Blöja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Barn i samband med blöjbyte
Blöja av typen allt-i-ett
Flickan till höger bär en blöja av typen allt-i-ett

Blöja är ett absorberande plagg och används av personer som saknar kontroll över urin, avföring eller båda. Det är främst barn och inkontinenta vuxna som använder blöja.

En blöja kan vara antingen för engångs- eller flergångsbruk. Tygblöjor tillverkas vanligen av tvättbart, glest vävt bomullstyg, medan engångsblöjor består av pappersmaterial som impregnerats med olika kemikalier. Blöjan består ofta av ett avlångt bandage eller viks i denna form, men kan även vara utformad som en underbyxa. Ett omgivande spärrskikt, vanligen av plast, hindrar vätskeläckage. Till blöjan hör också ofta plastbyxor, som dels bidrar ytterligare till att förhindra läckage, dels håller blöjan stadigt på plats.

Under nattvilan byts i allmänhet inte blöjan och därför är det vanligt att använda tjockare nattblöjor som komplement till dagblöjan. Nattblöjan kan också bestå av den vanliga dagblöjan med ett extra inlägg. Många barn behöver nattblöja ett bra tag. Först när barnet vaknat med torr nattblöja under en tid är det dags att pröva utan.[1]

Blöja används främst av barn innan de själva kontrollerar tömningen av kroppsutsöndringarna. Det är viktigt att barn fortsätter använda blöja både på dagen och natten tills säker och fullständig kontroll uppnåtts, eftersom fritt läckage av urin och avföring är mycket ohygieniskt. Alla barn mognar i sin egen takt och potträning påbörjas därför när barnet själv visat ett aktivt intresse.

Även handikappade och äldre personer använder blöjor om hälso- eller rörelseproblem omöjliggör toalettbesök, eller för att underlätta vårdpersonalens arbete. Det finns också personer som använder blöja av andra skäl (se atypisk blöjanvändning).

En blöja behöver bytas någon eller några gånger per dygn. Särskilt för äldre barn är det en trygghet om blöjbyten sker vid fasta tidpunkter på dygnet. För att motverka blöjeksem smörjs stjärt och underliv in med ett tunt lager av en fetare salva. Vid blöjbyte är god hygien önskvärd. För den som sköter blöjbytet är det lämpligt att använda ett förkläde, gärna av plast, och händerna bör alltid tvättas efteråt.

Blöjbyten sker oftast på ett skötbord som är specialbyggt för skötsel och blöjbyten. Det är oftast höj- och sänkbart för att nå en bekväm arbetshöjd. Det har en speciell madrass med ett skyddande överdrag av plastmaterial, som lätt kan tvättas rent efter byte av smutsiga blöjor. Vidare finns vanligen förvaringskorgar undertill för att snabbt kunna ta fram ny blöja eller andra saker som kan behövas, exempelvis tvättlappar, tvättmedel, salva och puder. Det finns även skötbord i vuxenstorlek och dessa används vid skötsel av inkontinenta ungdomar och vuxna.

Hjälpmedel vid inkontinens[redigera | redigera wikitext]

Absorberande hjälpmedel för vuxna benämns inkontinensskydd eller skydd medan blöja används för barn. Inkontinensskydd för vuxna och ungdomar med inkontinens kan grovt indelas i tre typer: allt-i-ett-skydd, byxskydd och ett tvådelat system med separat skydd och fixeringsbyxa.

Allt-i-ett-skyddet är den vanligaste typen och är snarlik allt-i-ett-blöjor för barn. Skillnaden är att vuxenmodellen är anpassad för vuxna och att den oftast har två eller tre tejper till skillnad från barnblöjan som vanligen har en tejp på vardera sidan. Vuxenskydden har oftast en så kallad våtindikator som visar hur mycket av blöjans sugförmåga som använts. Det ger användaren en uppfattning om när det är dags att byta skyddet och underlättar även för eventuell vårdpersonal. Allt-i-ett-skydden används av personer med större urin- och avföringsläckage. Allt-i-ett-skydd är utmärkt vid avföringsläckage då den är bred i grenen och bred baktill, vilket gör att skyddet kan ta emot och hålla kvar innehållet på ett bra sätt utan att användaren behöver vara orolig för läckage. Fixeringsbyxa behövs inte till denna typ av skydd. En modern variant på allt-i-ett blöjan är bältesskydden som ger mycket hög läckagesäkerhet och komfort samtidigt som de underlättar för vårdpersonalen.

Byxskydd är en relativt ny typ av skydd som är utformad som ett par underbyxor med sugförmåga. Detta skydd sätts på som vanliga underkläder. Byxskydd är bra för äldre barn och ungdomar med lättare inkontinens, som vill ha ett diskret skydd som påminner om underkläder. Byxskydd kan användas både på dagen och natten.

Tvådelat system utvecklades på 70-talet och är mycket vanligt vid urininkontinens. Systemet, som anses luftigt och bekvämt för användaren består av plastad skydd och en elastisk fixeringsbyxa i kombination för att hålla själva skyddet stadigt på plats. En nackdel med det tvådelade systemet är dock att produkten inte sitter stadigt på plats. Man placerar skyddet i grenen och sedan drar man upp fixeringsbyxan. Det är dock inte att rekommendera vid avföringsinkontinens då denna typ av skydd är svår att byta utan kontamination. Risken för läckage är även större.

Vuxenskydden finns i flera olika storlekar, bland annat XS (extra small), S (small), M (medium), L (large) och XL (extra large). Storleken XS är främst till för äldre barn som nyligen vuxit ur de största barnblöjorna och behöver en kraftigare och större blöja under övergångsperioden till vuxenblöjorna. Small är speciellt framtagen och anpassad för tonåringar, men används även av småväxta vuxna. Storlekarna M och L är de normala vuxenstorlekarna och XL är till för vuxna med stor kroppsbyggnad. Till skillnad från barnblöjorna, som anger storlekarna i vikt, anges vuxenblöjornas storlekar i midjevidd. Vanligen är XS 40-60 cm i midjan, S är 50-80 cm och M är 70-120 cm.

Global marknadsledare på vuxeninkontinensprodukter är SCA Hygiene (tidigare Mölnlycke AB), med varumärket TENA.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nattblöja, growingpeople.se, besökt 11 augusti 2009.