Blodbadsplanschen

Blodbadsplanschen eller Blodbadstavlan är en av de äldsta kända avbildningarna av Stockholm, beställd i propagandasyfte av Gustav Vasa 1524, och skildrar kritiskt Kristian II:s aktiviteter i huvudstaden i samband med Stockholms blodbad i november 1520.

Planschen var ursprungligen ett träsnitt utfört av Kort Steinkamp och Hans Kruse i Antwerpen. Originalet gick förlorat i Cruuska palatset vid Riddarholmsbranden 1802^[1], men en avbild i form av ett kopparstick finns bevarat, utfört av Dionysius Padt-Brugge för Magnus Gabriel De la Gardie 1676.^[2]

Kopparsticket av Blodbadstavlan i okolorerat tryck.
Stockholm visas mot väst med nuvarande Södermalm till vänster och nuvarande Norrmalm till höger.

Motiv

Huvudbilden återger Stockholm i fågelperspektiv från öster. Bland de framhävda landmärkena i tavlans övre del märks Maria Magdalena kapell, Yttre söderport (med sönderskjuten takhuv), Riddarholmen, Pålkransen, Storkyrkan, Slottet Tre Kronor, Gråbrödraklostret, Helgeandsholmen och Sankta Klara kloster.

Den undre delen visar åtta scener, från vänster:^[3]

Kungabanketten på Slottet Tre Kronor.
Kristian II och ärkebiskop Gustav Trolle.
Blodbadet på Stortorget. Biskoparna avrättas .
Sten Stures kista tas upp ur graven.
De avrättade och Sten Stures och hans söners kistor brännes.
Massakern i Nydala kloster.
Gossarna Ribbing avrättas.
Gustav Vasa och dalkarlarna driver danskarna ut ur landet.

Seriebilderna

Blodbadstavlans åtta serierutor i verkets nedre kant berättar bild för bild om händelsen. Längst till vänster illustreras den förrädiska kungabanketten (scen 1) och hur dådet planeras av Kristian II och ärkebiskopen Gustav Trolle (scen 2). Sedan följer blodbadet på Stortorget i Stockholm (scen 3) och hur Sten Sture den yngres kista tas upp ur graven och de avrättades kroppar forslas ut ur staden (scen 4). På scen 5 visas hur liken bränns på bål och scen 6 berättar om den följande massakern på Nydala kloster. Till höger syns hur två unga ädlingar, gossarna Ribbing, avrättas med svärd (scen 7) och slutligen hur Gustav Vasa med sina dalkarlar driver ut danskarna ur landet.^[4]

Avvikelser

Gråbrödraklostret ligger felaktigt avbildat i ungefär nord/syd, ska vara öst/väst, kyrkan saknar det långsträckta högkoret, tornet har spira vilket det inte fick förrän i slutet av 1500-talet. Avståndet mellan inre och yttre Söderport framställs som mycket kort, tornen är även mycket överdimensionerade. Även avståndet mellan södra stadsporten och Slottet Tre kronor har blivit så kort att det bara redovisas en av de båda medeltida hamnarna, som var Kogghamn och Fiskartorget.^[5]

Referenser

Noter

^ Om Riddarholmsbranden och Blodbadstavlan på MAGASIN 1 Arkiverad 13 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ Två graverade kopparplåtar, oktober 2001 Nordiska museet
^ Uppsala universitetsbibliotek^{[död länk]}
^ Abrahamsson (2004), s. 34-35
^ Dahlbäck (1995), sida 41

Tryckta källor

Dahlbäck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 7593257. ISBN 91-7031-051-3
Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm: en utopisk historia. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Libris 9604083. ISBN 91-518-4264-5

Vidare läsning

Sten Karling (1977). ”Blodbadstavlan”. Sankt Eriks årsbok (Stockholm: Samfundet S:t Erik) 1977: sid. 25-50. ISSN 0348-2081. Libris 2331865

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Blodbadsplanschen.
Bilder & media

[1] Om Riddarholmsbranden och Blodbadstavlan på MAGASIN 1 Arkiverad 13 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[2] Två graverade kopparplåtar, oktober 2001 Nordiska museet

[3] Uppsala universitetsbibliotek^{[död länk]}

[4] Abrahamsson (2004), s. 34-35

[5] Dahlbäck (1995), sida 41

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]