Blåstrupig bergsjuvel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Blåstrupig kolibri)
Blåstrupig bergsjuvel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteBergsjuveler
Lampornis
ArtBlåstrupig bergsjuvel
L. clemenciae
Vetenskapligt namn
§ Lampornis clemenciae
Auktor(Lesson, 1829)
Utbredning
Synonymer
Blåstrupig kolibri

Blåstrupig bergsjuvel[2] (Lampornis clemenciae) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den förekommer i sydvästligaste USA och Mexiko.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig kolibri är en förhållandevis stor kolibri som mäter 11,5 till 12,5 cm och väger sex till tio gram. Den har en relativt lång och bred svart stjärt som ofta hålls utspärrad, varvid de vita hörnen är iögonfallande. Noterbart är också grå undersida, vitt streck bakom ögat och vitt strupsidestreck samt bronsfärgad övergump. Hanen har blå strupe. Sången består av ett dämpat mekaniskt och väsande skallrande ljud. Lätet är ett genomträngande och klart "seek".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig bergsjuvel delas in i tre underarter:[3]

  • Lampornis clemenciae bessophilus förekommer i bergsområden i sydvästra USA (sydöstra Arizona och sydvästra New Mexiko) samt nordvästra Mexiko söderut till Durango
  • Lampornis clemenciae phasmorus häckar i sydvästra USA (Chisos Mountains i Texas). Populationen i centrala västra Nuevo Leon i Mexiko utgörs möjligen av denna underart. Taxonet är flyttfågel, men utbredningsområdet utanför häckningstid är okänt.
  • Lampornis clemenciae clemenciae förekommer i bergstrakter i östra och centrala Mexixko, på centrala platån och i Sierra Madre Oriental söderut till Oaxaca.

Arten är troligen närmast släkt med ametiststrupig bergsjuvel (Lampornis amethystinus).[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig bergsjuvel hittas i blandskog i skuggiga bergskanjoner. Födan består som hos andra kolibrier av nektar, från bland annat lobelior, Nicotinia, Penstemon och Salvia. I USA häckar den huvudsakligen mellan maj och juli, i Mexiko mer varierat beroende på blomning.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

René Lesson som beskrev arten 1829 gav den namnet clemenciae för att hedra sin hustru Marie-Clémence Lesson (1800-1834), fransk illustratör av växter [7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Lampornis clemenciae . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 11 december 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 257. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ García-Moreno, J., Cortés, N., Garcia-Deras, G.M. & Hernández-Baños, B.E. (2006) Local origin and diversification among Lampornis hummingbirds: a Mesoamerican taxon. Mol. Phyl. & Evol. 38(2): 488–498.
  6. ^ Powers, D.R. & Boesman, P. (2020). Blue-throated Hummingbird (Lampornis clemenciae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55517 3 april 2020).
  7. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]