Blåsfiskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För arten Sphoeroides maculatus, se Blåsfisk (djur).
Blåsfiskar
Arothron nigropunctatus
Arothron nigropunctatus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Blåsfiskartade fiskar
Tetraodontiformes
Familj Blåsfiskar
Tetraodontidae
Vetenskapligt namn
§ Tetraodontidae
Släkten
Arothron meleagris
Arothron meleagris
Hitta fler artiklar om djur med

Blåsfiskar (Tetraodontidae) som är det vetenskapliga namnet är en familj i ordningen blåsfiskartade fiskar. Just den arten har fyra stora specialliserade tänder som kännetecknar arten. Tänderna används till att krossa skalet på blötdjur och kräftdjur som är deras naturliga föda.

Blåsfiskarna har fått sitt namn efter att de vid fara kan blåsa upp sig med vatten eller luft. Fisken ändrar då sin kroppsform från den normala till en mer klotformad, vilket skyddar den genom att göra den svårare att svälja för predatorer. Dessutom innehåller fiskarna toxinet tetrodotoxin, vilket är mycket giftigt för människor. Fisken har också flera andra namn som Fugu, globefish, swellfish och blowfish.

I Japan är blåsfisk, fugu, en delikatess som dock bara får beredas professionellt av speciellt utbildade och examinerade kockar. Det mesta av giftet är koncentrerat till skinn och inre organ, framförallt levern, som enligt lag inte får säljas över huvud taget och som på restauranger hanteras som riskavfall. Giftet hämmar aktiviteten i muskler och nerver och leder till andningsförlamning, oftast med dödlig utgång.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Canthigaster valentini

Blåsfiskar har en rundad, kompakt kropp, stort huvud med högt ansatta ögon och näbbliknande käkar. De saknar bukfenor, men har en ryggfena och en analfena som båda är förhållandevis små och belägna långt bak på kroppen. Även bröstfenorna är ganska små och blåsfiskarna är inga snabba simmare, men de kan röra sig i vattnet med stor skicklighet. Stjärtfenan har vanligen en något rundad kant och är inte kluven. Längden hos de olika arterna varierar från cirka 2,5 centimeter till cirka 90 centimeter. Färgteckning och mönster uppvisar också stora skillnader från art till art, och det finns både arter som är diskret brunaktigt färgade - ofta med ljusare undersida och mörkare översida - och arter som är klart färgade i exempelvis gult, blått och grönt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det finns över 100 arter av blåsfiskar och de förekommer främst i varma, tropiska eller subtropiska hav och speciellt vanliga är de vid korallrev, men några arter återfinns även i sötvatten och i bräckvatten. De är ovanliga i tempererade hav och finns inte i kalla vatten.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arothron stellatus

Blåsfiskar lever vanligen ensamma och flera arter hävdar aggressivt revir gentemot andra fiskar av samma art, särskilt hanarna. Reproduktionen sker oftast fritt i vattnet, undantaget några arter som fäster sina ägg på klippor. Som yngel lever blåsfiskar pelagiskt, men som vuxna håller de sig vanligen i närheten av rev. Födan består bland annat av musslor, sjöborrar, krabbor och koralldjur.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]