Blötberget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°7′32″N 15°3′57″Ö / 60.12556°N 15.06583°Ö / 60.12556; 15.06583
Blötberget
Tätort
Gruvlaven vid Bergslagsgruvan, Blötbergsfältet
Gruvlaven vid Bergslagsgruvan, Blötbergsfältet
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Ludvika kommun
Församling Ludvika församling
Koordinater 60°7′32″N 15°3′57″Ö / 60.12556°N 15.06583°Ö / 60.12556; 15.06583
Area 131,87 hektar (2010)
Folkmängd 428 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,25 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 6432
Blötbergets läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Blötbergets läge i Dalarnas län

Blötberget är en tätort i Ludvika kommun, Dalarna (Dalarnas län), ligger 10 km sydväst om Ludvika. År 2000 hade Blötberget 472 invånare. Blötberget är känd för sin tidigare gruvdrift men är numera en bostadsort utan större arbetsgivare. Pendling, framför allt till Ludvika, blir nödvändig för de boende.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Åtminstone sedan mitten av 1600-talet finns det dokumenterat att gruvdrift bedrivits i området. År 1768 är första gången Blötbergets gruvor omnämns i en bergmästarrelation. Gruvan beskrivs då enligt följane: "Blötbergsgrufvan är 4 famnar och 11 qvarter djup, 6 famnar och 4 qvarter lång, 2 famnar och 1 qvarter bred samt att därur brutits 275 lass qwickstensmalm". Malmen från Blötberget gick huvudsakligen till Gonäs och Björnhyttan för vidare förädling.

Vulcanusgruvan[redigera | redigera wikitext]

Först under 1800-talet kom emellertid järnmalmsbrytningen i Blötbergsfältet igång ordentligt. Fältet, som är beläget på ca 187 meters höjd över havet, sträcker sig i öst-västlig riktning från sjön Glaningen i väster till Gonäsån i öster. År 1900 bildades Bergsverks AB Vulcanus tillsammans med en holländsk ägare. 1917 byggdes nya anläggningar för sovring och anrikning togs i bruk. Mycket av den utrustning som installerades i dessa verk var egna konstruktioner.

Tyska intressen med bland annat Hoesch, Krupp och Gutehoffnungshütte kom 1927 att vara huvudägare i bolaget fram till efter andra världskriget. Bolagets ledning samordnas med gruvbolagen i Lekombergs gruva, Håksberg och Stollbergs gruva i den så kallade Lekombergsgruppen. Efter andra världskriget räknades Vulcanusgruvan till en av Tyskgruvorna som övertogs av Flyktkapitalbyrån.[2]

Bergslagsgruvan[redigera | redigera wikitext]

År 1949 köpte Stora Kopparbergs Bergslags AB Blötbergsfältet och uppförde en helt ny gruvanläggning; Bergslagsgruvan. Redan 1945 började man bygga lave och anrikningsverk, vars stora betongkonstruktioner finns än idag. Vid denna tidpunkt arbetade ett par hundra personer vid gruvan. Malmen som bröts fraktades via järnväg till Domnarvets järnverk i Borlänge. År 1965 upphörde malmbrytning och uppfordring i Vulcanusschaktet som pågått sedan 1900. Den 30 juni 1979 nedlades gruvdriften i Blötberget av den dåvarande ägaren SSAB. År 2011 fanns planer på att åter igen starta gruvdriften. Bakom planerna står Nordic Iron Ore som vill ha brytning igång till år 2015.[3]

Järnvägen[redigera | redigera wikitext]

På hösten 1873 kunde provisorisk trafik ordnas på Frövi–Ludvika Järnväg till Ludvika och sedan sträckan Grängesberg–Ludvika blivit besiktigad, öppnades även denna del för persontrafik i slutet av september 1874. Den slutliga avsyningen av banan ägde rum den 2 oktober 1874.[4] Järnvägen hade stor betydelse för malmtransporterna från Vulcanusgruvan och senare från Bergslagsgruvan. Stationshus fanns i Björnhyttan, Blötberget och Gonäs. Stationshuset i Blötberget är bevarat och även banvaktarstugan som anses vara Blötbergets äldsta byggnad. Själva järnvägssträckan lades ner 1981 och har ersatts av en asfalterad gång- och cykelväg som sträcker sig hela vägen från Ludvika till Grängesberg.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Blötberget 1950–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
736
1960
  
714
1965
  
694
1970
  
609
1975
  
549
1980
  
536
1990
  
551 133
1995
  
490 133
2000
  
472 133
2005
  
448 133
2010
  
428 132

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Blötbergets kulturföreningen: Blötbergsgruvan.
  3. ^ Nordic Iron Ore.
  4. ^ Frövi - Ludvika Järnväg: Hela järnvägen öppnas för trafik.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]