Bispgården
| Bispgården | |
| Tätorter | |
 Fors kyrka
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Ragunda kommun |
| Församling | Fors församling |
| Koordinater | 63°1′1″N 16°39′0″Ö / 63.01694°N 16.65000°V |
| Area | |
| - Västra Bispgården | 142,12 hektar (2010-12-31)[1] |
| - Östra Bispgården | 147,55 hektar (2010-12-31)[1] |
| Folkmängd | |
| - Västra Bispgården | 518 (2010-12-31)[2] |
| - Östra Bispgården | 279 (2010-12-31)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - Västra Bispgården | 3,64 inv./hektar |
| - Östra Bispgården | 1,89 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 7806 (västra) 7808 (östra) |
  Bispgårdens läge i Jämtlands län
|
|
 |
|
Bispgården är kyrkbyn i Fors socken i Ragunda kommun i östligaste Jämtland. Orten är uppdelad på två tätorter: Västra Bispgården och Östra Bispgården. På södra sidan av Indalsälven finns dessutom byn Kilen och Sönneråsen som består av byarna Böle, Västeråsen och Österåsen, som haft egna skolor. Utanede ligger öster om Bispfors, längs sträckningen av riksvägen mot Sundsvall innan vägen byggdes om.
Bispgården ligger cirka 120 km öster om Östersund längs riksväg 87. Riksväg 86 går från Bispgården mot Sundsvall. Här har sedan 1885 funnits en järnvägsstation längs Stambanan genom övre Norrland (SBÖN). Stationshuset är dock sedan flera år tillbaka rivet.
Ortens största industri är Z-lyften Produktion AB, som tillverkar bakgavellyftar till lastbilar.
Indalsälven passerar Bispgården och i den ligger, i tur och ordning, Svarthålsforsens, Stadsforsens och Hölleforsens kraftverk.
Innehåll |
Sevärdheter [redigera]
Ett mycket känt landmärke är Döda fallet, som kallades Storforsen fram till dess Vildhussen år 1796 (miss-)lyckades med att tömma Ragundasjön och ge Indalsälven en ny fåra.
I Bispgårdens närhet (i Utanede, cirka en mil nedströms Indalsälven från Bispgården) ligger Thailändska paviljongen, byggd 1998 till minne av kung Chulalongkorn och hans besök i Bispgården 1897. En då nybruten väg som leder från gamla riksvägen förbi paviljongen till botten av älvnipan bär också kungens namn.
Ortnamnet [redigera]
År 1472 skrevs i Biskopsgard. Detta är ursprungligen en kameral beteckning som har sin grund i förhållandet att jorden förvaltats under ärkebiskopen i Uppsala.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Västra Bispgården 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 651 | |||
| 1965 | 698 | |||
| 1970 | 866 | |||
| 1975 | 1 179 | |||
| 1980 | 1 149 | |||
| 1990 | 1 093 | 287 | ||
| 1995 | 629 | 140 | ||
| 2000 | 576 | 140 | ||
| 2005 | 523 | 140 | ||
| 2010 | 518 | 142 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Bispfors 1975, Östra Bispgården utbruten 1995
|
||||
| Befolkningsutvecklingen i Östra Bispgården 1995–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1995 | 362 | 148 | ||
| 2000 | 380 | 148 | ||
| 2005 | 294 | 148 | ||
| 2010 | 279 | 148 | ||
| Anm.: Ny tätort 1995 utbruten ur Bispgården
|
||||
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||||||||
