Bitterling

Från Wikipedia
Bitterling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKarpartade fiskar
Cypriniformes
FamiljKarpfiskar
Cyprinidae
SläkteRhodeus
ArtBitterling
R. amarus
Vetenskapligt namn
§ Rhodeus amarus
AuktorBloch, 1782
Synonymer
Rhodeus sericeus amarus
Hitta fler artiklar om djur med

Bitterling (Rhodeus amarus), art i familjen karpfiskar.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bitterlingen är en liten karpfisk med en hög kropp, sammantryckt från sidorna. Färgen är silveraktig, med en blå sidostrimma på den bakre delen av kroppen. Sidolinje saknas nästan helt.[2] Den kan bli drygt 9 cm lång, men blir vanligtvis inte mer än omkring 5 cm.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i stillastående eller långsamflytande sötvatten med rik växtlighet och sandig eller gyttjig botten. Födan består främst av växter, och i mindre utsträckning maskar, kräftdjur och insektslarver. Bitterlingen kan bli 5 år gammal; många individer dör dock efter leken.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Bitterlingen är känd för sin ovanliga metod för fortplantning. I samband med lektiden utvecklar honan ett långt äggläggningsrör. Försök i akvarier har visat att hon endast utvecklar det om det finns sötvattensmusslor i närheten. Hanen väljer ut en mussla och efter inspektion för honan in sitt äggläggningsrör i musslan och lägger ett par ägg som fastnar på musslans gälar. Hanen gjuter därefter sin mjölke över musslan, denna sugs in i musslan med andningsvattnet och befruktar äggen. Processen upprepas sedan tills mellan 40 och 100 ägg har lagts. Larverna utvecklas inne i musslan och lever på innehållet i sin gulesäck utan att skada värden. De lämnar musslan när innehållet i gulesäcken är förbrukat.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar den europeiska kontinenten med västgräns i norra Frankrike, nordgräns vid Tysklands och Polens nordgränser, sydgräns vid Italiens nordgräns och centrala Balkan (den saknas dock i Grekland) samt västligaste Turkiet, samt östgräns i Ukraina och Vitryssland. Den förekommer även i centrala och södra Frankrike, Baltikum, västra Ryssland och Azerbajdzjan, dock utan att fortplanta sig i de senare områdena.[1]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Bitterlingen fiskas inte på grund av sin bittra smak (därav namnet). Det förekommer dock att den används till agn.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rhodeus amarus IUCN Läst 2022-02-24
  2. ^ [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 88. ISBN 91-518-4572-5 
  3. ^ [a b] Binohlan, Crispina B. (20 april 2010). Rhodeus amarus (Bloch, 1782)” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=4483. Läst 25 juni 2010. 
  4. ^ Muus, Bent J; Dahlström, Preben (1990). Sötvattensfisk och fiske i Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 130-131. ISBN 91-1-893952-X