Björksopp
| Björksopp | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Boletales |
| Familj | Boletaceae |
| Släkte | Strävsoppar Leccinum |
| Art | Björksopp L. scabrum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leccinum scabrum | |
| Synonymer | |
|
Leccinum scabrum var. avellaneum (J. Blum) J.A. Muñoz 2005[1] Leccinum scabrum f. melaneum (Smotl.) Sergeeva 2000[2] Leccinum olivaceosum Lannoy & Estadès 1994[3] Leccinum molle (Bon) Bon 1989[2] Boletus melaneus (Smotl.) Hlavácek 1989[4] Leccinum scabrum var. melaneum (Smotl.) Dermek 1987[5] Krombholziella avellanea (J. Blum) Courtec. 1986[6] Krombholziella murinacea (J. Blum) Bon 1986[7] Krombholziella avellanea (J. Blum) Bon 1986[7] Krombholziella avellanea (J. Blum) Alessio 1985[8] Krombholziella subcinnamomea (Pilát & Dermek) Alessio 1985[8] Krombholziella murinacea (J. Blum) Alessio 1985[8] Krombholziella mollis Bon 1985[9] Krombholziella melanea (Smotl.) Šutara 1982[10] Leccinum murinaceum (J. Blum) Bon 1979[11] Leccinum avellaneum (J. Blum) Bon 1979[11] Leccinum melaneum (Smotl.) Pilát & Dermek 1974[12] Leccinum subcinnamomeum Pilát & Dermek 1974[13] Boletus murinaceus J. Blum 1970[14] Boletus avellaneus J. Blum 1970[14] Krombholzia scabra f. melanea (Smotl.) Vassilkov 1956[2] Boletus scaber var. melaneus Smotl. 1951[15] Trachypus scaber (Bull.) Romagn. 1939[2] Krombholziella scabra (Bull.) Maire 1937[16] Ceriomyces scaber (Bull.) Murrill 1909[17] Gyroporus scaber (Bull.) Quél. 1886[18] Krombholzia scabra (Bull.) P. Karst. 1881[2] Leccinum scabrum var. scabrum (Bull.) Gray 1821[19] Boletus scaber Bull. 1783[20] | |
|
Den mykologiska karaktären hos björksopp: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Björksopp (Leccinum scabrum[21]) är en ätlig sopp som är vanligt förekommande i hela Europa (troligen cirkumboreal). Den hör till släktet strävsoppar och just denna art kallas ofta bara just strävsopp.
Björksoppen bildar ektomykorrhiza med björkar (Betula) och förekommer i lätt oligotrofa miljöer, ofta bland rödsvingel och kruståtel på svagt sura, sandiga jordar och ofta på torrare mark än närbesläktade arter inom undersektionen Scabra.[22]
Den kan vanligen skiljas från närbesläktade arter på:[22]
- - att fjällen på foten är grova i dennas nedre del och fina i den övre,
- - att köttet aldrig blåfärgas vid brytning,
- - förekomst av relativt stora (upp till 92 μm), vanligen klubblika, caulocystidier, samt
- - att hatthuden har en lös struktur som är sammansatt av en blandning av smala och breda, ibland elliptiska, element.
Björksoppen liknar mycket Leccinum melaneum, vilken dock vanligtvis har en något klubbformig fot med grå- till svartaktig utsida (utsidan på björksoppens fot är vit- till brunaktig). L. melaneum är möjligen av hybridogent ursprung och dess taxonomiska status behöver klargöras.[23]
Mörk kärrsopp (L. schistophilum) kan ibland likna björksopp så mycket att man tvingas identifiera den på att den växer på blötare mark och på mikroskopiska skillnader.[24]
Som matsvamp[redigera | redigera wikitext]
Speciellt äldre exemplar har en träig fot och en gummiaktig hatt.[25] Liksom andra strävsoppar bör björksoppen upphettas tillräckligt. Otillräckligt tillagad svamp kan ge upphov till förgiftningar.[26]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Henk C. den Bakker, Machiel E. Noordeloos, 2005, A Revision of European Species of Leccinum Gray and Notes on Extralimital Species, i Persoonia, 18:4, sid. 511-587.
- Naturhistoriska riksmuseet om Björksopp
- ^ Muñoz, J.A. (2005) , In: Fungi europ. (Alassio) 2:951 pp.
- ^ [a b c d e] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Lannoy, Gilbert; Estades, Alain (1994) Contribution a l'étude du genre Leccinum S.F. Gray 4. Essai de clé monographique du genre Leccinum S.F. Gray, In: Docums Mycol. 24(no. 94):1–29
- ^ Hlavácek, J. (1989) Prehled našich hub hribotvarých - Boletales (5), In: Mykologický Sborník 66(1):2–8
- ^ Dermek, A. (1987) Boletes III, In: Fungorum Rariorum Icones Coloratae 16:23 pp. + 8 pl.
- ^ Courtecuisse, R. (1986) , In: Clé de determination macroscopique des champignons superieurs des regions du Nord de la France (Roubaix):473 pp.
- ^ [a b] Bon, M. (1986) Combinations nouvelles et validations de taxons, In: Docums Mycol. 16(no. 62):66, 70
- ^ [a b c] Alessio, C.L. (1985) , In: Boletus Dill. ex L. (Saronno):712 pp.
- ^ Bon (1985) , In: Docums Mycol. 14(no. 56):22
- ^ Šutara (1982) , In: Ceská Mykol. 36(2):81
- ^ [a b] Bon (1979) , In: Docums Mycol. 9(no. 35):41
- ^ Pilát & Dermek (1974) , In: Hribovité Huby:145
- ^ Pilát & Dermek (1974) , In: Hribovité Huby:144
- ^ [a b] J. Blum (1970) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 85(4):560
- ^ Smotl. (1951) , In: C.C.H. 28(1–3):70
- ^ Maire (1937) , In: Fungi Cat., Series Altera 1937 3(4):46
- ^ Murrill (1909) , In: Mycologia 1(4):146
- ^ Quélet, L. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):352 pp.
- ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:646
- ^ Bull. (1783) , In: Herb. Fr. 3:tab. 132
- ^ Dyntaxa Leccinum scabrum
- ^ [a b] den Bakker & Noordeloos (2005), sid. 549.
- ^ den Bakker & Noordeloos (2005), sid. 552.
- ^ den Bakker & Noordeloos (2005), sid. 556.
- ^ Björksopp på Svampguiden.
- ^ Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Björksopp.- Svampguiden - Björksopp
