Blodgrupp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Blodgrupp är ett sätt att klassificera blod från olika individer inom en viss art, där man utgår från skillnader i blodcellers egenskaper. Vid blodtransfusioner är det nödvändigt att kontrollera att blodet som ska tillföras är kompatibelt med patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars kan uppstå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1901 upptäckte Karl Landsteiner i A B 0 blodgrupper, och vann ett Nobelpriset i medicin 1930 för denna upptäckt. Typ 0 kallades ursprungligen typ C, men blev 0, eller på de flesta språk, O (för det tyska ordet "Ohne", som betyder "utan"). Typ AB upptäcktes nästa år.[1]

Blodgruppssystem[redigera | redigera wikitext]

Det finns 30 olika grupper av antigener som förekommer på ytan av de röda blodkropparna, och som är ovanliga eller begränsade till etniska grupper. De vanligaste indelningarna är AB0 och Rh.

AB0-systemet[redigera | redigera wikitext]

AB0-systemet, (eller ABO-systemet, där O står för tyskans "ohne Antigene"), är den vanligaste och mest frekvent förekommande indelningen av blodgrupper.

Det finns två antigener, A och B, och fyra kombinationer av dem:

A
Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot B-antigenen.
B
Har antigener av typ B på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot A-antigenerna.
AB
Personen har både A- och B-antigener och saknar antikroppar mot någon av dem.
0 (eller O)
Det förekommer varken A- eller B-antigener, men antikroppar mot båda typer bildas.

Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer under det första levnadsåret.

Detta betyder att vid blodtransfusioner kan personer med blodgrupp A ta emot blod av typerna A och 0, likaså kan B ta emot B eller 0. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod av vilken typ som helst eftersom de inte bildar några antikroppar. Grupp 0-personer kan endast ta emot blod av typ 0.

Rh[redigera | redigera wikitext]

Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.

Antingen har man Rhesusfaktorn (är Rh-positiv, Rh+) eller så har man den inte (Rh-negativ, Rh-). Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, det vill säga Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys.

Vid graviditet fastställs blodgruppstillhörighet hos kvinnan för att utesluta antikroppsbildning, vilken kan skada nästkommande barn. Om kvinnan är Rh- och det första väntade barnet Rh+ så kan kvinnan i samband med blödning på grund av trauma, förlossning, missfall eller abort bilda antikroppar mot rhesusfaktorn i barnets blod. Vid nästa graviditet angriper dessa antikroppar barnets röda blodkroppar om detta barn också är Rh+. Barnet drabbas då av hemolys. För att förhindra denna antikroppsutveckling behandlas kvinnan redan vid händelser enligt ovan med läkemedel, som förhindrar antikroppsbildningen. Denna behandling är inte en helt säker garanti mot antikroppsbildning, varför dessa kvinnor rutinmässigt testas för detta under följande graviditeter.

Rh- och AB0-systemet kombineras[redigera | redigera wikitext]

Blood Compatibility.svg

Rh- och AB0-systemet kombineras för att förenkla kompatibilitetsbedömningen inför blodtransfusioner. Bloddonation fungerar normalt enligt följande givarsystem:

Mottagare Donator
0 A B AB
0 Grön bock
A Grön bock Grön bock
B Grön bock Grön bock
AB Grön bock Grön bock Grön bock Grön bock

De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:

Mottagare Donator
Rh+ Rh-
Rh+ Grön bock Grön bock
Rh- Grön bock

I extremt akuta sjukdomsfall där en fullständig utredning inte hinner genomföras innan blodtransfusion påbörjas används 0 Rh-negativt (0 Rh-) blod tills patientens blod är grupperat och korstestat mot olika givares blod.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fördelningen varierar i olika delar av världen men också lokala variationer kan förekomma. Till exempel så förekommer B-antigenen hos upp emot 30% hos vissa indianstammar i nordvästra Nordamerika, medan den i närliggande områden kommer upp i så lite som 10%.

Fördelning av blodgrupper[2]
Grupp Hela världen Sverige[3]
0+ 38,25 % 32 %
A+ 34 % 37 %
B+ 9 % 10 %
0- 7 % 6 %
A- 6 % 7-8 %
AB+ 3 % 5 %
B- 2 % 2 %
AB- 0,75 % 1 %

Andra blodgruppssystem[redigera | redigera wikitext]

Det finns även andra blodgruppssystem beskrivna, totalt ungefär 30 stycken olika. Exempel är Duffy-blodgruppssystemet(enwp), Kells blodgruppssystem(enwp), MNS-blodgruppssystemet och Lewis blodgruppssystem(enwp).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The ABO blood group
  2. ^ ”Blod och blodgrupper”. http://geblod.nu/fakta/?c=7. Läst 2011-09-14. 
  3. ^ ”Om blod”. http://www.geblod.nu/general.aspx?PageId=10. Läst 2009-08-18. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]