Björn på Håga
Björn på Håga var enligt Hervarar saga där han kallas 'Björn vid Högen' son till Erik Björnsson och regerade i Svitjod tillsammans med sin bror Anund Uppsale.
Denna sagokungs historiska existens styrks av Rimbert som förtäljer att en kung Björn samregerade med sin bror Anund (Anoundus) och att de efterträtt en kung Erik (som i Hervarar saga). Anledningen till att Rimbert berättar om Björn är att denne bett kejsar Ludvig den fromme skicka kristna missionärer till Birka. Kejsaren svarade genom att skicka Ansgar år 829. Björn tog emot Ansgar vid sitt hov på Adelsö och gav honom tillstånd att grunda en kristen församling.[1]
Björn på Håga är ett epitet som tilldelades Björn av Olof Rudbeck d.ä., som menade att han skulle ligga begravd i Hågahögen, där han även skulle ha haft sin kungsgård. Vi utgrävningen 1902 visade det sig dock att Hågahögen är en bronsåldersbegravning, så det var inte Kung Björns grav.[2]
Snorre citerar flera kväden som diktats av en Brage Boddason. Brage ska ha varit hovskald och speciellt hos Björn på Håga (detta omnämns även i Hervarar saga). Björns hovskald ska vara den förste skald som vi minns vid namn och han lär ha komponerat Ragnarsdrapa till minne av Björns förfader Ragnar Lodbrok.[3]
Nu är det inte bara dessa källor som verkar nämna Björn och Anund. Adam av Bremen berättar att Björn och Anund företrädde en kung Olaf (Olof). Hervarar saga nämner dock bara Erik Anundsson som var far till Björn Eriksson och farfar till Erik Segersäll och Olof Björnsson.
[redigera] Noter
- ^ Vita Anskarii i engelsk översättning
- ^ http://fornvannen.se/pdf/1980talet/1989_201.pdf
- ^ Uppslagsordet Sweden i Classic Encyclopedia
[redigera] Se även
| Företrädare: Erik Refilsson |
Svenska sagokungar cirka 829–831 (samregent med Anund Uppsale) |
Efterträdare: Olof och/eller Erik Anundsson |
