Blåtrast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåtrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane av underarten philippensis. Notera det för denna underart specifika röda partiet.
Adult hane av underarten philippensis. Notera det för denna underart specifika röda partiet.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare (se text)
Muscicapidae
Släkte Monticola
Art Blåtrast
M. solitarius
Vetenskapligt namn
§ Monticola solitarius
Auktor Linnaeus, 1758
Adult hona, södra Japan
Adult hona, södra Japan
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blåtrast (Monticola solitarius) är en fågel som tillhör familjen flugsnappare men som tidigare placerades i familjen trastfåglar (Turdidae).

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten är en stor trast som mäter 21-23cm och den har en lång och smal näbb. Den adulta hanen är om sommaren omisskännlig då hela fjäderdräkten är gråblå förutom de mörka vingarna. Honan och ungfåglar har en mer anonym fjäderdräkt med brun ovansida, och ljusare brunspräcklig undersida. Båda könen saknar de röda yttre stjärtfjädrarna som stentrasten (Monticola saxatilis) har.

Den adulta hanen av underarten M. s. philippensis har i sommardräkt rostrött bröst och undersida och påminner därmed om ett mellanting mellan stentrast och nominatformen av blåtrast.

Hanens sång är klar och melodisk och påminner om stentrasten som dock oftast sjunger tystare.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten häckar i södra Europa och nordvästra Afrika, och från Centralasien österut till norra Kina, Japan och Malaysia samt på Malackahalvön och Sumatra och påträffas sällsynt i norra Europa varav några fynd har gjorts i Sverige.

De europeiska, nordafrikanska och sydöstasiatiska populationerna är främst stannfåglar, förutom förflyttningar i höjdled under de olika årstiderna. Övriga asiatiska populationer är till större utsträckning flyttfåglar som har sina vinterkvarter i områden söder om Sahara, på Arabiska halvön, i Indien och sydöstra Asien.

Blåtrasten brukar delas upp i fem underarter:

Blåtrasten i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Blåtrast har observerats vid tre tillfällen i Sverige, alla gånger på Gotland. Första gången skedde mellan 21-25 april 1981 då det befann sig en hane vid Hoburgen, andra gången observerades en hane på Gotska Sandön den 7 juni 2007 och tredje gången en hona på Lilla Karlsö den 13 maj 2008.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Illustration av blåtrast från J. F. Naumann:Naturgeschichte der Vögel Mitteleuropas Gera, från 1897.

Blåtrasten häckar i öppna bergstrakter, oftast på högre höjd än den besläktade stentrasten (Monticola saxatilis ). Den bygger sitt bo i klippskrevor och i hålor på byggnader och lägger i genomsnitt 4-5 ägg som honan ruvar i 12-15 dygn innan ungarna kläcks. Paret som lever i monogama förhållanden tar hand om ungarna tillsammans. Den är en insektsätare som också äter bär.Den kan även fånga ödlor.

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten är Maltas nationalfågel och finns avbildad på Maltas Lm 1 mynt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Blue Rock Thrush, läst i december 2006.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Monticola solitarius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [1] - Blåtrast, Nya Svenska fågellistan, club300.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]