Blåhuvad ara

Från Wikipedia
Blåhuvad ara
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljVästpapegojor
Psittacidae
SläktePrimolius
ArtBlåhuvad ara
P. couloni
Vetenskapligt namn
§ Primolius couloni
Auktor(P. L. Sclater, 1876)
Utbredning

Blåhuvad ara[2] (Primolius couloni) är en fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Blåhuvad ara är en relativt liten (41 cm) och färgglad ara. Den har en ljusgrön kropp med blått på vingkanter, handpennetäckare och vingpennor. Även huvudet är blott med en liten grå bar fläck i ansiktet från näbben bak kring ögat. Näbben är grå och medelstor. Stjärten är röd ovan, mot spetsen ljusblå, medan undersidan, liksom vingunversidan är sotgul. I flykten hörs mjuka och raspiga "purrr" eller "raaah". Även olika varierade ljusa skrin kan höras.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer från östra Peru till norra Bolivia och västligaste Brasilien.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Rostmaskpapegojan har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 2 500–10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av fångst för vidare försäljning inom burfågelindustrin. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den schweiziske zoologen Paul Louis de Coulon (1804-1894).[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2021 Primolius couloni . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 21 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]