Biskopsgården
Från Wikipedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Göteborgs Stad Biskopsgården. (Diskutera) |
Biskopsgården är en stadsdel på Hisingen i Göteborg och tillhör stadsdelsnämnden Göteborgs Stad Biskopsgården. Stadsdelen hade 25 589 invånare år 2005[1].
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Biskopsgården är sedan 1950-talet en citynära förort till Göteborg. Stadsdelen har under 80- och 90-talen renoverats och moderniserats. Bebyggelsen ligger vackert inplacerad i den ofta höglänta terrängen, och många bostäder har vidsträckt utsikt över staden i öster eller skärgården i väster. Förutom välplanerade lägenheter finns vacker grönska och fina promenad- och cykelstråk. Spårvagnar går var tionde minut och tar cirka 15 minuter in till city.
Biskopsgården har drygt tjugofem tusen invånare, varav många med rötter i andra länder. En mångfald av språk och kultur utmärker stadsdelen vilken skapar nya relationer, nya konflikter och nya möjligheter. Bra boende och arbete åt alla, är viktiga mål för de utvecklingsinsatser som görs av Göteborgs Stad Biskopsgården. Stadsdelen är inte primärt ansvarig för dessa områden men frågorna är grundläggande för att lösa kärnuppdragen. Andra viktiga framtidsfrågor är folkhälsoarbete och att stimulera ungdomar till utbildning.
[2]Stadsdelen Biskopsgården består av fem primärområden:
[redigera] Trafik
I Biskopsgården går spårvagnslinjerna 5, 6 och 10.
[redigera] Miljö och grönområden
Husen i Biskopsgården är ritade av dåtidens berömda arkitekter, ett exempel är Helge Zimdal som ritat hus i Södra Biskopsgården. Stadsdelen är också en grön stadsdel med stora friluftsområden tillgängliga för många hisingsbor.
[redigera] Historia
Biskopsgården byggdes i slutet av 1950-talet och under 1960-talet, första bostadshusen stod färdiga 1956. Området är uppbyggt kring tre större torg, Friskväderstorget, Vårväderstorget och Länsmanstorget. I södra Biskopsgården finns ett mindre lokalt torg - Väderlekstorget. Stadsdelen har namn efter ett hemman i Lundby by, vilket är omnämnt första gången 1600. Antagligen var det förr ett biskopsgods. [3]
Biskopsgården är även ett trafiktorg vid slutet av Hjalmar Brantingsgatan, som utgör huvudinfart till stadsdelen med samma namn. Gatunamnen i området Biskopsgården har alla med väder att göra.
Biskopsgården var förr gränsen mot Norge. Fornminnen berättar om tidiga bosättningar och ceremonier. I väster gick fram till 1658 riksgränsen mot Norge. På vikingatiden var Stora Vette den sten som var riksgränssten mellan Norge och Sverige.
[redigera] Extern länk
[redigera] Källor
- ^ Statistisk årsbok Göteborg
- ^ Statistisk årsbok Göteborg
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, utgiven av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, 1923, del II, s.100
