Blåsuga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåsuga
0 Ajuga pyramidalis - Vallorcine (2).JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Kransblommiga växter
Lamiaceae
Släkte Sugor
Ajuga
Art Blåsuga
A. pyramidalis
Vetenskapligt namn
§ Ajuga pyramidalis
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Blåsuga (Ajuga pyramidalis) är en ört med underlig form. Den mjuka stjälkens alla ledstycken är förkortade; alla de nedersta bladen (de egentliga örtbladen eller näringsbladen) bildar därigenom en rosett, vars blad ligger tryckta mot marken. Även de övre bladen, som ombildats till "högblad", sitter så tätt, att hela den blombärande delen liknar en smal, fyrsidig pyramid. Om bladrosetten frånräknas, har alltså hela plantan sin motsvarighet i översta delen, toppen eller "axet", hos Prunella, Stachys med flera.

En väsentlig avvikelse från labiaternas vardagstyp består däri, att blomkronan saknar överläpp. Det skydd, som ståndarna därigenom förlorar (se till exempel deras plats under "suffletten" hos Plistersläktet), erhåller de i stället av det närmast över varje enskild blomma sittande högbladet.

Blåsugan är mångårig med kort, stympad jordstam och växer på skogsbackar, torra betesmarker och dylikt. Den är visserligen allmän, men nästan aldrig ymnig och ofta bara som enstaka exemplar.

I Skandinaviens fjälltrakter går den över trädgränsen, men i Finland är den inskränkt till landets södra del.

Blomningen börjar redan i maj.

Blåsugans enda spridningsmekanism är med hjälp av myror, s k myrmekokori.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

I Närke m fl landskap kallas blåsugan kärringeruka; i Blekinge takgran [1]
──────────

  1. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 310, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962. [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]