
 Domkyrkan i Bergen | |
| Inrättat | 1170 |
|---|---|
| Föregångare | Selja stift |
| Tidigare namn | Bergens stift |
| Samfund | Norska kyrkan |
| Biskopssäte | Bergen,  Norge |
| Domkyrka | Domkyrkan i Bergen |
| Biskop | Ragnhild Jepsen (sedan 16 april 2023) |
| Antal Prostia (kontrakt) | Bergen domprosti Bergensdalen prosti Fana prosti Hardanger og Voss prosti Nordfjord prosti Nordhordland prosti Sogn prosti Sunnfjord prosti Sunnhordland prosti Vesthordland prosti Åsane prosti[1] ————— Utlandsförsamlingarna (Sjømannskyrkja)[2] |
| Antal församlingar | 176[3] |
| Antal medlemmar | 457 464 (2020)[3] |
| Vapen |  Norska kyrkans vapen |
| Karta |  Norska kyrkans stiftsindelning. Bjørgvins stift längst i väster. |
Bjørgvins stift (norska: Bjørgvin bispedømme) är ett stift inom Norska kyrkan och har sitt biskopssäte i kuststaden Bergen. Stiftet grundades ursprungligen som Selje stift, men när relikerna efter Sunniva den heliga flyttades till Bergen överfördes även biskopssätet.[4] Det räknas som ett av Norges fem ursprungliga stift, och återgavs som Bergens stift fram till 1919, då det fick namn efter det gamla namnet för staden Bergen.[5]
Stiftets biskop är sedan 16 april 2023 Ragnhild Jepsen. Hon är även biskop för Norska kyrkans utlandsförsamlingar, Sjømannskirken – Norsk kirke i utlandet.[6] Verksamheten är indelad i 176 församlingar fördelat på 43 kyrkjelege fellesråd, ungefär pastorat.[3]
Historik[redigera | redigera wikitext]
De tre äldsta stiften i Norge upprättades av kung Olav Kyrre på 1000-talet. I området Gulatingslagen i västra Norge fanns Selje kloster, ett benediktinerkloster på ön Selja helgat till det engelska helgonet Sankt Alban. Vid klostret fanns även relikerna från Sunniva den heliga, en kristen irländsk kungadotter som flytt för sin tros skull och lidit skeppsbrott på ön Selja. Klostret blev biskopssäte för Gulatingslagen omrking 1068.[4][7][8]
Biskopen verkar ha flyttat in till Bergen i slutet av 1000-talet, men först 1170 sker den officiella flytten av biskopssätet när relikerna förs till staden. Stiftet bytte namn till Bergens stift. Klostret fortsatte sin verksamhet till 1460- eller 1470-talet.[8][9] Den första domkyrkan kallas Vesle Kristkyrkja (Lilla Kristuskyrkan) och var en träkyrka i den nuvarande stadsdelen Bergenhus. Ungefär samtidigt lät Olav Kyrre påbörja bygget av Store Kristkyrkja, en stenkyrka som på 1100- och 1200-talet blir norsk kröningskyrka. Det är hit Sankt Sunnivas reliker förs.[10]
Vid reformationen, 1536, blev Sankt Olavskyrkan stiftets nya domkyrka. Kyrkan brann 1623, 1640 och 1702, men byggdes upp på nytt varje gång, med utvidgningar och förbättringar. Domkyrkans torn var en del av stadens brandförsvar, och tornvakt fanns i domkyrkans torn 1624–1903.[10]
Sedan 1983 består stiftet av Vestland fylke, då Sunnmøre fördes till det nybildade Møre stift.[5]
Biskopslängd för Bjørgvins stift[redigera | redigera wikitext]
Romersk-katolska biskopar av Selja 1067–1169[redigera | redigera wikitext]
- Bjarnvard 1067–okänt
- Svein, okänt
- Magne, okänt
- Ottar Islänning, okänt
- Pål 1156 eller 1157–1160
- Nikolas Petersson i Sogn 1160–1170, därefter biskop av Bergen
Romersk-katolska biskopar av Bergen 1170–1535[redigera | redigera wikitext]
- Nikolas Petersson i Sogn 1170–1194, därförinnan biskop av Selja
- Martin 1194–1216
- Håvard 1217–-1224
- Arne 1226–1256
- Peter 1257–1270
- Askatin 1270–1277
- Narve 1278–1304
- Arne Sigurdsson 1305–1314
- Audfinn Sigurdsson 1314–1330
- Johannes 1336 [Följer ej den kronologiska ordningen.?]
