Blindtarmsinflammation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blindtarmsinflammation
Klassifikation och externa resurser
Tarmsystemet med det maskformiga blindtarmsbihanget utmarkerat i rött
ICD-10 K35 - K37
ICD-9 540-543
DiseasesDB 885
MedlinePlus 000256
eMedicine med/3430  emerg/41
ped/127
ped/2925
MeSH svensk engelsk

Blindtarmsinflammation (appendicit) innebär inflammation av maskformiga blindtarmsbihanget (latin appendix vermiformis).

Riskgrupper[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 7 % av befolkningen i Europa och Nordamerika drabbas under sin livstid. I u-länder är siffrorna lägre. Vanligaste åldern för insjuknande är 10–20 år, men kan ske i alla åldrar. Män drabbas något oftare än kvinnor, skillnaden i förekomst mellan könen är i ung ålder män:kvinnor 3:2, och i vuxen ålder 1,4:1. Etiologin till sjukdomen är oklar, och sannolikt multifaktoriell.[1][2]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

De typiska symptomen innefattar smärta – som initialt ofta sitter centralt kring naveln men senare vandrar neråt och ut mot höger sida av buken – och vidare feber, illamående samt kräkningar. Vanligtvis förvärras smärtan av rörelse, hosta och nysning.

Klinisk undersökning[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal kliniska test finns för diagnostisera blindtarmsinflammation:

  • Psoas-tecken: man lyfter upp högerbenet genom att böja i höften. Om detta utlöser smärta talar det för att blindtarmen kan vara inflammerad.
  • Rovsigns-tecken: palpation från nedre vänstra delen av buken längs grovtarmen (som ett upp och ner vänt u), om detta utlöser stigande smärta när man närmar sig blindtarmen talar detta för inflammation i området.
  • Obturatoris-tecken: Lyft högerben och samtidigt rotation i höften utlöser smärta vid inflammation då den underliggande muskeln (musculus obturatorius) i denna rörelse spänns och trycker på blindtarmen
  • Dunphys-tecken: Hosta utlöser smärta över blindtarmen.
  • Blumbergs-tecken: Tryck över nedre vänstra delen av buken med plötsligt släpp utlöser smärta över blindtarmen till höger vid inflammation.

Laboratorietester vid blindtarmsinflammation:

  • Vanligtvis tas på en akutmottagning ett batteri med blodprover som standard vid buksmärtor dessa innefattar: Na, K, Kreatinin, Hb, Lpk, ASAT, ALAT, ALP, Bilirubin, P-amylas, P-Glukos, CRP
  • Vid inflammatoriska tillstånd i buken som blindtarmsinflammation är vanligtvis Lpk och CRP (CRP har dock ca 12 timmars fördröjning) förhöjda.
  • Även standardiserat urinprov brukar tas på akuten. Det finns dock inget värde i detta som typiskt talar för blindtarmsinflammation, men kan hjälpa till att utesluta alternativa förklaringar till smärtan.

Röntgenundersökningar:

  • De två vanligaste metoderna för att identifiera en inflammation i appendix är ultraljud och DT (Datortomografi).

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Åkomman behandlas oftast med en operation, varvid man avlägsnar den inflammerade blindtarmen. Operationen kan antingen göras med ett öppet snitt eller med så kallad titthålskirurgi. Det finns även en titthålskirurgiskmetod som utvärderas på enstaka håll i världen där man opererar via munnen och kommer åt blindtarmen i bukhålan via ett litet hål i magsäcken. Metoden har dock ännu inte vunnit något erkännande och har som enda fördel att man slipper ärr på magen. Däremot får man ett ärr i magsäcken. [3] Nu för tiden är riskerna med operationen låga, och de få dödsfall som sker är främst bland personer över 80 år. Obehandlad kan sjukdomen leda till döden då bihanget spricker och tarminnehåll läcker ut i buken.

Förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Det finns inget känt sätt att förebygga blindtarmsinflammation. En undersökning visar dock att barn som ammats längre än sju månader löper mindre risk att drabbas av sjukdomen. Detta talar för att immunförsvaret har betydelse för sjukdomen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjukvårdsrådgivningen.se (2006). ”Blindtarmsinflammation / Vad händer i kroppen?”. SVR AB. http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=20466. Läst 2007-07-08. 
  2. ^ http://www.vardsamordning.sll.se/Global/Vardsamordning/Dokument/Riktlinjer/Behandlingsprogram/handbok_i_akut_kirurgi_och_urologi_2009_webb.pdf
  3. ^ Aftonbladet.se (2008-02-19). ”Tog bort blindtarmen via munnen”. http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1872546.ab.