Björn Eriksson (ämbetsman)

Från Wikipedia
För liknande namn, se Björn Eriksson.
Björn Eriksson
Född7 december 1945 (78 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidHandelshögskolan i Stockholm
SysselsättningÄmbetsman
Befattning
Budgetchef, finansministerium (1981–1983)
Generaltulldirektör (1983–1988)
Sveriges rikspolischef (1988–1996)
Interpols ordförande (1994–1996)
Landshövding i Östergötlands län (1996–2009)
Ordförande, Svenska Skidskytteförbundet (2001–2010)
Ordförande, Sveriges Riksidrottsförbund (2015–2023)
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj (2005)
Hedersdoktor vid Linköpings universitet (2006)
Redigera Wikidata

Björn Gustaf Eriksson, född 7 december 1945 i Stockholm,[1] är en svensk ämbetsman som bland annat varit rikspolischef, ordförande för Interpol och landshövding i Östergötlands län åren 1996–2009.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Björn Eriksson växte upp i Solna som son till ekonomichefen K-G Eriksson och Aina, född From.[2] Han avlade examen vid Handelshögskolan i Stockholm 1968. Han tjänstgjorde på Finansdepartementet/Budgetdepartementet, som departementssekreterare 1969–1976, departementsråd 1977–1981 och budgetchef 1981–1983. Han var därefter generaltulldirektör och chef för Tullverket och Kustbevakningen 1983–1988 samt rikspolischef 1988–1996. År 1988 utnämndes Eriksson till ordförande för World Customs Organisation. Eriksson var även ordförande över Interpol 1994–1996. Efter denna period utnämndes han för första gången i organisationens historia till hederspresident och behåller ännu titeln. Han var styrelseordförande för Säkerhetspolisen 1988–1996. År 1996 utgav Eriksson boken Björnkramar med anekdoter kring hans polistid.

Som landshövding i Östergötlands län var han uppskattad och framröstades till såväl årets Linköpingsbo 2005[3] som årets östgöte år 1998, i en omröstning som arrangerades av Radio Östergötland.[4] Eriksson har varit drivande i arbetet med att etablera ett centrum för forskning om ekonomisk brottslighet och stöttat forskningsenheten Tema genus och forskning kring Heliga Birgitta. Han stöttade även Linköpings universitet och blev på våren 2006 promoverad till filosofie hedersdoktor.

Under sin landshövdingetid bjöd han årligen in östgötarna till sång- och teaterföreställningar på Linköpings slott, där han själv deltog, ömsom som skådespelare, ömsom som bullbakande och kaffeserverande värd. Konstnärlig ledare för föreställningarna var hans hustru, sångerskan Helena Eriksson. I Rimforsa i Kinda kommun finns en gata uppkallad efter Eriksson.

Efter Erikssons avgång som landshövding driver han bolaget Björn E Consulting, där han bland annat ägnar sig åt att hålla föredrag i diverse ämnen. Åren 2009–2010 var han regeringens koordinator för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn.[5] Sedan 2011 är Eriksson ledamot i Riksidrottsförbundets styrelse och blev 2015 vald till förbundets ordförande. Han var även ordförande i Svenska Skidskytteförbundet 2001–2010 och sitter nu i samma förbunds Advisory Board samt Advisory Board för säkerhetsföretaget BRM. Eriksson har varit styrelsemedlem i Kampsportsdelegationen, Vätternrundan, Internationella skidskytteförbundets utvecklingskommitté, och säkerhetsbranschens utbildningsorganisation Bya. Eriksson var 2013–2018 ordförande för den privata säkerhetsindustrins branschorganisation. Tidigare styrelser som Eriksson suttit medlem i är bland andra Gunnebo, AIK, Falcon och Stjärnurmakarna. Eriksson har varit ordförande för Årets nybyggare, ED Bygger Drömmar, Stenhammarstiftelsen, Äldreforskningen vid Linköpings universitet, Yump och Stiftelsen Sveriges Modernaste Myndighet.

Eriksson var ordförande för Gymnastik- och Idrottshögskolans styrelse 2013–2023 och för branschorganisationen Säkerhetsbranschen 2012–2017.[6][7] Åren 2014 till 2015 var Eriksson ordförande för Svenska Friidrottsförbundet.

Björn Eriksson var regeringens nationella samordnare för Rymningsutredningen (SOU 2005:6 Säkert inlåst) som var en granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred. Eriksson var senare regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterat våld 2011–2014. I april 2013 presenterade han delbetänkandet Mindre våld för pengarna och nästföljande år presenterades slutbetänkandet Mer Glädje för pengarna. Han har tidigare föreslagit en skärpning av det tillträdesförbud som möjliggör portförbjudning av huliganer, samt ett maskeringsförbud på idrottsarenorna.[8] Det var för sitt arbete som nationell samordnare mot idrottsvåld som Eriksson år 2013 utsågs till Årets trygghetsambassadör 2013 av tidningen SecurityUser.com tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).[9]

Eriksson är sedan 2015 ordförande för Kontantupproret, en rörelse som vill se kontanter som ett betalningsmedel även i framtiden.

Eriksson sitter i styrelsen för Folksam sak sedan 2015. Han var ordförande för Riksidrottsförbundet (RF), Riksidrottsstyrelsen (RS) och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) mellan 2015–2023.[10]

Ordnar och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Lennart Eriksson
Generaltulldirektör
19831988
Efterträdare:
Ulf Larsson
Företrädare:
Nils Erik Åhmansson
Rikspolischef
19881996
Efterträdare:
Sten Heckscher
Företrädare:
Rolf Wirtén
Landshövding i Östergötlands län
19962009
Efterträdare:
Elisabeth Nilsson