- Håkon Erlingsson 1332–1342
- Torstein Eiriksson 1343–1349
- Gisbrikt Erlendsson 1349–1369
- Benedikt Ringstad 1370–1371
- Jakob Jensson 1372–1401
- Jakob Knutsson 1401–1407
- Aslak Hartviktsson Bolt 1408–1428
ärkebiskop i Nidaros från 1428 - Arendt Klementssøn 1430 eller 1431–1434
ärkebiskop i Uppsala från 1433 - Olav Nilsson 1434–1436
- Olav Hartviktson 1438 eller 1440–-1448
- Thorleiv Olavsson 1450–1455
- Paulus Justiniani 1457–1460
- Finnboge Niklasson 1461–1474
- Hans Teiste 1474–1506
- Andor Ketilsson 1507–1522
- Olav Thorkelsson 1524–1535
Lutherska biskopar av Bergen 1537–1919[redigera | redigera wikitext]
Där inget annat anges är biskopslängden grundad på en översikt framtagen av Karl Marthinussen, biskop i Stavanger 1949–1960, som utgavs 1949. Författaren har dock angett att han saknar "vetenskapliga pretentioner" och att det därför saknas primärkällor för biskopslängden.[11]
De första biskoparna efter reformationen hade titeln superintendent, innan biskopstiteln åter kom i bruk.[12]
- Geble Pederssøn 1536–1557
- Jens Pedersen Skjelderup 1557–1582
- Anders Foss 1583–1607
- Anders Mikkelsen Kolding 1607–1615
- Niels Paasche 1616–1636
- Ludvig Hanssøn Munthe 1636–1649
- Jens Pedersen Skjelderup 1649–1665 (sonson till Jens Pedersen Skjelderup, biskop 1557–1582)
- Niels Enevoldsen Randulf 1665–1711
- Niels Pederssøn Smed 1711–1716
- Clemens Schmidt 1716–1723
- Marcus Müller 1723–1731
- Oluf Cosmussen Bornemann 1731–1747
- Erik Pontoppidan d.y. 1747–1755
- Ole Tidemand 1755–1762
- Frederik Arentz 1762–1774
- Eiler Hagerup d.y. 1774–1778 [13]
- Søren Friedlieb 1778–1779
- Ole Irgens 1779–1803
- Johan Nordahl Brun 1803–1816
- Claus Pavels 1817–1822
- Jacob Neumann 1822–1848
- Peder Christian Hersleb Kjerschow 1848–1857
- Jens Mathias Pram Kaurin 1858–1863
- Peder Hersleb Graah Birkeland 1864–1880
- Fredrik Waldemar Hvoslef 1880–1898
- Johan Willoch Erichsen 1899–1916
- Peter Hognestad 1916–1919, därefter biskop av Bjørgvin
Lutherska biskopar av Bjørgvin 1919–[redigera | redigera wikitext]
År 1919 bytte stiftet namn från Bergen till Bjørgvin, efter det gamla namnet för staden.[5] Där inget annat anges är biskopslängden grundad på en översikt framtagen av Karl Marthinussen, biskop i Stavanger 1949–1960, som utgavs 1949. Författaren har dock angett att han saknar "vetenskapliga pretentioner" och att det därför saknas primärkällor för biskopslängden.[11]
- Peter Hognestad 1919–1931, därförinnan biskop av Bergen
- Andreas Fleischer 1931–1948
- Ragnvald Indrebø 1948–1961
- Per Juvkam 1961–1976
- Thor With 1977–1987
- Per Lønning 1987–1994
- Ole Danbolt Hagesæther 1994–2008
- Halvor Nordhaug 2009– 2023[2]
- Ragnhild Jepsen 2023–
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Prosti og prostar i Bjørgvin bispedøme” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/prostane-i-bjorgvin/. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] ”Biskop Halvor” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nn-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/presentasjon-av-biskopen/. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b c] ”Årsrapport 2020 : Bjørgvin biskop och Bjørgvin bispedømeråd” (på nynorska) (pdf). Den norske kyrkja. 15 mars 2021. https://kirken.no/globalassets/bispedommer/bjorgvin/dokumenter/tema/arsrapporter-mstatistikk/%C3%A5rsrapport%202020%20bj%C3%B8rgvin%20bisped%C3%B8me%20endeleg%20versjon%20150321.pdf. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] ”Selje kloster” (på norska). Store norske leksikon. 20 augusti 2020. https://snl.no/Selje_kloster. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b c] Ellstad, Hallgeir (14 juli 2020). ”Bjørgvin bispedømme” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Bj%C3%B8rgvin_bisped%C3%B8mme. Läst 22 december 2021.
- ^ ”Biskop Ragnhild” (på nynorska). Bjørgvin bispedøme. Den norske kyrkja. https://www.kirken.no/nn-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/biskopen%20-%20ragnhild%20jepsen/. Läst 5 januari 2024.
- ^ ”Sankt Sunniva” (på norska). Store norske leksikon. 12 januari 2021. https://snl.no/Sankt_Sunniva. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] Hommedal, Alf Tore (2 maj 2018). ”Det starta på Selja i kring 1068” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nn-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/underliggjande-sider/bjorgvin-bispedome---fakta/bjorgvin---historie/. Läst 22 december 2021.
- ^ ”Norges klostre i middelalderen: Selja kloster” (på norska). Den katolske kirke. 31 maj 2007. http://www.katolsk.no/praksis/klosterliv/artikler/kap_23. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] ”Bergen domkirke” (på norska). Bergenskartet. Histos forlag. http://www.histos.no/bergen/?show=story&id=25&. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] Kleppa, Hermund. ”Biskopar i Bjørgvin bispedømme etter Reformasjonen - oversyn” (på nynorska). Fylkesarkivet i Vestland. https://leksikon.fylkesarkivet.no/article/4fce6f77-9165-497d-baa3-4135a8da142e/. Läst 22 december 2021.
- ^ ”Superintendent” (på norska). Store norske leksikon. 1 mars 2019. https://snl.no/superintendent. Läst 22 december 2021.
- ^ Bugge Amundsen, Arne (13 februari 2009). ”Eiler Hagerup - 2” (på norska). Norsk biografisk lexikon. https://nbl.snl.no/Eiler_Hagerup_-_2. Läst 22 december 2021.
Källförteckning[redigera | redigera wikitext]
- Diplomatarium Norvegicum XVII B - utredning av Oluf Kolsrud
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||