Blast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Blast (olika betydelser).
Sockerrör krossas i Madeira. Blasten faller ner i en ränna och transporteras till ett rullband nedanför

Blast är den trådiga rest som återstår efter stjälkar från sockerrör eller durra krossats för att extrahera dess saft.[1] Blasten används för närvarande som en förnybar källa vid tillverkningen av pappersmassa och pappersprodukter samt i byggnadsmaterial.

För var tionde ton sockerrör som krossas producerar en sockerfabrik nästan tre ton våt blast. Då blast är en biprodukt från sockerrörsindustrin varierar den poducerade mängden beroende på sockerrörspruduktionen i varje land. Den höga mängden vätska i blast, mellan 40 och 50%, är skadligt för dess verkan som bränsle. Vanligtvis lagras blast innan de utsätts för fortsatt behandling. För elproduction lagras det i hög luftfuktighet och den milda temperaturen som kommer av att sockret löses upp torkar blasten något. För papper och pappersmassa lagras det blött normalt sett då det hjälper till att ta bort de korta märgfbrer vilka hindrar processen av pappersskapande samt tar bort resterande socker

En typisk kemisk analys av blast kan ge (när blasten är tvättad och torkad): Cellulosa 45-55% Hemicellulosa 20-25% Lignin 18–24% Aska 1–4% Vaxer <1%

Blast är en extremt ohomogent material vilket består av omkring 30-40% "märg" fibrer vilka kommer från mitten av växten och är i huvudsak parenkymt material och "bast", "skal" eller "stjälk" fibrer vilka utgör balansen och är i stort sett tagna från sclerenchymt material. Dessa egenskaper gör blasten extra problematisk för pappertillerkning och har blivit fokus för en stor mängd litteratur.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Bagasse. (2010). I Encyclopædia Britannica. Hämtat 1 april, 2010, från Encyclopædia Britannica Online: http://www.britannica.com/EBchecked/topic/48728/bagasse